Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorddelningsmål - Jordebok - Jordebokspersedlar - Jordeboksränta - Jordebokssocken - Jordekorrar - Jordekvator - Jordell, Daniel - Jordemoder - Jordemodern (tidskrift) - Jorden - 1. Astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
J ordebok—J orden
1166
rätt; talan mot dess beslut fullföljes hos
konungen (i Högsta domstolen). C. G. Bj.
Jordebok, förteckning på jordegendomar
inom en socken, ett fögderi eller ett län jämte
uppgifter om deras kamerala förhållanden,
ss. mantal, grundskatt, rustning och rotering
m. m. En såvitt möjligt fullständig samling
av kronans jordeböcker förvaras i
Kammarkollegium och Kammararkivet. — I mitten av
1500-talet upprättades de första j., den äldsta
1541. Man skilde i äldre tider mellan den
utförliga special- el.
persedeljorde-boken, som först uppgjordes vart 6:e,
sedermera vart 10:e år, samt den summariska e
x-traktjordeboken, som årl. upprättades.
Genom k. resol. 4 dec. 1794 avskaffades årliga
j. och infördes ett s. k.
jordeboksförändrings-extrakt att årl. uppgöras. J. ävensom
extrak-ten upprättades av häradsskrivarna. — Utom
kronans j. upprättades efter hand en mängd
j. för stiftelser med gods och hemmansräntor,
ss. Uppsala akad., Allmänna barnhuset i
Stockholm, Hvitfeldtska stipendieinrättningen,
hospitalen o. s. v. Kyrkorna i Skåne, Halland
och Blekinge hade sina egna j., och den
jordägande adeln bokförde sina hemman och
räntor i egna j. — K. br. 20 febr. 1821 anbefallde
nya persedeljordeböcker. Dessa kallas
gemensamt 1825 års jordebok. Enl.
stadgande i k. kung. 11 maj 1855 började ännu
en ny uppsättning j. att uppläggas. Efter
mångåriga, synnerligen omfattande arbeten
blevo dessa, de s. k. nya
jordeböcker-n a, färdiga för alla län (1884), slutgranskade
och fastställda med undantag för Kopparbergs
län, där 1825 års j. fortfarande gäller. För
Västerbergslags fögderi är dock ny j.
utarbetad och fastställd. — Sedan grundskatterna
avskrivits, tjänar j., som enl. k. f. 13 juni 1908
skall ligga till grund för jordregister
(se d. o.), huvudsakligen som förteckning på
för sig bestående fastigheter. (A. Bm.)
Jordebokspersedlar, de alster av jord- och
bergsbruk, boskapsskötsel, fiske o. a.
näringsfång, å vilka jordeboksränta urspr.
utgjordes till staten och som fått kvarstå i
jorde-böckerna som måttstock för räntans
uträkning efter årligt markegångspris. De
persedlar, som särskilt ansågos representera en orts
huvudavkastning, blevo vid ränteförenklingen
bestämda som ortens huvudpersedlar,
t. ex. spannmål, smör, kött, fläsk, tackjärn
och hö. Kbg.*
Jordeboksränta, se Grundskatt.
Jordebokssocken bildas av de hemman och
lägenheter på landsbygden, som urspr. för
be-skattningsändamål i jordeboken sammanförts
under samma sockennamn. I regel
sammanfaller j. med kyrkosocknen (jfr Socken),
men så har icke alltid varit förhållandet.
Jordekorrar kallas några gnagarsläkten,
tillhörande fam. ekorrdjur. I motsats till de
egentliga ekorrarna föra de ett mer el. mindre
underjordiskt levnadssätt och avvika f. ö.
från dem genom mer satt kropp, kortare ben
och förekomsten av kindpåsar. Ryggen är
vanl. tecknad med mörka, längsgående
strimmor. Mest bekant är den nordamerikanska
chipmunken, Tamias striatus, med en
kroppslängd av 15 cm, vartill kommer den 10
cm långa svansen. De förföljas dels för
pälsens skull, dels emedan de göra skada
särskilt på säd. En art finnes i Sibirien. T. P.
Jordekvator, se Ekvator.
Jorde’11, Daniel, bokhandlare, bibliograf
(1860—1923). Var sedan 1877 anställd i
Nils-sonska förlags- och bokhandelsfirman i Paris,
Librairie Nilsson (grundad av Knut Nilsson,
d. 1887, och fortsatt av Per Lamm, d. 1908).
J. vann mycket erkännande för sina
värdefulla arbeten i fransk bibliografi. 1886
övertog han efter O. Lorenz bearbetningen av
»Catalogue général de la librairie frangaise»,
en förteckning över fransk litt. fr. o. m. 1840
med utförliga sakregister; av detta verk
utgav han bd 12—27 och delvis bd 28, vilka
omfatta åren 1886—1918. C. G.
Jordemoder, äldre namn på barnmorska.
Jordemodern, den första svenska
facktidskriften för barnmorskor, grundad 1888 i
Stockholm av dr E. W. Wretlind. J. utgavs
1906—28 av prof. E. Alin med ett h. i mån.
samt äges och utges från 1929 av Allmänna
svenska barnmorskeförbundet med docenten
B. Lundqvist som red. Bvn.
Jorden. 1. (Astron.) J. (lat. te’llus; astron.
tecknad med $), den tredje planeten i vårt
solsystem, från solen räknat. I de äldsta
uppfattningarna om världsbyggnaden ansågs j.
vara i stort sett plan och omgiven av
världshavet, Okeanos. J. antogs vara i världens
centrum, evigt vilande på något fast
underlag. Ett oerhört viktigt astronomiskt
framsteg betecknar Anaximandros’ (500-talet f. Kr.)
uppfattning av j. som en fritt svävande
världs-kropp i universums centrum. Han antog j.
vara cylinderformad och bebodd av människor
på den »övre» plana ytan. Något senare kom
man till uppfattningen av j. som klotformig.
235 f. Kr. utförde Eratosthenes i Alexandria
den första uppskattningen av j:s storlek.
Metoden var riktig men de grundläggande
iakttagelserna osäkra. Emellertid fann
Eratosthenes ett med avseende på storleksordningen
riktigt värde på jordklotets dimensioner
(omkretsen nära 40,000 km). — Grekerna anförde
flera bevis för j:s klotform, och dessa ingå
ännu täml. oförändrade i nutida elementära
läroböcker. Av dessa bevis äro två verkligt
bindande, näml, observationen av stjärnornas
ändrade höjd över horisonten vid resor i
sydlig eller nordlig riktning samt iakttagelsen,
att den på den delvis förmörkade månen
kastade jordskuggan måste härröra från en
klotformig kropp.
Genom gradmätningar har man fått en
noggrann kännedom om j:s form. Det har
framgått, att j. icke har fullständig klotform utan
begränsas av en komplicerad yta, g e o i d e n,
vilken dock approximativt taget kan repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
