Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeux floraux - Jever - Jevons, William Stanley - Jezid - Jezider - Jhalawar - Jhansi - Jhelum, Jhelam - Jhering, Rudolf von - Jibaro - Jičín - Jiddisch el. Judetyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Jeux floraux—Jiddisch
1076
Jeux floraux [$ö flårå’], fr.,
»blomsterlekar», lyriska pristävlingar, som årl. äga rum
inför Académie des jeux floraux i Toulouse.
Denna leder sitt ursprung från ett litterärt
sällskap, stiftat 1323, som emottog och
belönade insända dikter, fastställde motiv och
former för den vid tävlingarna förekommande
poesien o. s. v. Priserna bestodo (och bestå
alltjämt) av blommor av guld eller silver.
Under Ludvig XIV ombildades det till en akad.
med ovannämnda namn. Den har bibehållit
sig nästan oförändrad till våra dagar, med
avbrott endast under revolutionsstormarnå
1790—1806. På senare tid har samfundet nått
ett nytt uppsving genom
Feliberförbun-dets (se d. o.) skaldetävlingar. Sedan 1696
utger akad. en Recueil Annuel. Se A. Duboul,
»Les deux siècles de 1’Académie des jeux
floraux» (2 bd, 1901). (O. W-n.)
Jéver, stad i Oldenburg, v. om Jadebukten;
4,281 inv. (1925); huvudort i det för sin
boskapsskötsel bekanta frisiska landskapet
Je v e r 1 a nd.
Jevons [d^e’vonz], William Stanley,
engelsk nationalekonom, filosof (1835—82).
Blev 1866 prof, i logik och moralfilosofi samt
docent i nationalekonomi vid Owens college
i Manchester och 1875 prof, i
nationalekonomi vid Londons univ. Hans förnämsta
arbete är »The theory of political economy»
(1871; ny, kommenterad uppl. 1924). Det
centrala i hans framställning är, att
värdet helt och hållet bestämmes av
förnödenhetens nytta (förmåga att tillfredsställa
människors önskningar eller behov), att graden
av nytta står i omvänt förhållande till
storleken av det befintliga förrådet, att m. a. o.
gränsnyttan utgör prisbestämningsmomentet.
(J:s term final degree of utility har av
Marshall utbytts mot marginal utility.) Denna
gränsnytteteori, vilken sedermera
fullstän-digats av den s. k. österrikiska skolan,
utformade J. med fullkomlig självständighet och
blev därmed en av den moderna
nationalekonomiska teoriens grundläggare (se Menger
och W a 1 r a s). I »Money and the mechanism
of exchange» (1875) gav J. en ypperlig
framställning av penningens funktioner. Postumt
utgavs en samling avh., »Investigations in
currency and finanee» (1884; ny uppl. 1909),
där hans lika djärva som föga framgångsrika
teori att sätta de kommersiella
fluktuationernas periodicitet i förbindelse med
solfläckarnas periodicitet och växlingen mellan goda
och dåliga skördar framställes. — J. utgav
även flera arbeten i logik. (E. F. K. S-n.)
JezTd, namn på tre kalifer, se K a 1 i f a t.
Jezlder, stundom namn på jesider (se d. o.).
Jhalawar [eng. uttal d$ä’lä<oäo], brittisk
skyddsstat i s. ö. Rajputana, Främre Indien;
2,098 kvkm, 96,182 inv. (1921). J. utbröts
1838 ur Kotah (se d. o.) men styckades 1897,
då större delen återgavs till sistnämnda stat.
Jhansi [eng. uttal d$ä’nsi], stad i Förenade
provinserna, Främre Indien, omkr. 300 km
v. om Allahabad; 66,432 inv. (1921). Viktig
järnvägsknut och garnisonsstad.
Jhelum [eng. uttal d^iTom], J h e 1 a m,
grek. Uydaspes, den västligaste av Punjabs
»fem floder», n. v. Indien, upprinner i
Hima-laja inom Kashmir, bildar i övre loppet gräns
mellan Kashmir och Punjab samt utfaller i
Chenab (jfr d. o. och Indus, sp. 557). 725
km, segelbar 165 km. — Vid J. besegrades
Poros av Alexander den store 326 f. Kr.
Jhering [jè’-], Rudolf von, tysk
rätts-lärd, universitetslärare (1818—92), prof, vid
univ. i Basel 1845, i Rostock 1846, i Kiel 1849,
i Giessen 1852, i Wien 1868 samt i Göttingen
1872. J. var ett av
den tyska
rättsvetenskapens mest lysande
namn och utövade ett
starkt inflytande på
juridiken i allm. och
särskilt på den
juridiska principforskningen. Hans
förnämsta arbeten äro »Geist
des römischen Rechts
auf den verschiedenen
Stufen seiner
Ent-wickelung» (1852—65)
och »Der Zweck im Recht» (1877—83). Sedan
1856 utgav J. i förening med andra
Jahr-bücher fiir die Dogmatik des Heutigen
Römischen und Deutschen Privatrechts. Rid.
JTbaro, namn på ett indianfolk i Ecuador,
se J i v a r o.
Jicin [ji’tj"in], äldre ty. namnform Gitschin,
stad i Böhmen, 75 km n. ö. om Prag, vid Elbes
biflod Cidlina; 10,478 inv. (1921), mest tjecker.
Maskin- och metallindustri. Slott, uppfört
1623—30 av Wallenstein, som residerade här.
Vid J. slogo preussarna 29 juni 1866 en
österrikisk-sachsisk truppstyrka.
JFddisch el. Judetyska, ett blandspråk
av medeltida upprinnelse, som uppstod bland
de tyska judar, vilka tagit sin tillflykt till
Polen undan förföljelserna i Tyskland. Det
tyska språket kunde naturligtvis icke undgå
att uppblandas med främmande beståndsdelar,
men j:s tyska grundkaraktär har dock aldrig
gått förlorad. Det tyska ordförrådet uppgår
till omkr. 70 %, det hebreiska till omkr. 20 %
och det polska till omkr. 10 %. Man skiljer
på två jiddischdialekter: den litauiska och den
polska. Den förra talas i Litauen,
Vitryssland, Ungern och Rumänien; den senare 1
Polen, särskilt Galizien, Podolien och
Voly-nien. Dessutom talas j. i England, Amerika
och Sydafrika. I Tyskland har j. nästan
fullständigt utträngts av högtyskan. Redan från
1500-talet finns en litteratur på j., vilken
urspr. kom till för kvinnornas skull (enär de
i allm. ej behärskade hebreiska). Mot slutet
av 1700-talet började en hård kamp mot j.
bland de assimilationsvilliga tyska judarna.
Med förakt talade man om j. som en
förskräckligt fördärvad tyska, en avskyvärd
jar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
