Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Kommunikationer - Statsfinanser, mynt, mått och vikt; tideräkning - Religion - Undervisningväsen - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Jugoslavien (Kommunikationer—Konst)
1246
Kommunikationer. 1927 var järnvägarnas
längd 10,054 km, därav 7/8 statsjärnvägar.
1926 uppgingo telefonlinjerna till 18,648 km
och telegraflinjerna till 24.344 km.
Handelsflottan omfattar 35 större ångare på 110,000
bruttoton, 115 kustfartyg på 35.000 ton och
750 segelfartyg på 10,000 ton; flodfarten (på
Donau, Drava, Sava o. s. v.) ombesörjes av
305 ångare samt 970 större och 2,400 mindre
fartyg, inalles 485.000 ton. Den första
flyglinjen (mellan Belgrad och Agram)
upprättades 1928. Automobiltrafiken har i synnerhet
gjort framsteg i landsdelar med mindre tätt
järnvägsnät. Den viktigaste järnvägslinjen
leder från italienska gränsen vid Rakek över
Ljubljana, Agram, Belgrad, Nis till bulgariska
gränsen vid Caribrod; från Nis går en gren
till Saloniki, i vars hamn J. har en fri zon.
Dessa linjer ingå i Simplon—Orientexpressen.
Om övriga viktigare järnvägar se kartan.
Statsfinanser, mynt, mått och vikt;
tideräkning. Statsbudgeten för 1927—28
balanserade på ett belopp, motsv. 205,744,000 doll.
Statsskulden bestod 31 dec. 1928 av Serbiens
statsskuld före världskriget, 792 mill. frcs och
266,300 pd st., krigsskulder, 35,5 mill. pd st.,
1,500 mill. frcs och 62 mill. doll., andel av
Österrike-Ungerns statsskuld, 43 mill. frcs,
368 mill. guldfrcs, 5,5 mill. mark och 207 mill.
dinarer samt J:s egen statsskuld, 347 mill.
frcs, 45 mill. doll. och 4,912 mill. dinarer.
Statsbanken i Belgrad utger sedlar mot
täckning av guld till en tredjedel av
sedlarnas belopp. Myntenhet är 1 dinar = 100 para;
de senare åren ha 100 dinarer haft en kurs
av omkr. 6—7 sv. kr. Med hänsyn till mått och
vikt gäller metersystemet. I hela J. gäller
sedan 1919 den gregorianska kalendern, men
ortodoxa kyrkans fester firas enl. gamla
stilen. F. B-r.
Religion. Enligt folkräkningen 1921 äro de
ortodoxa 5,6 mill. el. 46,6 %; de bebo ö. delen
av J., ö. om en linje från Theiss’ mynning till
Neretvas mynning. Ortodoxa äro serber,
rumäner och en del albaner. Den serbiska ortodoxa
kyrkan konstituerade sig 1919 som en
auto-kefal kyrka med serbiske patriarken i
Kar-lovci (Syrmien) i spetsen. Kyrkan styres av
en synod (patriarken och fyra biskopar),
vilken utses av ett råd, bestående av alla
biskopar och metropoliter. — De romerska
katolikerna utgöra 4,7 mill. el. 39,4 %; de bebo v.
delen av landet och utgöra majoriteten av
slovenerna, kroaterna, tyskarna samt en del av
albanerna. — I Kroatien och Slavonien
finnas omkr. 40,000 grekiska katoliker (unierade:
kroater, serber och lillryssar) med en biskop
i Krizevci. — Gammalkatolikerna (se d. o.) ha
organiserat sig först 1924 med en biskop i
Agram. De räkna några tusental, mest i
Kroatien. — Protestanterna äro 215,000 el. 1,8 %,
därav omkr. 180,000 reformerta, främst
ungrare, därjämte kroater, tyskar och tjecker.
— Muhammedanerna utgöra 1,3 mill. el. 11
% och bo i Bosnien, Hercegovina och s.
Ser
bien. De flesta äro slaver, en del turkar och
albaner. I spetsen för dem står en
reis-ul-ulema för Bosnien, Hercegovina, Kroatien och
Slavonien i Sarajevo, en övermufti för
Serbien i Belgrad och en stormufti för
Monte-negro i Bar (Antivari). Förvaltningen ledes
av ett råd, vakufski sabor. — De mosaiska
trosbekännarna äro omkr. 64,000 el. 0,5 %.
Deras främste representant är överrabbinen i
Belgrad. Judarna i Bosnien, Hercegovina och
Serbien äro avkomlingar av spanska, de
övriga av tyska judar. F.B-r.
Undervisningsväsen. Univ. finnas i Belgrad,
Agram och Ljubljana, dessutom juridisk
fakultet i Subotica, filosofisk i Skoplje;
skogshög-skolan och veterinärhögskolan i Agram
räknas även till universitetsfakulteterna. De
allmänna läroverken uppgingo 1927 till 174 med
83,000 lärjungar. »Borgarskolorna» (ung.
kommunala mellanskolor) voro s. å. 155 med 27,000
lärjungar, folkskolorna 8,968 med 798,000
lärjungar. Ännu finnas många analfabeter, minst
i Slovenien (12 %), mest i Makedonien (96 %,
1921). Fackläroverk äro krigshögskolan i
Belgrad, sjökrigshögskolan i Gravosa vid
Ra-gusa, bergsskolan i Celje, de högre
seminarierna i Belgrad och Agram, 21 seminarier för
män och 14 för kvinnor, navigationsskolor i
Cattaro och Bakar, 16 handelsgymnasier, en
handelshögskola i Agram samt tekniska
läroverk i Belgrad, Agram och Ljubljana. F. B-r.
Konst. Från äldsta tider ha de v. delarna
influerats av Västerlandet, särskilt Italien,
medan de ö. tagit intryck av bysantinsk och
muhammedansk konst. — Folkkonsten
kvarlever ännu i folkdräkterna, som erbjuda
en oändlig mängd varianter; till en mindre
del härstamma de från urgamla dräkttyper
men ha mestadels uppstått efter mönster
utifrån; folkdräkterna komma dock alltmera
ur bruk. Pirot i ö. Serbien är berömt för sina
mattor. Ett annat prov på folkkonsten ge
boningshusen, i synnerhet de av trä, som ofta
uppvisa rik skulptur. Även må nämnas
gravvårdar över bogomiler (se d. o.), ofta med
sällsamma skulpturer. — Arkitektur.
Romartiden kvarlämnade en mängd
arkitektoniska och skulpturala verk; det viktigaste
är Diocletianus’ palats i Spalato. Även den
senromerska konsten ha,r lämnat många spår,
bl. a. fornkristna basilikor i Bosnien och
Dal-matien. Från 600—1100-talet påträffas i n.
Dalmatien centralkyrkor av sten med tromper
(t. ex. i Nin, Sveti Kriz) och rik ornamentik.
Fr. o. m. 1100-talet till den turkiska tiden
byggdes i Serbien en mängd kloster, ofta efter
bysantinska förebilder och dekorerade med
märkliga målningar. De viktigaste äro
Stu-denica (1190-talet), Visoki Decani (färdigt
omkr. 1335), Gracaniea (omkr. 1320) och
Ma-nasija (1420-talet). Med den turkiska
erövringen upphör den gammalserbiska konsten,
och sedan uppstår ett stort antal moskéer, av
vilka Begmoskén i Sarajevo är mest bekant.
Av senare konstepoker är särskilt barocken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
