Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jubaland - Jubbulpore - Jubeldoktor - Jubelår - Jubileum - Jubileumsfondssanatorier (Jubileumssanatorier) - Júcar - Juda - Judæ, Leo - Judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Jubbulpore—Judar
1222
reglerades genom en gränskommission 1926
och 1927.
Jubbulpore [eng. d$abolpö’ø], se Jabalpur.
Jubeldoktor, se Doktor, sp. 1102.
Jubelår, i äldre sv. bibelövers, klang- el.
f r i å r, kallades hos judarna vart femtionde
år, året närmast efter sjunde sabbatsåret (se
Sabbat). Under j., som över hela Palestina
hälsades med basunstötar på försoningsdagen
(10:e dagen i 7:e månaden; 3 Mos. 25: 8 ff.),
skulle allt jordarbete vila; vad då växte på
marken skulle vara allas egendom, trälarna
skulle frigivas och alla skulder efterskänkas.
J. blev dock aldrig fullt förverkligat. — Det
romersk-katolska j. infördes av Bonifatius
VIII 1300 och skulle firas av den katolska
kristenheten vart hundrade år; mässan vid
vissa av Roms kyrkor skulle då besökas av
romarna i 30 och av pilgrimer i minst 15 på
varandra följande dagar, varvid de festfirande
tillförsäkrades full avlat för alla synder. Ett
ofantligt tillopp av pilgrimer gav glans och
styrka åt påvestolen och fyllde romarnas
fickor med guld, varför senare påvar
förkortade tiden mellan j. till 50, 33 och slutligen
(1470) 25 år. 1925 firades katolska j. för 24:e
gången. (E. Nwn.)
Jubileum (jfr mlat. a’nnus jubilaè’i, jubelår,
se d. o.), jubelfest, firad till minne av någon
för 25, 50, 100 o. s. v. år sedan inträffad
händelse. — Jubilär, en, som firar jubileum.
— Jubilera, fira jubileum.
Jubileumsfondssanatorier (även förk. till
Jubileumssanat or ier). Till Oskar II:s
25-årsjubileum som konung (18 sept. 1897)
insamlades en nationalgåva av 2,200,000 kr.
från 227,000 givare. Konungen bestämde, att
gåvan skulle användas till att hämma och
bota tuberkulosen genom inrättande av »slutna
sanatorier för obemedlade lungsotspatienter
(folksanatorier) i det stadium av sjukdomen,
att patienterna kunna anses botliga eller
åtminstone i sådan grad förbätterliga, att de
genom sanatoriekur kunna åter bliva
arbets-dugliga». 1898 beviljade riksdagen 850,000
kr., vilka lades till Konung Oskar 11: s
jubileumsfond. För gåvan uppfördes
sanatorier i H å 1 ah u 11 s kronopark (nära
Örebro; färdigt 1900) och på
Österåsplatån i Ångermanland (1901), för anslaget
sanatoriet i Hässleby kronopark,
Jönköpings län (1901); de kostacle i runt tal
2,155,000 kr. 1909 beslöto K. m:t och riksdagen
att uppföra ett fjärde sanatorium, i S p e n
s-h u 11 s kronopark nära Halmstad (färdigt
1913), särskilt för tuberkulossjuka
underofficerare, stamanställda och värnpliktiga vid
hären och flottan, personal vid posten,
telegrafen, statsjärnvägarna, Vattenfalls- och
Domänstyrelsen. Då fondens räntebärande del
avsevärt minskats, medan
underhållskostnaderna stigit, har riksdagen i åtskilliga år
måst träda hjälpande emellan, särskilt 1923
ff., då j. krävt omfattande modernisering. —
Hela antalet platser är 506 (därav 120 för
statstjänare), fördelade på fyra
betalnings-klasser. 1 jan. 1929 hade 26,249 patienter
behandlats; nedre åldersgränsen för intagning
är 12 år. Fonden förvaltas av (60, högst 80)
huvudmän, varjämte varje j. har lokalstyrelse.
Jfr Sanatorium. Wn.
Jücar [^o’kar], flod i ö. Spanien, från Cerro
de San Felipe till Valenciabukten vid Cullera;
omkr. 400 km lång. Största bifloden är
Gabriel, från vänster. J. utnyttjas till
bevattning av kustslätten.
Juda var patriarken Jakobs fjärde son med
Lea. J. uppges ha äktat en kanaaneisk kvinna,
vilket torde antyda, att Juda stam var
starkt uppblandad med kanaanéer. Efter
israeliternas invandring i Kanaan erövrade
stammarna Juda och Sirneon berglandet i s.
och torde här ha levat ganska avskilda från
de övriga stammarna. Först genom den från
J. härstammande David fick Juda stam större
betydelse. Det efter Salomos död genom rikets
delning uppkomna Juda rike bestod
huvudsakligen av Juda stam. — Se vidare I
s-r a e 1. S. H-r.
Judæ, Leo, Zwinglis förnämste
medarbetare i reformationsverket (1482—1542). Blev
1522 pastor i Zürich och fick genom en
mängd översättningar av reformatoriska
skrifter stort inflytande både i och utom Schweiz.
Sedan Zwingli stupat 1531, stödde J.
Heinrich Bullinger. Han arbetade energiskt för
kyrkans frigörelse från staten och höll,
liksom Calvin, strängt på kyrkotukten. Till
Luther stod han i spänt förhållande efter
dennes skarpa utfall mot Zwingli och
Oeko-lampadius. Av J:s skrifter må nämnas en
större och en mindre tysk katekes samt en
latinsk för gymnasier. J. P. (E. Nwn.)
Judar. Sedan den nordligare delen av det
gamla Israel (se d. o.) krossats av
assy-rerna 722 f. Kr., fortbestod den sydligare
delen, Juda stams land, såsom självständigt
rike, tills det 586 f. Kr. erövrades av
baby-lonierna. Av Juda rikes befolkning,
judar-n a, bortfördes en stor del, framför allt de
förnämare, till Babylonien (se
Babyloniska fångenskapen), medan större
delen av befolkningen stannade kvar i
Palestina. Sedan den persiske konungen
Kyros-538 störtat det babyloniska riket, gav han de
landsflyktiga tillåtelse att återvända, och
många drogo nu tillbaka till hemlandet
under ledning av Davidsättlingen S e r u b
a-b e 1. På initiativ av profeterna Haggai och
Sakarja återuppbyggdes 520—516
Jerusalems-tempel. Härvid skärptes motsättningen mot.
kvarlevorna av de nordisraelitiska
stammarna, de s. k. samariterna (se d. o.), vilka
fortsatte att räkna berget Gerissim vid Sikem
som sin heliga plats. Sedan landet till en
början styrts av Serubabel såsom lydkonung
under persisk överhöghet, avlägsnades
Davids-ätten åter från makten (möjl. efter något,
misslyckat upprorsförsök). Landet blev en
persisk provins, ehuru med en viss
självsty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
