Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juvenalerna - Juvenil - Juvuln - Juxon, William - Juxtaposition - Jydske lov - Jülich (hertigdöme) - Jülich (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Juvenil—Jiilich
1296
demi, höll söndagssoaréer m. m. Den
juvena-liska kören var under glansperioden en sextett
men smälte senare ihop till »De tre»,
Wen-nerberg, Beronius och Hwasser; 1847
återstodo de båda »Gluntarna», och sedan
Wen-nerberg 1848 lämnat Uppsala, höllos endast
enstaka sammanträden. — I okt. 1906
återupplivades i Uppsala traditionerna från J. i
Juvenalorden (Juvenalernas upplivade
orden), som organiserades i ordensform. Den
avser att i Wennerbergs anda verka för
förädlad ungdomsglädje inom studentlivet, till
vars glädje den bidragit genom musik, sång
(unisona studentvisor), humoristisk poesi,
studentspex m. m.; i dess arkiv ha samlats
värdefulla Wennerbergsmanuskript samt dokument
ang. studentlivet i Uppsala under äldre och
nyare tider. En del skrifter och småtryck ha
utgivits (om Turkiska musiken, de äldsta
ju-venalerna m. m.). Antalet i orden intagna
medlemmar är f. n. (1929) omkr. 1,500, därav
300—400 aktiva medlemmar i Uppsala. O. Sjn.
Juvenil (lat. iuvenilis), ungdomlig. — I
geologisk terminologi har Suess infört termerna
juvenilt vatten och juvenila
gaser för utströmningar av vatten och gaser,
som stå i förbindelse med vulkanisk
verksamhet eller vulkaniska efterverkningar, e
x-halationer, och sålunda för första gången
från en magmahärd i jordskorpan
framträda till jordens yta. Juvenilt vatten har
i regel högre temperatur än luften och
innehåller ofta lösta salter, så att varma
mineralkällor oftast äro juvenila källor. En
källa, som matas av meteoriskt vatten, kallas
i motsats härtill v a d o s (av lat. vädere, gå)
och dylikt vatten v a d o s t. K. A. G.
Juvuln, se J u v e 1 n.
Juxon [d^aksn], William, engelsk
prelat (1582—1663). Blev 1633 Lauds
efterträdare som biskop av London och tillämpade i
sitt stift, dock med moderation, Lauds
högkyrkliga stadgar. 1636—41 var J. därjämte
riksskattmästare (lord high treasurer). 1649
beredde han Karl I till döden och stod vid
dennes sida på schavotten. S. å. förklarades J.
avsatt. Efter restaurationen blev han (1660)
ärkebiskop av Canterbury och förrättade Karl
II:s kröning. V. S-g.
Juxtapositiön, gramm. 1. Samordning av
satser. — 2. Stående ordfogning, som
närmar sig sammansättning.
Jydske lov (»Jyllandslagen»), dansk
landskapslag, som Valdemar Se jr stadfäste i mars
1241. I företalet och i vissa lagbestämmelser
spåras inflytande från den kanoniska rätten,
men huvudsakligen vilar den på gammal dansk
rätt. J. gällde blott i Jylland och på Fyn
men begagnades subsidiärt i andra delar av
Danmark. Den ersattes av Kristian V :s
»Danske lov» (1683) utom i Sönderjylland,
där den gällde som rättsgrundval till 1900.
J. har senast utgivits av P. G. Thorsen (1853).
Ny, kritisk uppl. är under utgivning i
»Danmarks gamle landskabslove med kirkelovene»,
bd 2, utarbetad av E. Kroman och P. Skautrup
(1926 ff.). K. G. Wn.
Jiilich [jy’-], fordom hertigdöme i n. v.
Tyskland, på v. Rhenstranden, numera
ingående i preuss. Rhenprovinsen. I äldre tider
grevskap, upphöjdes J. 1356 till hertigdöme.
Då det regerande furstehuset 1609 utdog,
gjorde flera tyska furstar, bl. a. kurfursten
av Brandenburg, pfalzgreven av Neuburg och
albertinska linjen i Sachsen, anspråk på arvet,
som utgjordes av hertigdömena J., Kleve och
Berg samt grevskapen Mark och Ravensberg.
Även kejsar Rudolf II smidde sina planer,
och den rådande religiösa och politiska
spänningen var nära att utlösas i ett allmänt
europeiskt krig. Jülich-kleveska
tronföljd sstriden begränsades emellertid till
en fejd mellan kurfursten av Brandenburg och
pfalzgreven av Neuburg, vilka 1614 ingingo
en förlikning, varige om den förre fick Kleve,
Mark samt Ravensberg och den senare J. och
Berg. Efter huset Neuburgs utslocknande,
1742, kom J. till Pfalz-Sulzbach, tillföll 1777
Bayern och var 1801—14 införlivat med
Frankrike. Genom Wienkongressen
överlämnades lajadet därefter till Preussen. — »Hertig
till J.» ingick under pfalziska ättens
regeringstid i Sverige (1654—1720) i svenska
ko-nungatiteln. Litt.: O. R. Redlich,
»Jülich-bergische Kirchenpolitik am Ausgange des
Mit-telalters und in der Reformationszeit» (2 bd,
1907—15). Jfr monogr. om arvföljdsstriden
1609—14 av O. Kolshorn (1915). (Ä.S-n.)
Jiilich [jy’-], stad i Rhenprovinsen,
Tyskland, 25 km n. ö. om Aachen, vid Rur; 8,585
inv. (1925). Järnvägsknut, industriort.
Motsvarar romarnas luliacum, blev huvudorten
för grevskapet, sedermera hertigdömet J ü
-1 i c h (se ovan) och var till 1860 fästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
