Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jelačić (Jellačić de Buzim), Josip - Jelets - Jelgava - Jelisavetgrad, Zinovjevsk - Jelisavetpol - Jellicoe, John Rushworth - Jellineik, Georg - Jellinek, Walter - Jelling (Jellinge)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Jelets—Jelling
1040
militär och ämbetsman. Blev 1842 överste,
1848 ban av Kroatien-Slavonien och
Dalmatien samt general. Vid ungerska revolutionen
s. å. slog J. de upproriska i flera träffningar,
bragte undsättning åt Windischgrätz men
besegrades 14 juli 1849 vid Hegyes av en
överlägsen ungersk styrka. Efter krigets slut blev
J. åter styresman över Kroatien-Slavonien och
1854 greve. Bland kroaterna var J. mycket
populär. Kroat, biogr. av R. Horvat (1909).
Jele’ts, stad i guv. Orel, Sovjetryssland, vid
Dons biflod Sosna; 42,492 inv. (1926).
Kvarnar, garverier och tegelbruk; spetsknyppling.
Je’lgava, lettiskt namn på Mitau.
Jelisavetgra’d, från 1925 Zinovjevsk,
stad i Ukraina, guv. Stel, vid Ingul; 64,502
inv. (1926). J. är regelbundet byggt och ligger
i en fruktbar trakt. Kvarnar, maskin- och
tobaksfabriker, talgsjuderier, tegelbruk;
handel med spannmål. — De 1754 uppförda
befästningsverken äro nu förfallna.
Jelisave’tpol, se G a n d z j a.
Jellicoe [d^e’likåu], John Rush w ort h,
viscount J., brittisk amiral (f. 1859). Ingick
vid flottan 1872, fick sina första
krigserfarenheter i Egypten och Kina samt blev svårt
sårad under
boxarupp-roret. J. tjänstgjorde
dels som fartygschef,
dels (från 1905) vid
amiralitetet under
amiral Fisher. Han
blev 1907
konterami-ral och var 1908—10
i Board of admiralty
tredje sjölord och
därmed ansvarig för
flottans nybyggnadspro-gram. 1912 blev han
andre sjölord och
där
med chef för personalen. Vid krigsutbrottet 5
aug. 1914 förordnades J. till högste befälhavare
över Grand fleet (se d. o.) och ledde i denna
egenskap de brittiska sjöstridskrafterna bl.a. i
Ska-gerakslaget 1916. Efter detta blev J. förste
sjölord 1917 och storamiral 1919 samt var 1920—
24 generalguvernör över Nya Zeeland. — J. har
framför allt utmärkt sig som administratör
och ledare för underlydande personal. Efter
Skagerakslaget 1916 riktades kritik mot J.
som taktiker, men denna kritik har på
senare tid avsevärt mildrats. I ett omfattande
verk, »The grand fleet» (1919), har J. skildrat
de brittiska sjöstridskrafternas operationer i
Nordsjön under den tid han förde befälet.
Efter krigets slut fick J. av parlamentet en
nationalbelöning av 50,000 pd st. samt
upphöjdes till pär (viscount J. of Scap a). —
Litt.: H. Ch. Moore, »Under Jellicoe’s
com-mand» (1916); F. T. Hunter, »Beatty, Jellicoe,
Sims and Rodman» (1917). ö-g.
Je’llinek, Georg, tysk rättslärd (1851—
1911), son till den judiske predikanten och
talmudforskaren Adolf J. (1821—93). Georg
J. blev prof. 1883 i Wien, 1889 i Basel och
1890 i Heidelberg. Han var en av sin tids
främsta forskare på den allmänna statslärans
område. En viss konstruktiv ensidighet i
uppfattningen gjorde honom dock till ren
teoretiker, men som sådan utövade han ett
synnerligen stort inflytande. Viktigaste arbeten:
»Lehre von Staatenverbindungen» (1882),
»Ge-setz und Verordnung» (1887; nytryck 1919),
»System der subjektiven öffentlichen Rechte»
(1892; 2:a uppl. 1905) och det stort anlagda
»Recht des modernen Staates», I (1900; 3:e
uppl. 1914). J. var medutgivare av Jahrbuch
des öffentlichen Rechts der Gegenwart (sedan
1907). Rid.
Je’llinek, Walter, österrikisk jurist (f.
1885), son till G. J. Blev 1913 prof, i Kiel.
Han började på statsrättens område och har
även utgivit bearbetningar av några bland
faderns verk men har sedermera övergått till
förvaltningsrätten, på vars principiella
utformning han nedlagt ett betydelsefullt
arbete. Skr.: »Gesetz, Gesetzesanwendung und
Zweckmässigkeitserwägung» (1913),
»Verfass-ung und Verwaltung des Reichs und der
Länder» (1925) m. m. Rid.
Jellingstenarna.
Jelling (Jellinge), kyrkby i Jylland, Vejle
amt, 10 km n. v. om Vejle; 906 inv. (1925).
Under forn- och början av medeltiden en
betydande ort, efter vilken härad och syssel
uppkallats. Vid J. finnas två högar,
»Konge-höjene», av vilka den norra är en gravhög,
den södra ett cenotafium; mitt emellan
högarna stå två runstenar från 900-talet. Av
dessa är den s. k. mindre Jellingstenen rest
av konung Gorm över hans gemål, drottning
Tyra, den större av konung Harald Blåtand
över hans föräldrar, Gorm och Tyra; jfr S.
Lindqvist, »Jellingemonumenten» (i Fornvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
