Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordskalv, Jordbävning - Seismisk geografi - Jordskalv i Sverige - Litt. - Jordskorpan - Jordskott - Jordskred, Jordras, Bergskred, Fjällskred - Jordskyld - Jordslån el. Kopparskinken - Jordstam - Jordstjärna - Jordströmmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Jordskorpan—Jordströmmar
1196
Havsskalvens förnämsta yttringar äro
svallvågor. Orsakerna till havsskalven torde vara
såväl tektoniska som vulkaniska, de förra
vida övervägande.
Jordskalv i Sverige. N. v. Europa är ett
område av mycket ringa seismicitet, och
särskilt är detta fallet med Fennoskandia och
den ryska plattan. J. äro i det stora hela
ganska sällsynta i Sverige. Det starkaste j.,
som där iakttagits, ägde rum 23 okt. 1904.
Det träffade huvudsakligen v. Sverige och ett
område i innersta delen av Skagerak vid Oslo
och in i Västergötland samt hade
jordskalvs-verkningar av intensiteten 8 enl. Forel-Rossis
skala. Vid Idefjorden föllo flera
skorstenar ned, mångenstädes svängde kyrktornen
så starkt, att kyrkklockorna ringde, och i
många kyrkor uppstod panik. — Kjellén har
indelat Sverige i zoner med olika seismicitet.
Två stråk äro starkast seismiska, ett i v.
Sverige, n. och s. om Vänern samt Halland, och
ett i Norrland, vid Bottniska viken från
Hudiksvall till Skellefteå. Dessa j. stå
antagligen i samband med den kvartära
landhöjningen i Skandinavien.
För att samla och bearbeta uppgifter från
de olika ländernas seismologiska stationer
bildades 1903 Internationella
seismologiska associationen, som
omfattade 22 stater, bl. a. Sverige, och började sin
verksamhet 1904. Dess centralbyrå förlädes
till Strassburg till den 1899 upprättade
Kai-serliche Hauptstation für Erdbebenforschung.
Denna centralbyrå fungerade till 1916, då
världskriget gjorde slut på dess verksamhet.
Den tyska huvudstationen flyttades då till
Jena som Reichsanstalt für Erdbebenforschung.
Litt.-. F. de Montessus de Ballore, »Les
tremblements de terre» (1907); J. J.
Seder-holm, »Jordbäfningar och vulkaner» (1909);
Ch. Davison, »A manual of seismology» (1921);
A. Sieberg, »Geologische, physikalische und
angewandte Erdbebenkunde» (1923) och
»Geologische Einführung in die Geophysik» (1927).
— J. från 1497—1909 ha behandlats i R.
Kjellén, »Sveriges jordskalf, en seismisk
lands-geografi» (1910; med litt.-förteckn.); senare j.
av K. E. Sahlström i Sveriges Geol.
Undersöknings Årsbok 1910 ff. (ser. C). K. A. G.
Jordskorpan, se J o r d e n 2.
Jordskott, se Jordkast.
Jordskred, Jord ras, Bergskred,
Fjäll-skred, nedskridande el. nedrasande av
massor av jord, stenblock eller annat löst och
fast material. Den förflyttande orsaken är
visserligen tyngdkraften, men den verkliga
anledningen kan vara ganska olikartad.
Stundom uppstår j. därigenom, att ett för vatten
genomträngligt lager av lera eller lerig sand
blir fullt genomdränkt av vatten samt
härigenom förlorar sin hållfasthet, bildar flytjord
och råkar i rörelse vid minsta anledning. I
dylika fall är merendels jordytan torr och
bildar en skorpa, som vid skredet så att säga
flyter på leran. Raset kan också ha sin
or
sak däri, att nedre delen av en jord- el.
bergssluttning undermineras av rinnande
vatten eller vågsvall, så att de övre partierna
glida utför sluttningen. Skred av större
omfattning förekomma väsentligen i
bergstrakter, ss. Schweiz och Norge (katastrofen i
Ver-dalen, se d. o.). I Sverige ha j. ägt rum
flerstädes, framför allt vid järnvägslinjerna,
särskilt på banan genom Bohuslän. I dessa fall
har det mest varit utglidning av utblött lera,
t. ex. vid Saltkällan 1909 och vid Smedberg
1911. J. vid Getå (se d. o.) 1918 torde ha haft
sin orsak däri, att järnvägsbanken genom sin
tyngd pressat bort den underliggande leran
och sålunda åstadkommit rubbning i
underlaget. — För att förebygga skred vid
järnvägsbyggnader och järnvägslinjer tillsatte
Statens järnvägar 1913 en geoteknisk
kommission, som utarbetade erforderliga
undersökningsmetoder ang. järnvägslinjernas
stabilitet, och då detta arbete 1922 var slutfört,
inrättades vid Järnvägsstyrelsen en
geoteknisk avd., som företager nödiga
undersökningar i förekommande fall. K. A. G.
Jordskyld, en i allm. obetydlig avgift, som
erlägges till stad för stads jord (se d. o.),
som innehas av enskilda på livstid eller med
viss ständig dispositionsrätt. J. kallas även
ägopenningar, jordskatt,
åkerav r a d och åker skatt. (A. Bm.)
Jordslån el. Kopparskinken,
Chalci-des (Seps) trida’ctylus, ett till fam. grävödlor.
Scincidae, hörande kräldjur. Till storlek, form
och levnadssätt liknar j. kopparormen, från
vilken den huvudsaki. skiljer sig genom
förekomsten av starkt förkrympta extremiteter.
Den är vanlig i Medelhavsländerna, där den
trots sin fullkomliga oskadlighet fruktas av
befolkningen. T. P.
Jordstam, den underjordiska, år från år
kvarlevande stammen hos fleråriga örter. Jfr
Knölstam, Lök och Rotstock.
Jordstjärna, bot., se Gasteromyceter.
Jordströmmar. Om två punkter på jordytan
förenas med en metallisk ledning, flyter
genom denna alltid en svag elektrisk ström.
Denna ström är närmast att anse som en
utgrening av en i jorden flytande elektrisk
ström; härav namnet jordström. Namnet
är så tillvida missvisande, som den elektriska
strömmen i jorden antagl. är ett sekundärt
fenomen. Själva huvudfenomenet utspelas
trol. i atmosfärens högre lager. Möjl. är
strömmen i jorden att betrakta som
inducerad av den yttre strömmen.
För att erhålla jordströmmens storlek och
riktning är det nödvändigt att kombinera
mätningar från två så mycket som möjligt
vinkelräta ledningar.
I Sverige är ett observationsnät
organiserat, som omfattar tjugu telegraflinjer.
Telegraftjänstemännen anteckna de tillfällen, då
trafiken störes av j. Det erhållna materialet
har bearbetats dels inom svenska
telegrafverket, dels av engelsmannen C. Chree.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
