Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesus Kristus - Historia - Förkunnelse. Undergärningar. Självmedvetande - Litt. - Jesu Syraks bok - Jeszcze Polska nie zginęła - Jet - Jetong - Jettatura - Jeu - Jeu de rose - Jeumont - Jeune premier, Jeune première - Jeunesse dorée - Jeurling, Anders Elis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Jesu Syraks bok—Jeurling
1074
grimståget, uppträdde han genast i templet
och drev ut alla, som köpte och sålde. Detta
beseglade hans öde. Stora rådet lät i nattens
mörker häkta honom och efter ett
tumultua-riskt förhör utlämna honom till
landshövdingen under anklagelse för upprorsplaner
(»judarnas konung»). J. tycks inför Pilatus
ha förklarat sig vara Messias men icke
ha gjort något försök att försvara sig. Han
blev efter ett kort förhör dömd till döden och
omedelbart därefter korsfäst. Längden av
Jesu offentliga verksamhet låter sig icke
säkert beräknas; men av berättelsen om hur
J. och lärjungarna gå genom säden (Mark.
2: 23 ff.) framgår, att den räckt minst ett
år (april till följande års påsk).
Förkunnelse. Undergärningar.
Självmedvetande. Jesu förkunnelse är folklig: målande,
bildrik, präglad av den födde folktalarens enkla
retorik (parallellism, antites, tretalslagen); att
märka äro de korta, djärva satserna och de
även stilistiskt glänsande parablerna. J.
förkunnade, att Gudsriket kommit nära; han
kallade sitt folk att göra bot inför domen.
Dock nöjde han sig icke som Döparen med
ett botdop utan fordrade radikal bättring,
hjärtats fulla hängivelse till Gud i kärlek och
obetingad självuppoffring i förhållandet till
nästan. Denna religiösa hållning innebär en
heroism, som offrar allt för att göra Guds
vilja, och på samma gång en barnslig
omedelbarhet i tron på Fadern. I motsats till
den beräknande lagfromheten prisade J.
barnet och förklarade, att skökor och publikaner
skulle gå före fariséerna och de skriftlärde
in i Guds rike. Gud kallar han »Fadern» och
vill, att människan skall leva som barnet
inför honom i bönens umgängelse och
mottagande alla timliga och andliga gåvor
(syndaförlåtelsen) av hans nåd och barmhärtighet.
För J. är lagen Guds uppenbarade vilja, men
han tolkar och använder den i enlighet med
sitt eget religiösa medvetande, och i vissa
fall ställer han upp sin djupare fordran (»jag
säger eder») mot lagens mera betingade bud.
Politiska och sociala intressen lågo honom
fjärran; hans syfte var rent religiöst. Jesu
»kraftgärningar» bedömas av den evangeliska
traditionen såsom bevis på hans
övermänskliga egenskaper. Själv såg J. däri förebud för
Gudsriket, vittnesbörd om att Satans makt
var bruten; för människorna voro de den
starkaste uppmaning till att göra bot och
bereda sig på vad som skulle komma. I den
evangeliska traditionen spåras benägenhet
att stegra Jesu underverk (uppväckelser av
döda, naturunder). Själv kallade sig J.
»Människosonen» och identifierade sig därigenom
med den människogestalt, som enl. en i vissa
judiska kretsar rådande förväntan skulle
komma på himmelens skyar och hålla dom. Men
vägen till denna upphöjelse skulle gå genom
martyriet, vilket J. förutsåg och även
förutsade. Sin död fattade J. såsom en offerdöd
för folket och inledningen till den nya
tids
åldern. Omkring sig samlade han en krets
av lärjungar, vilka han organiserade som det
sanna Israel, kärnan i det kommande riket,
och före sin bortgång ställde under Petrus’
ledning. Den gemensamma måltiden skulle
förena dem sinsemellan och med Messias till
hans återkomst i härlighet. — Ikonografi, se
Kristusbilder.
Litt.: P. Wernle, »Jesus» (1916); R.
Bult-mann, »Jesus» (1926; sv. övers. 1928); J.
Klausner, »Jesus of Nazareth. His times, his
life and his teaching» (1927); S. J. Case,
»Jesus. A new biography» (1928). A. Fr.
Jesu Syraks bok, en i G. T.
förekommande apokryfisk skrift, författad av J e s u s
S y r a k (d. v. s. Jesus, Syraks son), en
jeru-salemitisk jude i 3:e årh. f. Kr. Boken, i
Vul-gata kallad Ecclesiasticus, innehåller
vishets-och levnadsregler, tänkespråk, böner och
sammanhängande betraktelser. (S. H-r.)
Jeszcze Polska nie zgingia [jä^t/e på’lska
nie zginä’la], po., »ännu Polen ej gått under»
(ty. noch ist Polen nicht verloren), polsk
nationalsång, melodi av M. Oginski, först bekant
genom J. H. Dabrowskis (se d. o.) legioner,
därför ofta kallad »Dombrowskimarschen».
J. är återgiven med övers.’ i »Nationernas
bibliotek», II, »Polackerna» (1918). A. A-t.
Jet, miner., se Beck-kol.
Jeto’ng [Je-] (fr. jeton), räknepenning,
spelmark, spelpenning; belöningspenning för flit
och skicklighet o. s. v., ej avsedd att bäras. —
I flera lärda samfund och akad. få led. vid
varje sammankomst de bevista en jeton de
présence [^etä’ do presä’s], som kan utbytas
mot en mindre penningsumma.
Jettatura [jätato’ra], ital., se Onda ögon.
Jeu [^ö], fr. (plur. jeux), lek, spel. — J.
de mots [-do må’], ordlek.
Jeu de rose [^ö do rä’z], fr., »rosenlek», lek
eller tävlan till häst, där två ryttare skola
taga en rosett el. dyl. från en tredjes axel.
Jeumont [$ömä’], stad i fr. dep. Nord, vid
Sambre, gränsstation mot Belgien på
Nordbanan; 6,127 inv. (1926). Konstglasindustri.
Jeune premier [^ö’n premie’], Jeune p
remi è r e [-promiä’r], fr., förste älskare, första
älskarinna, vid teatersällskap.
Jeunesse dorée [$önä’s dåre’], gyllene
ungdom, eg. den antirevolutionära manliga
ungdom i Paris, vilken efter Robespierres fall 27
juli 1794 gjorde opposition mot
skräckmännen; slösaktig, nöjeslysten manlig ungdom.
Jeurling [jo’r-], Anders Elis,
tidningsman (1851—1906). Studerade från 1871 några
år i Uppsala, blev därpå tidningsman, var
bl. a. red. av Gotlands Allehanda (1876—77)
och Karlstads Tidning (1879—84) samt
redak-tionssekr. i Aftonbladet (1885—89), J.
uppsatte nov. 1889 med C. G. Gernandt som
förläggare Stockholms-Tidningen (se d. o.), var
med någon tids avbrott dess huvudred, till
sin död och drev energiskt fram tidningen till
stor spridning. J. var en av Svenska
tidnings-utgivareföreningens stiftare. Ths.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
