Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordarter - Jordartsmetaller el. Jordmetaller - Jordavsättning, Avsättande av jord (mark) - Jordavsöndring - Jordberga - Jordbin - Jordborrning - Jordbrukarbanken, Aktiebolaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
J ordartsmetaller—Jordbrukarbanken
1160
En jords sammansättning och egenskaper
studeras medelst kemisk jordanalys m. fl.
metoder. Den kemiska jordanalysen uppkom
efter L i e b i g s (se d. o.) banbrytande
arbeten om växtnäringen och avsåg mest att med
hänsyn till kulturväxternas krav söka
bestämma jordens egenskaper. Av andra
numera använda metoder bör nämnas
bestämning av jordens väteionkoncentration (se d. o.)
eller dess s. k. pH-tal. Man får därigenom ett
mått på jordens surhetsgrad, som tjänar till
vägledning för kalkningsåtgärder och val av
grödor. Man bestämmer även jordens halt
av växtnäringsämnen genom analys av vissa
växter (t. ex. groddplantor av råg:
Neubauer-analys), som fått växa i ett jordprov. Talrika
äro de bakteriologiska
jordundersökningsmetoderna. Det säkraste sättet att studera en
åkerjords gödselbehov och avkastningsförmåga
är emellertid det vetenskapligt genomförda
fältförsöket med en viss kulturväxt.
Empiriskt ha jordbrukarna sedan
urminnes tider utprövat allehanda gödslings- och
jordförbättringsmetoder. Med dessa ändrar
man dels jordens halt av växtnäringsämnen,
dels dess fysikaliska beskaffenhet och
struktur, dels dess surhetsgrad och mikrobiologiska
tillstånd, vilka alla företeelser intimt
sammanhänga med varandra. Numera äger mellan
praktiken inom jordbruk, resp, skogsbruk, och
jordforskningen ett fruktbärande samarbete
rum, som givit upphov till en ny
vetenskapsgren, markläran (se d. o.). O. T-m.
Jordartsmetaller el. J o r d m e t a 11 e r, en
grupp grundämnen, vilkas oxider erhållit
namnet jordarter. Ett gemensamt
kännemärke för hithörande grundämnen är, att de
ha stor frändskap med syre. J. tillhöra
ganska olika grupper av grundämnen. 1) Under
namnet alkaliska j. el. alkaliska
jordarternas metaller sammanför man metallerna
kalcium, strontium och barium, ibland även
magnesium. Dessa metaller utmärka sig för
sin stora benägenhet att bilda positiva
tvåvärdiga ioner, och de förekomma därför i
naturen blott i form av salter. Hydroxiderna
äro starka, i vatten svårlösliga baser. De
neutrala salterna äro i allm. olösliga i
vatten; särskilt betecknande är sulfatens
svårlöslighet el. olöslighet. 2) Till de
egentliga j. räknas beryllium, aluminium,
gal-lium, indium, tallium, titan och zirkonium.
Dessa metallers hydroxider äro mycket
svårlösliga och ha ej alkalisk reaktion. Flera
hydroxider reagera med både syror och baser.
3) Om sällsynta
jordartsmetaller se d. o. Benämningen j. är med
undantag för de sällsynta j. numera föråldrad. I. B.
Jordavsättning, Avsättande av jord
(mar k), utstakande och undantagande (från
jorddelning) av visst jordområde för
tillgodoseende av något samfällt behov, t. ex.
vatt-ningsdamm, ler- el. grustäkt, el. ock för
bildande av gemensamhetsskog. För sistnämnda
ändamål får j. ske (erforderligt område från
flera fastigheter utstakas) också utan
samband med jorddelning. C. G. Bj.
Jordavsöndrirg kallades före nu gällande
(1926 års) jorddelningslag sådan delning av
lantfastighet, som — i motsats till
hemmans-klyvning och ägostyckning — lämnade dess
kamerala beteckning (mantalet) orubbad
och sålunda, under K. B:s kontroll, bragte till
stånd e n del, »stamfastigheten» (el.
»stamhemmanet»), med samma mantalsbeteckning,
som den odelade fastigheten förut haft, samt
en annan del utan mantalsbeteckning men
med särskilt namn (el. senare åtm. särskilt
n:r i jordregistret), den »avsöndrade
lägenheten» (el. »avsöndringen»). J. var i äldre tid
förbjuden, av omtanke om fastigheternas
förmåga att bära dem åvilande allmänna
utskyl-der, och tilläts mera allmänt först genom en
k. f. 19 dec. 1827; senare k. f. av 6 aug. 1864
och 6 aug. 1881 ha ersatts av lagen 27 juni
1896. J. kunde göras för viss tid, för
lägenhets-havarens livstid el. för alltid (då
lägenhetshava-ren blev ägare och skulle söka lagfart, sedan j.
fastställts av K. B.); vissa
maximibestämmel-ser gällde, dock med möjlighet till undantag,
ang. den ägovidd, som fick avsöndras; på
avsöndrad lägenhet skulle — dock ej efter 1896
års lag — läggas särskild årlig a v g ä 1 d till
stamfastighetens innehavare såsom bidrag till
utskylderna för densamma, vilken avgäld
jämlikt lagar 1905 och 1907 dels upphört, dels
fått i särskild ordning avlösas. Sedan 1910
skall avsöndrad lägenhet blott subsidiärt
ansvara för de i stamfastigheten före j.
tillkomna inteckningarna. C. G. Bj.
Jordberga. 1. Gods i Malmöhus län, med
huvudgården i Källstorps socken, på
Söderslätt, 17 km ö. n. ö. om Trälleborg. och
underlydande i Gustavs, Tullstorps, önnarps och
Grönby socknar; tills. 2,380 har, därav 2.017
har åker, tax.-värde 4.307,100 kr. (1927).
Gården är känd från 1300-talet. Sedan den
under kriget 1644 blivit bränd, uppförde Ivar
Krabbe den nuv. huvudbyggnaden, vilken på
1800-talet tillbyggts. Tillhörde släkten von
Nolcken 1811—57, därefter Stjernsvärd.
2. Råsockerfabrik i Källrtorps socken,
Malmöhus län, vid J. station på Börringe—
östratorps järnväg. Tillhör Svenska
socker-fabriks-a.-b. Tax.-värde 2.187,500 kr. (1928).
Jordbin, en avdelning bland solitära bin,
omfattande bl. a. det artrika släktet Andrena.
Jfr B i f a m i 1 j e n, sp. 260.
Jordborrning avser undersökning av
jordlagers och därunder liggande berglagers
beskaffenhet, upptagande av brunnar,
eftersökande av kol- och petroleum fyndigheter etc.
För grundare hål nyttjas hand verk tyg (se bild
1—3 på sp. 1161), för djupborrning
maskiner med stänger eller lina (se Ber
g-borrning). E. S. B.
Jordbrukarbanken, Aktiebolaget,
konstituerades 14 april 1923 för att överta
rörelsen efter a.-b. Svenska lantmännens bank,
som trätt i likvidation s. å. Då 70 % av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
