Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson, Amandus - Johnson, Andrew - Johnson, Axel - Johson, Axel Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Johnson, A.—Johnson, A. Ax:son
1130
Johnson, Amandus, svensk-amerikansk
historiker (f. 18 7 7 27/9). Följde vid två års
ålder sina emigrerande föräldrar från Småland
till Minnesota, blev 1904 student vid
Gusta-vus Adolphus college,
vistades 1906—07 och
1908—09 för
historiska studier i Sverige,
England och Holland
samt blev 1908 fil. dr
vid Pennsylvaniauniv.
i Filadelfia, där han
sedan var lärare i
germanska språk 1910—
15 samt e. o. prof, i
skandinaviska språk
1915—22. Han företog
1922—24 en historisk-
etnografisk forskningsresa till Västafrika och
blev 1923 fil. hedersdr vid Göteborgs
högskola. Mest känd är J. för sina ingående
forskningar i kolonien Nya Sveriges historia.
Han har på detta område skrivit »The
swe-dish settlements on the Delaware» (2 bd,
1911; går till 1663) och »The swedes in
America 1638—1900», I (1914; sv. övers. 1923;
en populär förkortning av det större arbetet).
J. har även skrivit »Swedish contributions to
american progress» (1921) och tagit initiativ
till John Morton memorial building (se
Morton, J.). O. A. L-r.*
Johnson [d^ånsn], Andrew, president i
Amerikas förenta stater (1808 29/i2—75
31/?)-Växte upp i fattigdom, var skräddarlärling
1818—24, besökte aldrig någon skola och
undervisades av sin
hustru i skrivkonsten.
Han slog sig 1826
ned som skräddare i
Greenville (Tennessee),
var 1831—33 stadens
mayor, tillhörde 1835
—37 och 1838—41
statens legislatur, blev
1843 statssenator, var
1843—53 led. av
kongressens representanthus, 1853—57 guvernör
i Tennessee och 1857—
62 led. av unionens senat. J. tillhörde de
unions-vänliga demokraterna och bröt med sitt parti,
då sydstaterna började utträda ur unionen.
Lincoln utnämnde honom 1862 till brigadgeneral
och militärguvernör i Tennessee, och nov.
1864 valdes han till Förenta staternas
vicepresident. Vid Lincolns död 15 april 1865
övertog J. presidentämbetet. Han sökte
fortsätta Lincolns milda rekonstruktionspolitik
men saknade dennes takt och auktoritet samt
kom snart i våldsam konflikt med de
republikanska nordstatsledarna, i det att han i
motsats mot kongressens majoritet
betraktade sydstaterna som lagligen kvarstående i
unionen och ej ville gå med på de av
kongressen uppställda hårda villkoren för deras
återupptagande. Han inlade sålunda bl. a.
sitt veto mot den av kongressen beslutade
s. k. rekonstruktionsbillen (1866) och flera
dithörande lagförslag, men kongressen
kullkastade med den föreskrivna majoriteten
presidentens veto. Konflikten nådde sin
höjdpunkt, då J. 1868 i strid mot en av
kongressen genomdriven lag om ämbetsmäns
rättigheter, vilken han ej ansåg
författningsenlig, avskedade krigsministern Stanton.
Representanternas hus svarade med att försätta
presidenten i anklagelsetillstånd (24 febr.
1868). Han frikändes dock av senaten (16
maj s. å.), i det att e n röst fattades i den
två tredjedels majoritet, som fordrades för
hans fällande. J :s ämbetstid utgick 4 mars
1869. En viss upprättelse fick han genom att
återinsättas i senaten 1875, några månader
före sin plötsliga död. Litt.: J. S. Jones,
»Life of A. J.» (1903); D. M. Dewitt, »The
impeachment and trial of A. J.» (1903). V. S-g.
Johnson, Axel, köpman, skeppsredare (1844
—1910). Ägnade sig vid unga år åt
handels-yrket och etablerade sig i Stockholm 1873 som
grosshandlare i järn- och kolbranschen under
firma A. Johnson & co.
Han förvärvade
sedermera Avesta järnverk
i Dalarna och
grundade 1890 rederi-a.-b.
Nordstjernan. J:s
förnämsta betydelse var
hans framsynta
uppfattning om
möjligheterna att utveckla en
på direkta och
reguljära sjöfartsförbindel-ser mellan Sverige och
transmarina länder
grundad storexport av svenska stapelvaror.
Den av hans rederi utvecklade
Johnsonlin-jen, som med egna fartyg 1904 öppnade trafik
på Argentina (La Plata) och Brasilien, har i
fortsättningen kommit att omfatta sjöfart på
Sydamerikas öst-, nord- och västkust samt
Nordamerikas Stillahavskust och Kanadas
västkust. Nya stora avsättningsfält för svensk
industri ha därigenom öppnats. J. var en av
stiftarna av Sveriges allmänna exportförening
och Stockholms handelskammare. G. H-r.
Johnson, Axel Axelsson, industriman
och skeppsredare (f. 18 7 6 25/7), son till Ax. J.
övertog vid faderns
död ledningen av
firman A. Johnson & co.,
Avesta järnverks a.-b.
och rederi-a.-b.
Nordstjernan. Han har med
energi och framgång
fullföljt utvecklingen
av Johnsonkoncernens
olika
verksamhetsgrenar, särskilt
rederirörelsen, och gjort sig
bemärkt som en före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
