Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johson, Axel Axelsson - Johnson, Eric - Johson, Gisle - Johson, Hiram Warren - Johnson, John Albert - Johson, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Johnson, E.—Johnson, S.
1132
Samuel Johnson. Målning av John Opie.
gångsman genom att på ett tidigt stadium
(1911) föranleda systematisk nyanskaffning
för Johnsonlinjens flotta av oceangående
dieselmotorfartyg i st. f. ångfartyg. Linjens
tonnage består numera uteslutande av
moderna motorfartyg (15 st. om sammanlagt
108,600 ton dödvikt, 1929). G. H-r.
Johnson, Eric, svensk-amerikansk
publicist (1838—1919), son till sektstiftaren Erik
Jansson (se d. o.). J. medföljde 1846
föräldrarna från Sverige till Amerika, växte upp
i kolonien Bishophill och var under
inbördeskriget kapten för ett kompani svenska
frivilliga. I Galva (Illinois) började han 1864
utge en engelskspråkig tidning och 1869 The
Illinois Swede med delvis svensk text, efter
ett par år helt svenskspråkig och då kallad
Nya Verlden. J. utgav 1906—07
månadsskriften The Viking, uteslutande ägnad åt
svensk-amerikanernas historia. Tills, m. C. F.
Peterson utgav han 1880 »Svenskarna i
Illinois». O. A. L-r.*
Johnson, G i s 1 e, norsk teolog av isländsk
härkomst (1822—94), lektor i teologi vid
Kristiania univ. (Oslo) 1849 och prof. 1860. J.
var medutgivare 1846—57 av Theologisk
Tids-skrift for den Norske Kirke, därpå av
Theologisk Tidsskrift for den Evangelisk-Lutherske
Kirke i Norge och 1863—75 av veckobladet
Luthersk Kirketidende. Han skrev bl. a.
»Nogle ord om barnedåben» (1857; sv. övers.
1858; 2:a uppl. 1859). J. grundade
Indremis-sionen och Lutherstiftelsen och utövade stort
inflytande på det andliga, livet i Norge. O. A.Ö.*
Johnson [d^ånsn], Hiram Warren,
amerikansk politiker (f. 1866). Blev advokat
i Sa,n Francisco 1902, vann rykte som
oförfä
rad åklagare mot ohederliga ämbetsmän, var
staten Kaliforniens guvernör 1911—17 och
är sedan 1917 senator för Kalifornien. J.
bistod under presidentvalskampanjen 1912
Roosevelt i att kring dennes kandidatur
organisera det nationella progressistpartiet och
var dess kandidat till vicepresident. I
senaten tillhör han den grupp »oförsonliga»
republikaner, som häftigt motsatt sig all
amerikansk inblandning i Europas
angelägenheter och därvid även varje form av
samverkan med Nationernas förbund. V. S-g.
Johnson [d^ånsn], John Albert,
amerikansk politiker (1861—1909), född i
Minnesota av från Sverige inflyttade föräldrar.
Fadern var smed och dog på fattighuset,
modern försörjde sig som
tvätterska. Själv
började J. sin bana som
springpojke, blev
därpå apotekselev,
idkade flitigt självstudier,
blev 1886 huvudred,
för en liten
demokratisk lokaltidning i S:t
Peter och efter någon
tid delägare i denna.
1898 blev han
statsse-nator, valdes 1904 som
demokraternas
kandi
dat till Minnesotas guvernör samt omvaldes
1906 och 1908. Han var 1908 påtänkt till
demokratisk presidentkandidat och ansågs
ha goda utsikter att bli nominerad till sådan
vid nästa presidentval. J:s folklighet,
rättrådighet och okonstlade vältalighet gjorde
honom mycket populär. Som guvernör var
han reformvänlig och uppträdde kraftigt
mot penningväldet. O. A. L-r.*
Johnson [d^ånsn], Samuel, engelsk
författare (1709 «/fl—84 Studerade 1728—
31 i Oxford men måste av fattigdom avbryta
sina studier och söka uppehälle som lärare och
publicist. Ett försök att upprätta en skola
nära födelsestaden, Liehfield, misslyckades,
och J. begav sig då (1737) till London för att
pröva sin lycka på den litterära banan. Efter
en period av bekymmer och umbäranden blev
han känd inom den litterära världen, främst
genom dikten »London» (1738; en
modernisering av luvenalis’ tredje satir) och en biogr.
över bohempoeten Richard Savage (1744).
Vidare må nämnas tragedien »Irene», utan
framgång uppförd 1749, tidskriften The
Rambler (1750—52), som blev mycket
populär, den filosofiska romanen »Rasselas» (1759;
om en abessinsk prins) m. fl. 1747
började han det väldiga arbete, som skulle
göra honom ryktbar inom hela den
engelsktalande världen, en stor ordbok över engelska
språket, »Dictionary of the english language»
(1755; många uppl. ända in i vår tid). Med
detta verk var J:s ställning befäst.
Universiteten hedrade honom med lärdomsgrader, och
av Georg III fick han (1762) en pension,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
