Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Geologi - Klimat, växt- och djurvärld - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Jugoslavien (Klimat, växt- och djurvärld—Näringar)
1244
Serbiska folktyper.
trakisk-makedoniska massivet, uppbyggt av
kristallina skiffrar och starkt påverkat av
förkastningar och vertikalförskjutningar, i
samband med vilka yngre eruptiv
frambrutit. Förkastningar karakterisera även
Dal-matien; brottlinjerna bilda spetsig vinkel mot
veckningsaxeln, vilket framkallat nuvarande
kustlinje och öar. Slättländerna vid Donau
tillhöra ett stort tertiärt sänkningsområde,
utfyllt av havs- och flodavlagringar. — Bland
mineralfyndigheter märkas stenkol
(Timokda-len i Nordserbien), brunkol (spridda
förekomster över hela J.), järnmalm (Bosnien),
koppar (Majdanpek i Nordserbien), bly
(Me-zica i Slovenien), mangan (Bosnien), antimon
(Dalmatien) och salt (Tuzla i Bosnien). S. F.
Klimat, växt- och djurvärld. — Klimat.
Kustlandet och floddalarna i s. ha
Medelhavsklimat med ganska heta somrar men milda
vintrar; s. Dalmatien har en årsmedeltemp. av
16,5° C och en nederbörd av 1,500 mm.
Innanför randbergen härskar kontinentalklimat med
stark temperaturväxling mellan årstiderna (i
Belgrad är sålunda lägsta uppmätta temp.
—26,2° C och högsta 41,8°, medan
årsmedeltemp. uppgår till omkr. 11° C); de högre
belägna delarna ha alpklimat. — V äxtvärld.
I J. växa stora skogar av ek, bok, tall och
gran, därjämte lönn, kastanj, lind o. a.
lövträd, särskilt i Dalmatien cypress och ständigt
gröna buskar. De viktigaste kulturväxterna
äro vin, fruktträd och lin i större delen av
landet, oliv o. a. sydfrukter i kustlandet, ris och
bomull i s. Serbien, tobak främst där och i
Hercegovina. — Djurvärld. I
bergstrakterna leva ännu björn och varg, här och var
räv, hare, vaktel, stork o. s. v. I Donau finnes
bl. a. stör, i bergfloderna foreller, i Adriatiska
havet delfiner och sardiner. De vanliga
husdjuren hållas i J., i s. Serbien även bufflar;
där odlas silkesmaskar.
Befolkning. Folktätheten 1921 utgjorde 48,3
inv. per kvkm. Vojvodina är tätast befolkat,
med 70 inv. per kvxm, medan
Montenegro endast har 17. I
J. äro sydslaverna (serber,
kroater och slovener)
förhärskande. De utgöra enl. den off.
statistiken 82,9 % av
invånarantalet, därav slovenerna 8,5 %.
övriga slaver beräknas till
200.000, större delen
tjeckoslovaker. J. räknar 510,000
tyskar, mest i Sloveniens,
Kro-atiens och Slavoniens städer
samt i byar i Vojvodina och
Kocevje (Gottschee, se d. o.)
i Slovenien. Ungrarna uppgå
till 470.000, främst i
Slavo-nien, Vojvodina och
Prekomur-je. I s. Serbien och Montenegro
finnas 440,000 albaner, i ö.
Vojvodina och Serbien 220,000
rumäner. Dessutom bo i
Dalmatien några tusen italienare,
i Makedonien ett omtvistat antal bulgarer, i
olika delar av landet turkar, zigenare, judar
(se nedan, Religion) och ryska emigranter. Jfr
Balkanhalvön, sp. 780—781. F. B-r.
Näringar. Av J:s areal äro 72,3 % odlade
och 8,7 % ofruktbar mark. Större delen av
jorden är i enskild ägo. Av befolkningen
leva 85 % av jordbruk. J:s skörd 1928 var
2,867,000 ton vete, 217,000 ton råg, 440,000 ton
korn, 387,000 ton havre, 2,063,000 ton majs,
1,020,000 ton potatis, 770,000 ton sockerbetor
och 800,000 ton plommon. 1923 producerades
40,000 hl olivolja, 3,5 mill. hl vin och 15 mill.
kg tobak. Av bergsbrukets produktion komma
40 % på Slovenien och 28 % på Bosnien och
Hercegovina. 1927 producerades 4,746,000 ton
sten- och brunkol, 336,000 ton järnmalm (1924
tillverkades 41.000 ton stål, 1926 19,000 ton
tackjärn), 288.000 ton kopparmalm (13,000 ton
koppar), 101,000 ton blymalm (11,000 ton bly),
100,000 ton bauxit, 63,000 ton berg- och
havssalt, 57,000 ton svavelkis, dessutom antimon
och aluminium. Skogsarealen beräknas till 7,5
mill. har (nära hälften statsegendom), särskilt
i Bosnien och Slovenien, och
trävaruproduktionen beräknas till omkr. 530 mill. kbft årl.;
utom sågverk har J. möbel-, stav- och
parkett-, tändstickg- och trämassefabriker.
Dessutom finnas bl. a. bryggerier,
fiskkonservfabriker, oljeslagerier och textilfabriker. — Se
även art. Bosnien, Dalmatien o. s. v.
Utförselns värde 1928 var 6,493 mill. dinarer
och införselns 7,835 mill. dinarer. Exporten
gick till större delen till Italien och övriga
graoinländer, Tjeckoslovakien samt Tyskland;
den utgjordes av majs, vete, svin, nötboskap,
fjäderfä, ägg, plommon, trä, kött och bönor.
Importen bestod av textilvaror, maskiner,
järnvaror, kemikalier, ris och kolonialvaror. Till
Sverige utförde J. 1927 varor för 37,000 kr.
(främst plommon, textilvaror och ekvirke);
från Sverige infördes för 692,000 kr. (främst
kullager, separatorer och maskiner). F. B-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
