Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joukahainen - Joule - Joule, James Prescott - Jour - Jourdan, Jean Baptiste - Jourhavande - Journal - Journal, Le - Journal des Débats - Journal des Savants - Journal för Litteraturen och Theatern - Journal för Svensk Litteratur - Journalism - Journalist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Joule—Journalist
1214
strid och av honom sjunges ned i ett kärr,
varur han räddar sig genom att lova denne
sin syster. I denna episod tillhör J. av
gammalt finsk folkpoesi, men då han till hämnd
skjuter hästen under Väinämöinen, har han
trätt i st. f. en annan av folkpoesiens
gestalter, »den magre lapske pojken». K. B. W.
Joule [d^öl], en särskilt inom
elektrotekniken använd energienhet = 107 erg. Denna
mängd värme utvecklas per sek. i en ledare
med motståndet 1 ohm, som genomlöpes av
strömmen 1 ampere (jfr Elektriska
enheter, sp. 580). G. I.*
Joule [d^öl], James Prescott, engelsk
fysiker (1818—89). Studerade en kort tid
kemi för Dalton, som torde ha väckt hans
intresse för vetenskapen, men förvärvade
största delen av sina kunskaper genom
självstudium. Ehuru en av alla tiders största
fysiker, innehade han icke någon officiell
befattning som sådan utan levde större delen
av sitt liv som privatman och delägare i ett
efter fadern ärvt bryggeri. Han blev 1850
medlem av Royal society och erhöll av detta
sällskap flera utmärkelser för sina arbeten
inom värmeläran. J:s namn är särskilt
förknippat med genombrottet i början på
1840-talet av läran om energiens oförstörbarhet (se
Energi). J. utförde (från 1843) de första
exakta bestämningarna av det mekaniska
arbete, som svarar mot en viss värmemängd
(den mekaniska
värmeekvivalen-ten). Utom en lång serie undersökningar
rörande denna utförde J. många
betydelsefulla experimentalarbeten även inom andra
områden av fysiken. Särskilt må nämnas den
bestämning han 1852 tills, m. William
Thomson (lord Kelvin) gjorde av gasers avkylning,
då de få utvidga sig utan förrättande av yttre
arbete. På denna avkylning grunda sig de
moderna metoderna för framställning av
flytande luft. — J:s porträtt återges på
vid-stående plansch. G. I.*
Jour [^ör], fr., dag, dagstjänst,
vakthållning. — Ha jouren [-Jor-], ha vakten,
tjänsten för dagen.
Jourdan føordä’],JeanBaptiste, greve,
marskalk av Frankrike (1762—1833). Deltog
i nordamerikanska frihetskriget och var efter
återkomsten köpman.
Vid revolutionskrigens
utbrott ingick han som
frivillig i hären,
utmärkte sig 1792
under Dumouriez och
steg snabbt, så att ban
1793 blev
divisionsgeneral och hösten s. å.
chef för nordarmén.
J. slog österrikarna
vid Wattignies okt.
s. å. men nedlade
sedan befälet. Våren
1794 blev J. chef för Sambre- och
Meuse-armén, segrade vid Fleurus 26 juni s. å., gick
över Rhen sept. 1795 och vann seger vid
Alt-kirchen 1796. Då han därefter måste
återtåga, nedlade han åter befälet. Han invaldes
1797 i »de femhundras råd» och ivrade för
värnpliktslagen 1798. J. var 1799 åter
arméchef men blev slagen av ärkehertig Karl s. å.
J. motsatte sig brumairekuppen men
försonades med Napoleon och blev marskalk 1804.
Senare var han Joseph Bonapartes
generalstabs-chef i Spanien. 1814 övergick J. till den nya
regimen och blev pär 1819. Även 1830 slöt
han sig till den nya regimen. J:s »Mémoires
militaires» utgåvos 1899.
Jourhavande [sv. uttal Jor-], tjänstgörande
för dagen. Jfr Jour.
Journal [^ornaT; sv. uttal Jornä’l], fr.,
lista, bok, där dagens ärenden antecknas;
tidning, tidskrift.
Journal, Le [lo ^orna’1], daglig tidning i
Paris, grundad 1892. I politiskt hänseende
rätt neutral, lägger J. an på nyheter och
lättare bidrag, bl. a. ett dagligt kåseri av
Clement Vautel; uppl. överstiger en mill. ex.
Jfr Bolo-affären.
Journal des Débats føornaT dä deba’],
fransk daglig tidning, uppsatt 1789. J. leddes
1799—1841 av L. F. Bertin (se d. o.), var
under andra kejsardömet orleanistisk och slöt
sig 1873 till republiken. I politiskt hänseende
är den nu moderat-republikansk; den ägnar
stort intresse åt litteratur, konst och
vetenskap samt är även klerikalt intresserad.
Av dess tidigare medarbetare må nämnas J.
Ja,nin, som där skrivit en mängd följetonger,
Barrière, Renan och Ph. Chasles. Tidningens
utrikesred. är A. Gauvain (se d. o.). —
Mo-nogr. om J. 1814—1914 av A. Pereire (1914).
Journal des Savants [^ornaT dä savä’],
fransk tidskrift för vetenskap och litteratur,
Europas första i sdtt slag. Den grundades 1665,
ställdes 1701 under kungligt beskydd, indrogs
1792 men reorganiserades 1816 och åtnjöt
statsunderstöd till 1903, då tidskriften
övertogs av Institut de France. Sedan 1909 ledes
den av Académie des inscriptions et belles
lettres, utkommer med 10 n:r årl. och
innehåller mest avh. om antiken och medeltiden
samt bibliografier.
Journal för Litteraturen och Theatern, i
Stockholm 17 juli 1809—17 maj 1813 av P. A.
Wallmark utg. tidning (daglig från 1810),
mest känd för sin polemik mot
nyromantikerna. Den fortsattes av Allmänna
Journalen (se d. o.).
Journal för Svensk Litteratur, i Stockholm
av G. A. Silverstolpe utg. månadsskrift i 5
bd 1797—1803 (de 4 sista häftena dock först
1809—12); den innehöll mest recensioner,
några avh., av bl. a. B. Höijer, och dikter.
Den nitälskade för korrekt stil, status quo i
stavningen, för Kants filosofi och moralen.
Journali’sm ^or-] (jfr Journal),
tid-ningsväsen.
Journali’st Lfor-], tidningsman. — Adj.:
Journal i’s tis k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
