Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordströmmar - Jordstyckning - Jordstöt - Jordsvinsläktet - Jordtemperatur - Jordtermometer el. Geotermometer - Jorduggla - Jordvarg - Jordvax - Jordvärdestegringsskatt - Jordympning - Jordägarandel - Jordägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Jordstyckning—Jordägare
1198
På Stockholms centraltelegrafstation måste
1916—18 trafiken varje år avbrytas längre
eller kortare stunder under omkr. tjugu dagar.
Under 1915 stördes telegraftrafiken endast
två dagar av j. Någon gång — ofta i
samband med stora solfläckar — uppträda ytterst
kraftiga j., de s. k. magnetiska
stormarna, starka magnetiska störningar (jfr
Jordmagnetism, sp. 1183—84).
Fr. o. m. 1910 föreligger från det jesuitorden
tillhörande Observatorio de fisica cosmica del
Ebro i Spanien en utomordentligt värdefull
serie jordströmsiakttagelser. Utom den
spanska observationsserien föreligga
jordströms-registreringar från Peru, v. Australien och
Sverige. D. S-t.
Jordstyckning, större gårdars uppdelande i
smärre.
Jordstöt, ett svagare jordskalv (se d. o.).
Etiopiskt jordsvin, Orycteropus aethiopicus.
Jordsvinsläktet, Orycte’ropus, det enda
släkte, som tillhör däggdjursordningen jordsvin,
Tubulidentata. Hithörande former äro
klumpiga djur med tjock kropp, smal hals och
långt utdraget huvud, som slutar med en
cylindrisk, trynliknande nos. Öronen äro
mycket stora. Huden är besatt med glesa borst.
Tårna bära hovliknande klor. Tänderna äro
få, till det yttre enkla, cylindriska och klädda
med cement. I genomskärning visa de sig
uppbyggda av ett antal sexkantiga rör, bestående
av tandben och innehållande pulpavävnad.
Jordsvinen äro termitätare, som med hjälp av
sina kraftiga grävextremiteter urholka
termitstackarna och fånga deras invånare med
sin långa, klibbiga tunga. Med utomordentlig
snabbhet kunna de gräva ned sig i marken.
De jagas för köttets skull. Jordsvinen
förekomma i s. och mellersta Afrika. Bäst känt
är det k a p sk a jordsvinet, O. capensis.
Den största arten är O- erikssoni från
Belgiska Kongo. T. P.
Jordtemperatur, den värmegrad, som råder
i det jordlager, där lufttemp:s periodiska
växlingar icke längre göra sig gällande. Jordens
temp. avviker näml, från luftens, beroende
huvudsaki. på jord- och bergarternas
absorp-tion och utstrålning av värme. J:s dagliga
variationer kunna vara synnerligen stora,
särskilt i ökentrakter, där j. vid middag kan gå
upp ända till 80° C, medan minimum kan vara
omkr. 30° C. Denna kraftiga dagliga
variation går icke längre ned än omkr. 1—2 m.
De årliga variationerna äro minst i
tropikerna, där man träffar konstant temp.
redan vid 1—2 m, i mellersta Europa vid omkr.
20 m, i Sibirien (vid en brunnsgrävning i
Ja-kutsk) vid 116 m djup, där temp. var —2,9° C.
Den årliga växlingen av temp. var i Bryssel:
på 0,19 m en årlig förändring av 13,28° C
» 0,45 » » » » » 12,44° C
» l,oo » » » » » 10,58° C
» 3,90 » » » » » 4,49° C
» 7,80 » » » » » 1,13° C
Ett ställes j. är alltid något högre än dess
medeltemp., beroende på tillskott från jordens
inre värme. Från nivån för konstant temp.
stiger j. sedan nedåt, men endast för de allra
översta delarna av jordskorpan kan man räkna
med en jämn stegring i temp. efter det
geoter-miska måttet (se d. o.). En jämn
temperaturstegring efter detta mått skulle leda till
fantastiska temperaturgrader. Man anser nu en
maximitemp. i jordklotet på 1,500—2,500° C
mera sannolik än den förr antagna på högst
8,000°. K. A. G.
Jordtermometer el. G eo t e r m o me t e r,
termometrar, som ifrågakomma för mätningar
av jordtemperaturen, vanl. särskilt
konstruerade maximitermometrar, antingen med index
eller efter utrinningssystemet. K. A. G.
Jorduggla, zool., se Hornugglesläktet.
Jordvarg, zool., se Sibethyena.
Jord vax, miner., se O z o k e r i t.
Jordvärdestegringsskatt, se Oförtjänt
värdestegring och Värdeste
g-ringsskatt.
Jordympning, överförande av »ympjord», se
Baljväxt bakterier.
Jordägarandel, jordägares rätt till
delaktighet i mineralfyndighet, inmutad på hans
mark. Jordägaren är berättigad att till
hälften med inmutaren deltaga i gruvarbetet och
den därav härrörande vinsten; han har rätt
att under försöksarbetet, när han vill, hos
inmutaren anmäla sig till att helt eller delvis
begagna sin j. Sådan anmälan skall i regel
göras senast vid utmålsläggningen. Då
gruvanläggningen blivit sönad eller
inmutnings-rätten annorledes förverkats, skola såväl j. i
gruvan som den mark, vilken varit upplåten
till gruvägaren, utan ersättning hemfalla
till jordägaren. Se vidare
Gruvlagstiftning. E. S. B.
Jordägare, ägare till fastighet el. jord,
särskilt på landet, i motsats till dels annan
innehavare, ss. arrendator el. förvaltare, dels
ock ränteägare, d. v. s. den, som äger
uppbära årlig ränta av jord, vartill annan har
äganderätt (jfr Frälse, sp. 1254, och F
rälser än t a). Kronan är ägare till kronojord;
frälse- och skattejord ägas däremot av
enskilda. Numera är varje svensk medborgare
berättigad att förvärva och besitta jord i
Sverige av vilken kameral natur som helst;
för juridiska personer och u 11 ä a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
