Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jelling (Jellinge) - Jem - Jemappes - Jemen - Jena - Jengi-Hessar - Jenisej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Jem—Jenisej
1042
nen 1928). Om den s. k.
J.-stilen se O r n a m e n t i k.’ H.
Brix gav 1927 en delvis ny
tolkning av inskriften på den
mindre stenen (se G o r m).
Härom uppstod en livlig
vetenskaplig diskussion; jfr bl. a.
L. Weibull i Scandia, I (1928),
oeb Kr. Erslev i dansk Hist.
Tidsskr., 9: 6 (1928). B. H-d.
Jem, turkisk prins, se Dj em.
Jemappes [^ma’p], stad i
belg. prov. Hainaut, vid Haine,
5 km. v. om Mons; 14,904 inv.
(1928). Stenkolsgruvor,
järn-och glashyttor;
porslinsfabriker. Vid J. segrade 6 nov.
1792 Dumouriez med en fransk
här över österrikarna.
Jemen, kustlandskap och
imamat i s. v. Arabien. Huvudstad är Sana,
huvudhamn Hudeida. J. kallades av romarna,
på grund av en felöversättning av landets
inhemska namn, Arabia felix (»Lyckliga
Arabien»), Se vidare Arabien, sp. 1198 ff.
Jena, stad i ty. fristaten Thüringen, vid
Saale, 19 km ö. s. ö. om Weimar; 53,704 inv.
(1925). J. ligger mellan delvis skogklädda
kullar, som höja sig 200 m över omgivningen.
Ung. mitt i Altstadt ligger stadskyrkan S:t
Michael, en under 1400- och början av
1500-talet uppförd hallkyrka med sengotisk
huvudportal. Väl inpassat i stadsbilden är
universitetet, en grupp byggnader av kalksten
(färdiga 1908); 42 m högt torn. Univ. i J.
bildades 1558 och är sedan 1918 landsuniv. för
Thüringen (2,132 stud. 1926—27). Invid
biblioteket ligga botaniska trädgården och dess
fortsättning åt n., Prinzessinnengarten. Där
inrättades 1924 ett planetarium; v. därom
seismografiska riksinstitutet. I stadens s. del
ligga observatoriet, det hus, där Schiller
bodde somrarna 1797—99, och Haeckelmuseet (i
Villa Medusa, E. Haeckels forna bostad). På
högra stranden av Saale, i förstaden J e n
a-Ost, ligger värdshuset »Zur Tanne», där
det första tyska Burschenschaft (se d. o.)
bildades 1815 och där Goethe ofta bodde.
För sin nuv. ställning har staden att
tacka den optiska firman Carl Zeiss, som
genom fysikern Ernst Abbes (se d. o.)
verksamhet där vunnit världsrykte. Firman
sysselsätter mer än 5,500 arb. och bildar numera
en kooperativ förening (se Z e iss ka
stiftelsen), till vilken 1919 även Schottska
glasbruket anslöt sig. — Nämnd som stad på
1200-talet, tillföll J. 1485 Sachsens
ernestin-ska linje och tillhörde de senaste
århundradena (fram till nov. 1918) grenen
Sachsen-Weimar-Eisenach. Jfr E. Piltz och O. Stölten,
»Führer durch Jena» (4:e uppl. 1925). E. L-r.
Vid J. utkämpades 14 okt. 1806 ett slag,
som uppstod därigenom, att de preussiska
huvudkrafternas befälhavare, hertigen av
Braun-schweig, under sin marsch från s. ö. i rikt-
Universitetshuset i Jena.
ning mot Leipzig beordrat trupper att skydda
denna rörelse mellan J. och Weimar mot
de söderifrån under Napoleon framryckande
fransmännen. Dessa trupper, under furst
Ho-henlohe, blevo på höjderna v. om J. grundligt
slagna; samtidigt led hertigen av
Braun-schweig nederlag vid Auerstädt (se d. o.). De
politiska följderna av detta dubbla nederlag
voro för Preussen ödesdigra (jfr Preussen,
historia). Litt.: H. Bonnal, »La manæuvre
dTéna» (1903); E. Leidolph, »Die Schlacht bei
J.» (2:a uppl. 1906); H. Houssaye, »léna et
la campagne de 1806» (1912). M. B-dt.
Jengi-Hessar, se Jangi-Hisar.
Jenise’j, flod i v. Sibirien, till Ishavet.
Upprinner med källfloderna Chua-kem (från
Tannu-ola) och Bei-kem (från Sajanska
bergen) och bär i översta loppet namnet
Ulu-kem. J. genombryter Sajanska bergen i
ka-tarakter och forsar, går fram mellan klippiga
och branta stränder till staden Jenisejsk.
Fr. h. mottager J. sina största bifloder. Av
dessa bildar övre Tunguska avlopp för
Bajkal-sjön och kallas i övre loppet Angara (se d. o.).
Under flera km flyta de sida vid sida i
samma flodbädd, Tunguska med klart, blått
vatten, J. med grumligt. Längre ned
mottager Jenisej Steniga Tunguska och Nedre
Tunguska. Nedanför Jenisejsk är flodens
vänstra strand flack och den högra 10—20 m hög.
Ovanför övre Tunguskas inflöde är floden
1,5—2 km bred; nära mynningen vidgar sig
J. till en 50—65 km bred havsvik, som
omsluter ett 70-tal låga öar, »de 70 öarnas
liman»; den egentliga mynningen är endast
21—22 km bred. I sitt övre lopp tillfryser
J. aldrig, nedre delen är vanl. isbetäckt nov.
—april. Flodområdet beräknas till 2,5—2,7
mill. kvkm. Längden från Bei-kems källor
är omkr. 4,300 km; segelbar är J. till
Mi-nusinsk, 2,966 km. J. trafikeras av omkr.
50 ångfartyg och ett stort antal släppråmar.
Från J :s biflod Kas är en kanal grävd till
Obs biflod Ketj. På Dicksons ö i J :s
mynning finnes sedan 1916 en radiostation (jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
