Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josefina (Maximiliana Eugenia Napoleona, drottning av Sverige och Norge) - Josefina (kejsarinna) - Josefinahemmet - Josefos - Josefson, Arnold Robert - Joseph, Le père - Joseph Bonaparte - Joséphine, f. Tascher de la Pagerie (fransmännens kejsarinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
J osef ina—J oséphine
1204
(med hertigtitel) och furstendömet Eichstätt,
där prinsessan J. 15 nov. 1822 trolovades med
kronprins Oskar av Sverige och Norge.
Vigseln (par procuration) ägde rum 22 maj 1823
i München, och J. landsteg, hälsad av folkets
jubel, 13 juni i Stockholm, där hon i
Storkyrkan 19 juni förnyade sitt äktenskapslöfte.
Hon blev moder till fem barn: Karl
(sedermera Karl XV), Gustav, Oskar (sedermera
Oskar II), Eugénie och August. 8 mars 1844
uppsteg Oskar I på Sveriges och Norges
troner. Kröningen ägde rum 28 sept. i
Stockholm men uteblev i Norge, då biskopen i
Trondhjem var obenägen att kröna en katolsk
drottning. Redan som kronprinsessa var J.
socialt verksam — bl. a. stiftade hon (1827)
Sällskapet till uppmuntran av öm och sedlig
modersvård —, och som drottning fortsatte
hon ivrigt att söka avhjälpa fattigdom och
nöd. Med sina barn besökte hon under många
resor inom båda rikena sjukhus och
välgörenhetsanstalter och tog noggrann kännedom om
deras behov. Sedan hennes gemål avlidit, 8
juli 1859, levde hon i allt större
tillbakadragenhet. Folkets vördnad för änkedrottningen
tog sig vid femtioårsdagen av hennes ankomst
till Norden bl. a. uttryck i insamlingar både
i Sverige och Norge av betydliga
penningmedel, som ställdes till hennes förfogande. Hon
ökade frikostigt dessa fonder och lämnade
dem till förvaltning åt särskilda styrelser.
Så stiftades i Sverige (1873) Föreningen till
minne af konung Oscar I och drottning
Jo-sephina för att bereda stöd åt värnlösa och
fallna samt i Norge (1875) Enkedronning
Josephines legat for kvindelig uddannelse för att
ge kvinnor tillfälle att förvärva kunskaper
eller konstskicklighet. 1873 stiftade hon till
sina rom.-kat. trosförvanters förmån
Josefina-hemmet (se d. o.) och öppnade 1876 en av
henne för egna medel bekostad
välgörenhetsanstalt i Stockholm, Konung Oscar I:s minne
(för beredande av ett sorgfritt hem åt äldre
kvinnor, som sett bättre dagar); på dess
förgård avtäcktes en byst av henne 1906. Flera
andra barmhärtighetsverk stodo under J:s
personliga ledning; några av dem bära ännu
hennes namn. Se J. Müller, »Minnen af drottning
Josephinas lefnadshistoria» (1873). J. M-r.*
Josefina, kejsarinna, se Joséphine.
Josefinahemmet grundades 1873 i Stockholm
av änkedrottning Josefina och har till
ändamål »att kostnadsfritt upptaga och vårda
fattiga och orkeslösa, företrädesvis kvinnliga
medlemmar av den romersk-katolska
församlingen i Stockholm». Stiftelsen äger
fastigheten Högbergsgatan 41. Styrelsen består av
pastor vid katolska församlingen i Stockholm
samt fyra lekmän, tillhörande den rom.-kat.
trosbekännelsen. Vid 1929 års början
vårdades i hemmet 11 pensionärer.
Josèfos (lat. loséphus), judisk
historieskrivare (37—omkr. 100 e. Kr.). J. uppfostrades
i fariséernas lära, besökte år 64 Rom för att
försvara några judar inför kejsaren; deltog
efter hemkomsten i judarnas uppror men
skonades av Vespasianus och antog efter sin
fri-givning dennes släktnamn, Flavius. Han
vistades sedan i Titus’ läger och bevittnade
Jerusalems fall (70 e. Kr.). Senare bodde han
i Rom, sysselsatt med författarskap. Följ,
skrifter äro bevarade: 1) en urspr. på
ara-meiska skriven och till grekiskan översatt
historia om det judiska kriget (7 böcker; sv.
övers. 1884); 2) judisk fornkunskap (20
böcker), den förnämsta källan för stora delar
av judarnas historia fram till Neros tid;
3) en mot den antisemitiske grammatikern
Apion riktad stridsskrift (2 böcker); 4) en
självbiografi, i vilken han försvarar sin
hållning i kriget. Nyaste uppl. av S. A. Naber
(6 bd, 1888—95). »Judarnas gamla historia»
översattes 1889 till sv. Litt.: J. L. Heiberg,
»Bemærkninger om J.» (i dansk Hist. Tidsskr.,
9: 2, 1922); W. Weber, »Der jüdische
Historiker Flavius Josephus» (1922). A. M. A.*
Josefson, Arnold Robert, läkare (f.
1870 4/a). Blev med. dr och docent i praktisk
medicin vid Karolinska institutet 1903, där
han sedan bl. a. varit t. f. prof, såväl i
patologisk anatomi som i praktisk medicin samt
biträdande lärare i medicin (1908—14). J. var
1914—18 överläkare och dir. vid dåv.
Provisoriska sjukhuset i Stockholm, blev 1919
överläkare vid med. avd. vid Maria sjukhus
och vid Sabbatsbergs sjukhus 1924. Han har
organiserat och förestått dels Stockholms stads
upplysnings- och understödsbyrå för
tuberkulossjuka, dels kurser för dispensärsköterskor
för landsbygden. Betydelsefulla äro J:s
undersökningar över insöndringen,
infektionssjukdomar, tubefkuloshygien och
nervsjukdomar. A. W-dt.
Joseph føåzäT], Le père J., Richelieus
förtrogne, se T r e m b 1 a y, Fr. L. d e.
Joseph Bonaparte [$åzä’f bånapa’rt], se
Bonaparte, sp. 781—782.
Joséphine [^åzefi’n], f. Tascher de la
P a g e r i e, fransmännens kejsarinna (1763
23/6—1814 29/5). Föddes på Martinique som
dotter till en fransk löjtnant och
plantage-ägare och var 1779—
94 g. m. vicomte A. de
Beauharnais (se d. o.);
i det föga lyckliga
äktenskapet föddes
Eugène och Hortense
de Beauharnais (se
d. o., sp. 1056—57).
Efter makens
avrättning 1794 var J., nära
lierad med madame
Tallien och Barras, en
av stjärnorna i
ther-midorsocieteten. Ge
nom Barras sammanfördes hon med den sex
år yngre Napoléon Bonaparte och gav efter
för hans stormande frieri. Äktenskapet
in-gicks 9 mars 1796. J. deltog i sin makes
triumftåg i Italien 1797, men hennes uppfö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
