Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskommission - Jordbrukskonsulent - Jordbrukskredit - Jordbrukslära - Jordbruksminister - Jordbruksutskottet - Jordbävning - Jorddelning - Jorddelningsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J ordbruk skommission—Jorddelningsmål
1164
1163
Jordbrukskommission. Enl. lag 27 juni 1927
ang. uppsikt å vissa jordbruk, vilken trädde i
kraft 1 jan. 1928, stadgas, att om
bruknings-del är av den beskaffenhet och omfattning
och tillhör sådan ägare, att med. avseende å
arrende därav gäller arrendelagen för
Norrland och vissa delar av Svealand, skall
uppsikt hållas över att den ej vanhävdas.
Detsamma är fallet med brukningsdelar, om vilka
gäller vad i lagen om nyttjanderätt till fast
egendom är särskilt stadgat om
jordbruksarrenden under bolag och med dem likställda
jordägare. För uppsiktens utövande skall för
varje hushållningssällskaps
verksamhetsområde finnas en j., bestående av tre led., näml, en
ordf., utsedd av K. m:t, och två andra led.,
valda en av landstinget och en av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott för en tid av
tre år. För varje led. utses en suppleant. Ldht.
Jordbrukskonsulent, se Konsulent.
Jordbrukskredit åt ägare eller brukare av
jordbruksfastighet har till syfte att
underlätta jordbruks övertagande och bedrivande.
Den delas i köp- el.
besittningskre-dit och meliorationskredit medelst
fasta eller stående lån eller amorteringslån
för dylik anläggningskred it samt
kortare lån för driftkredit. Staten
bidrar genom flera av Statens utlåningsfonder
(se d. o.). Den bevillningsskyldiga
jordbruksfastigheten i riket taxerades vid 1926 års
utgång till 6,5 milliarder och antages intecknad
till i genomsnitt omkr. 70 %, vilket under
moderna förhållanden betraktas som
rimlig skuldgräns. Driftkrediten är svårare att
ordna; i stor utsträckning tillgodoses den med
borgenslån i sparbanker eller växellån
(låne-växlar) i privatbanker, vilken sistnämnda
låneform på grund av växlars korta löptid
och höga räntor (för låneväxlar) dock föga
lämpar sig för jordbruksdriften, som ju
räknar med lång tid från sådd till skörd.
Förbättringar i jordbrukets möjligheter till
driftkredit och skogsbelåning ha varit föremål för
talrika utredningar. Flera förslag om rätt till
förlagsinteckning i levande och döda
inventarier ha förfallit. Genom lagstiftning 1915 togs
statsinitiativ till kreditföreningar för mindre
jordbrukare, mest efter tyskt (se R a i f f e
i-s e n) och finländskt (se P e 11 e r v o) mönster
(se Jordbruk skas s a). E. F. K. S-n.
Jordbrukslära, läran om åker- och
ängsbru-kets teknik, jordarter, jordens odling,
jordförbättring och gödsling, jordens torrläggning
och bevattning samt växtodling. H. J Dft.
Jordbruksminister, den vanliga men ej i
grundlag förekommande titeln på statsrådet
och chefen för Jordbruksdepartementet.
Jordbruksutskottet, ett av riksdagens
ständiga utskott, bestående av 16 led., 8 från
vardera kammaren. Enl. R. O. § 43 skall j. få
del av statsverkspropositionen, i vad den
angår under Jordbruksdep. lydande ärenden;
vidare har j. att utreda och uppgiva
statsverkets behov med hänsyn härtill och f. ö. avge be-
tänkanden och förslag i frågor, som av
kamrarna hänvisats till utskottet (rörande
jordbruk, lagar och författningar för
skogshushållning samt jakt, fiske, vägar och
skjutsväsen). J. upprättades 1909; bestämmelserna
om utskottets kompetens ändrades 1918.
Ovannämnda ärenden behandlades förut dels av
statsutskottet, dels av lagutskottet. S. B-h.*
Jordbävning och hit hänvisade ord, se
Jordskalv.
Jorddelning, delning av lantfastigheter enl.
svensk rätt fr. o. m. 1928. Delning av
stadsfastigheter (o. a. jord, som ingår i
tomtindelning, se d. o.) lyder under reglerna
för fastighetsbildning i stad (se
d. o.). I st. f. de flerfaldiga delningssätt, som
förr stodo till buds (se
Hemmansklyv-ning, Jordavsöndring, Mantal
s-sättning, Skifte och
Ägostyckning), känner nu gällande lag 18 juni 1926
om delning av jord å landet blott två slags
j.: laga skifte (kvotdelning) och
avstyckning (delning efter förut bestämda
gränslinjer). Delning genom enskild
överenskommelse (»sämjedelning») är visserligen
liksom förr icke förbjuden men utgör intet
hinder mot att påyrka laglig j. Föremål för laga
skifte (skifteslag) kan vara en by el.
eljest ett flertal fastigheter men även enstaka
fastighet el. annorledes bestämt jordområde,
i vissa fall t. o. m. jord, som redan en gång
undergått laga skifte. Det förrättas av
lantmä-ta,re med biträde av två kommunalt valda
gode män, verkställes medelst
skifteslägg-n in g, d. v. s. utmärkande på karta av
gränserna mellan de nya fastigheternas
ägovidder (»ägolotterna»), envar bestående av ett,
två el. undantagsvis flera särskilda områden
(»skiften»), och därefter gränsernas utstakning
på marken samt fastställes av
ägodelnings-domaren el. ägodelningsrätten. Avstyckning
innebär avskiljande av »viss till gränserna
bestämd ägovidd» (det »avstyckade området»)
från en fastighet (»stamfastigheten»), vilken
emellertid behåller sin förutvarande
beteckning oförändrad. För avstyckning uppställer
lagen vissa villkor, avsedda att förebygga
otjänlig fastighetsbildning. Förrättningsman
är vanl. lantmätare, med el. utan biträde av
gode män. Det avstyckade området (vilket i
regel ej får bestå av flera än tre »skiften»)
skall kartläggas och gränserna utstakas.
Fast-ställelsen ankommer på överlantmätaren, som
dock må hänskjuta frågan till
ägodelningsrätten (till K. B., om avstyckningen avser
jord inom köpings el. annat samhälles
stadsplan). — Litt.: G. Grefberg, »Lagen om
delning av jord å landet» (1927). C. G. Bj.
Jorddelningsmål kallas de rättegångar o. a.
domstolsärenden, som röra laga skiften,
avstyckningar, ägoutbyten, rågångar el. vissa
andra i samband med
jorddelningsförrätt-ningar stående ämnen och närmare angivas i
kap. 21 av lagen om delning av jord å landet.
Första domstol i j. på landet är ägodelnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
