Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Konst - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning - Flagga, vapen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Jugoslavien (Tidningspress—Historia)
1248
Klostret och kyrkan i Gracanica på Kosovo polje.
rikt företrädd i Slovenien, Kroatien,
Sla-vonien och Vojvodina. — Målarkonsten
utvecklade sig i Serbien till den turkiska
tiden, avstannade sedan och levde i slutet av
1700- och början av 1800-talet åter upp i
Vojvodina under inflytande från Västeuropa.
Av de serbiska målarna från 1800-talet må
nämnas Dimitrija A v r a mo vic, Paja
Jovanovic och Uros P r e d i c. Hos
kroaterna blomstrade målarkonsten särskilt i
slutet av 1800-talet med Vlaho Bukovac,
Bela C sikos och den tidigt bortgångne
Miroslav K r al j e vic. Av slovenska
målare må Anton Azbe (1862—1905) nämnas.
— Bildhuggarkonsten har utvecklat
sig sist. Den äldre skulptörgenerationen
representeras av Ivan Ren die (f. 1849), den
yngre av Rudolf Valdec och Robert
F r an ge s, och nu har en krets av duktiga
bildhuggare uppvuxit kring Ivan M e s t r
o-v i c (se d. o.). Litt.: C. M. Ivekovic,
»Dalma-tiens Architektur und Plastik» (8 bd, 1910—
25); uppsats om serb, konst i L’Art et les
Artistes, bd 22 (1917). Gjuro Szabo.
Tidningspress. Den mest spridda serbiska
tidningen är Politika; i Belgrad utges
dessutom bl. a. Pravda och Vreme. I Agram
utkomma Obzor (sedan 1859), Jutarnji List,
Novosti, Zagreber Tagblatt m. fl., i Ljubljana
Slovenec och Slovenski Narod. Efter
stats-välvningen jan. 1929 ha de mera utpräglade
partiorganen upphört. Av tidskrifter må
nämnas Srpski Knjizevni Glasnik i Belgrad,
Savremenik i Agram och Ljubljanski Zvon i
Ljubljana. A. A-t.
Försvarsväsen. Arméns organisation
grundar sig på en lag av 1923. Värnplikt gäller
för män mellan 21 och 50 år, därav för tjänst
vid reservtrupperna för dem, som äro 40—50
år. Vid mobilisering kunna även de, som äro
18—20 år, inkallas; då kunna också alla män
under 55 år, som icke förut tagits i anspråk,
inkallas till hjälptjänst vid armén. Riket
delas i 5 arméområden, vart och ett delat i
3—4 fördelningsområden. Hela antalet
dy
lika områden är 16; i vart
och ett av dessa uppsättes en
fördelning; dessutom finnas
2 kav.-fördeln. Armén består
sammanlagt av 48 inf.-reg:ten,
8 kav.-reg:ten, 41 art.-reg:ten
(sammanlagt 150 batterier),
ingenjör-, sjukvårds- och
motortrupper m. m. Därtill komma
2 reg:ten flygtrupper ävensom
gendarmeri och
gränsbevakningstrupper. Fredsstyrkan
uppgick (enl. 1926—27 års
budget) till 6,400 officerare och
115,000 man. M. B-dt.
örlogsflottan utgöres
(1929) av 1 f. d. tysk
kryssare, 4 monitorer, 14
torpedbåtar och 4 minsvepare,
samtliga f. d. österrikiska, samt 4
undervattensbåtar. Sammanlagda
deplacemen-tet uppgår till omkr. 12,000 ton. Ö-g.
Författning, förvaltning och rättskipning.
J. bildades som en konstitutionell,
parlamentarisk och ärftlig monarki under den
serbiska dynastien Karageorgevitj. Den s. k.
Vidovdanförfattningen, antagen 28 juni 1921,
suspenderades av konung Alexander 6 jan.
1929; samtidigt tillsattes en blott inför
konungen ansvarig ministär. F. n. (1929) arbetar
man på en ny författning, och hela
förvaltningen skall ordnas mera rationellt än förut.
Alla medborgare äro lika berättigade;
adelskap och bördsprivilegier äro avskaffade.
Staten är delad i 33 förvaltningsområden med en
veliki zupan i spetsen, och dessa delas i
kretsar, ledda av kretschefer. Rättskipningen är
t. v. ordnad på samma sätt som förut i de olika
landsdelarna, men arbetet på kodifiering av
gemensamma lagar pågår efter statsvälvningen
1929 med iver. 17 febr. 1929 tillsattes ett
högsta laggivande råd med 17 medl. F. B-r.
Flagga, vapen. J:s flagga har tre
horisontala fält med färgerna blått, vitt och rött;
se plansch till art. Flagga. — J:s vapen
består av en sköld belagd med överst t. h.
Serbiens vapen, ett rött fält, delat av ett
latinskt kors i silver, i varje hörnfält ett elddon
i silver; överst t. v. Kroatiens vapen, en
schackspelsrutad sköld i rött och silver, under
dessa Slo veniens tre gyllene, sexuddiga
stjärnor i blått fält; underst en månskära i silver.
Historia. Tidigare vaga drömmar om
syd-slavernas enande togo fastare form efter
nationalitetskänslans uppvaknande under
1800-talet. Napoleons skapande av Illyriska
provinserna (se 111 y r i e n) inspirerade den s. k.
illyriska rörelsen (se G a j, L.), och biskop
Strossmayers upplysningssträvanden stärkte
samhörighetskänslan. Genom projektet om
Österrike-Ungerns ombildning till en
trestats-monarki, där sydslaverna skulle bilda den
tredje gruppen, syntes enhetssträvandena en
tid kunna ledas in på nya banor. Från 1905
hade serber och kroater samverkat i Kroa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
