Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Naturförhållanden - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Jugoslavien (Geologi)
1242
JUGOSLAVIEN
Skala 1:6500000
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET 18»
Se även karta vid Bulgarien.
och Ungern, i ö. Rumänien och Bulgarien samt
i s. Grekland, och Albanien är endast
undantagsvis markerad i naturen. Kustlinjen längs
Adriatiska havet är 1,541 km lång (fågelvägen
570 km). Större delen av J. är ett bergland.
Längst i n. v. bilda de till Östalperna hörande
Karavankerna och Juliska alperna gräsen.
De yttersta utlöparna äro det
kroatisk-sla-voniska berglandet och längst i ö. Fruska gora
(539 m). Det smala dalmatiska kustlandet
avskiljes genom det dinariska systemets
randkedjor Velebit, Dinariska alperna och deras
utgreningar i Hercegovina (Cvrstnica 2,228 m)
och Montenegro (Lovcen 1,759 m). I det inre
utbreder sig från Kapelabergen det
bosniskserbiska berglandet (Vranica 2,107 m),
innefattande de bosniska malmbergen; i s. ansluta
sig det montenegrinska berglandet (Durmitor
2,528 m) och Nordalbanska alperna. Större
delen av dessa områden är ett utpräglat
karst-landskap med omväxlande kala, branta berg
och vidsträckta, djupa poljer (Livansko polje
m. fl.) och känt för märkliga naturföreteelser
(Zirknitzsjön, Plitvica- och Krkafallen m. fl.).
Sydligaste J. upptages av det
trakisk-make-doniska massivet, vartill höra Sar Planina
(Ljuboten 2,510 m) och gränsbergen mot
Grek
land. Längst i ö. bildar det till Balkan
hörande Stara Planina (Midzur 2,186 m)
gränsen och ansluter sig över Banatbergen till
Transsylvanska alperna. Större delen av J.
avvattnas genom Donau, som genomflyter n. ö.
delen och här mottager Drava, Theiss, Sava
samt Morava. Till Adriatiska havet flyta
kortare floder, Krka, Neretva; Ochridasjön längst
i s. avvattnas av Drin (se d. o.), Skutarisjön
på gränsen till Albanien av Bojana. Till
Ege-iska havet flyter Sydserbiens huvudflod,
Var-dar. Stora delar av karstlandet sakna synligt
avlopp. Vidsträcktare slättland utbreda sig
endast i Kroatien-Slavonien och Vojvodina
kring Donau med bifloder. — J:s omväxlande
natur och skiftande öster- och västerländska
kultur ha gjort landet alltmera
uppmärksammat som turistland. F. B-r.
Geologi. J:s geologiska byggnad bestämmes
i huvudsak av den stora tertiära
bergveck-ningen. Till dennas mot s. riktade veckzon
(Dinariderna) hör hela det dinariska
bergssystemet, uppbyggt av kalksten, märglar m.
m. från trias- och kritperioderna; till den mot
n. riktade veckzonen (Alpiderna) hör bl. a.
Balkansystemet. Mellan de båda
veckzonerna ligger ett gammalt resistensområde, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
