Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordproduktivitetslagen - Jordpäron - Jordras - Jordreform - Jordregister - Jordreva - Jordrevning - Jordränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
J ordpäron—J ordränta
1188
Jordreva, Glechoma hederacea.
produktivitet och
Proportionslagen). — Litt.: C. Rohtlieb,
»Gränsproduktiviteten hos jordbrukets produktionsfaktorer. En
kritik av j.» (1921). E. F. K. S-n.
Jordpäron, bot., se A p i o s.
Jordras, geol., se Jordskred.
Jordreform, en reformering av den enskilda
jordäganderätten genom lagstiftnings- och
beskattningsåtgärder i syfte att inskränka
eller avskaffa enskild jordägares rätt till den
förmögenhetsökning, som enl. gällande rätt
tillskyndas honom genom s. k. oförtjänt
värdestegring (se d. o.), huvudsaki. på
grund av växande folktäthet och därmed följ,
relativt ökad knapphet på jord inom det
område, inom vilket jordegendomen (tomten) är
belägen. Den moderna jordreformrörelsen, till
vilken motsvarigheter uppvisats under
tidigare kulturskeden i olika länder, tog fart
med Henry George (se d. o.). — Som j. pläga
även betecknas de genomgripande
jordlagstiftningsåtgärder, som företagits i de genom
världskriget uppkomna nya staterna i ö.
Europa, vanl. främst i syfte att genom
styckning av storgods åstadkomma behövligt antal
småbruk. E. F. K. S-n.
Jordregister, en förteckning över jord på
landet, vilken föres länsvis av
överlantmätaren. I j. upptagas hemman och övriga
jorde-boksenheter på särskilda upplägg. Varje i j.
införd fastighet åsättes ett registernummer,
bestående av fastighetens i uppläggets
överskrift antecknade nummer med en därvid
fogad sifferexponent (t. ex. Aby l1, l2, l3 o.
s. v.). Den odelade fastighet, för vilken
upplägget är avsett, får alltid exponenten 1. Har
fastighet genom lantmäteriförrättning delats
i flera lotter, betecknas dessa med nya
registernummer sålunda, att den först
registrerade får till exponent 2, den andra 3 o. s. v.
(t. ex. Åby l2, Åby l3). Samma förfaringssätt
med användande av närmast lediga
registernummer iakttages, där en genom
lantmäteriförrättning utbruten del sedermera undergår
klyvning eller styckning. För varje
registerfastighet införas i särskilda kolumner
uppgifter om mantal, ägovidd m. m. Fastighetens
registernummer antecknas med rött på kartor
och i förrättningshandlingar. En gång använt
registernummer får icke ånyo användas, och
beteckningen är således ägnad att skilja
fastigheten från varje annan. — För vissa
samhällen och områden på landet föres j. med
tomtbok. — Förordning ang. j. utfärdades 13
juni 1908. För Kopparbergs län och en mindre
del av Gävleborgs län utfärdades särskilda
bestämmelser genom förordning 25 april 1913.
Båda förordningarna ha sedermera i
åtskilliga delar ändrats och kompletterats. Jfr
Fastighetsregister för stad och
T o m t b o k. H. Rhn.*
Jordreva, Glechöma hederacea,
vårblom-mande, flerårig ört av fam. Labiatae med
långskaftade, njurlika blad, ända till
meterlånga, krypande revor och violetta blommor
på 1—2 dm höga, upprätta skott; somliga
stånd bära smärre, honliga, andra större,
tvåkö-nade blommor. J. växer i lundar och på ängar
upp till Jämtland och Ångermanland. Förr
brukad mot frossa, hosta m. m. G. M-e.
Jordrevning, en i stor skala utförd,
detaljerad geografisk mätning. Jfr R e v n i n g.
Jordränta, enl. Adam Smith och äldre
författare i allm. (i huvudsak även J. Anderson,
se d. o.) den avgift, som arrendator av jord
regelbundet kan erlägga eller faktiskt
erlägger till jordägaren, d. v. s. ifrågavarande
jordegendoms bruttoavkastning med avdrag
av samtliga produktionskostnader, inkl,
ersättning för arrendatorns eget arbete. Den
jordränteteori, som sedermera i allm.
omfattats, framställdes i särskilda skrifter till
väsentlig del nästan samtidigt (1815) av
engelsmännen West, Malthus och Ricardo, efter
vilken sistnämnde den vanl. benämnts. Den
Ricardoska jordränteteorien har
dock senare väsentligt utvecklats i synnerhet
av v. Thünen och i viss mån modifierats
genom arbeten av v. Liebig och Mitscherlich (se
Jordproduktivitetslagen). I
korthet torde jordränteteorien kunna
sammanfattas på följ. sätt. Så länge jord finnes att
tillgå i praktiskt taget obegränsad, för
befolkningens alla kända, beaktade och
förutsedda behov mer än tillräcklig, mängd, kostar
någon obrukad del därav i regel ingenting.
Men olika jordstycken löna mycket olika de
kostnader, som nedläggas på dem; därför kan
ägare av bättre, d. v. s. mera lönande, jord
få en extra betalning utöver ersättningen för
arbete och kapital, ehuru mindre lönande jord
ännu kan fås för intet. Denna merinkomst,
som således ej kan hänföras vare sig till
arbetslön eller till kapitalränta utan är en
betalning för jordens ursprungliga nyttiga
egenskaper, är jordränta. — I nutida
civiliserade länder, där all jord blivit föremål för
äganderätt, är med den till egentligt jordbruk
avsedda jorden mer eller mindre oupplösligt
förenat ett kapital under många former, ss.
byggnader, dikningsarbeten o. a.
jordförbättringar, så att det i de flesta fall är omöjligt
att exakt bestämma vad som i arrendeavgift
för sådan jordegendom är j. (resp. — i
köpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>