Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jälluntofta - Jämbördig - Jämförande anatomi - Jämjö - Jämnadsed - Jämnarva, Jämnarvingar - Jämshög - Jämthund - Jämtland - Naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Jämbördig—Jämtland (Naturbeskaffenhet)
10
hagmark. Ingår i S. Unnaryds och J.
pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Jämbördig, jur. och statsr., den egenskapen
hos ett äktenskap, att makarna äro med
hänsyn till stånd eller samhällsklass likställda.
Motsatsen (m i s s g i f t e) har ansetts
föreligga vid äktenskap mellan fri och ofri men
även (särskilt i äldre tysk rätt) vid
äktenskap mellan fria av olika klasser och gav icke
hustrun och barnen samma rätt som ett
jämbördigt äktenskap. (Jfr Morganatiskt
äktenskap.) Rättslig betydelse har
jämbördigheten numera blott inom de
suveräna (även de detroniserade) furstehusen
och med dem (genom
författningsbestämmelser från Tyska förbundet) likställda ätter av
tyska högadeln. Dessas liksom de 1918 och
senare detroniserade tyska furstehusens genom
»Hausgesetze» bestämda, särskilda familjerätt
har emellertid upphävts. Alla andra
medborgares äktenskap räknas som jämbördiga.
I svensk statsrättslig mening jämbördig är
den, med vilken prins av kungliga huset ingår
äktenskap, så snart hon icke är enskild
svensk eller utländsk mans dotter. S. O. § 5
förbjuder näml, prins av kungl. huset att äkta
enskild svensk eller utländsk mans dotter,
vid äventyr att ha förverkat arvsrätt till
riket för sig och efterkommande. Ett sådant
äktenskap ingicks 1888 av prins Oskar, hertig
av Gotland, numera prins Bernadotte.
Enskild mans dotter är, efter svensk rätt, den,
vars fader ej tillhör ett regerande eller
därmed folkrättsligt likställt hus eller, om han
tillhör sådan familj, därinom saknar
tron-följdsrätt. Enskild mans dotter har dock vid
kvinnlig tronföljdsrätt egen furstlig
jämbör-dighetsrätt, om modern och dottern förblivit
medlemmar av visst jämbördigt hus och
därinom tillika äro tronföljdsberättigade.
Sveriges nuv. kronprinsessa, som är enskild mans
dotter, har i den traktat av 27 okt. 1923, som
i anledning av hennes giftermål med Sveriges
kronprins ingicks mellan Sverige och England
och registrerats hos Nationernas förbund,
förklarats tillhöra Englands kungliga hus samt
är alltså att anse som jämbördig. (Rid.)
Jämförande anatomi, se Anatomi.
Jämjö, socken i Blekinge län, östra härad,
ö. om Karlskrona; 88,19 kvkm, 2,670 inv.
(1929). Sträcker sig från Jämjöslätt mellan
kustbergen i s. upp i skogsbygden närmast
Smålandsgränsen. 2,151 har åker, 5,511 har
skogs- och hagmark. Ingår i Ramdala och J.
pastorat i Lunds stift, östra kontrakt.
Jämnadsed, en i de gamla nordiska lagarna
föreskriven ed, vari den, som förorättat en
annan, förklarade, att om han själv blev
målsägande mot den andre i ett liknande mål,
skulle han nöja sig med samma upprättelse,
som han nu gav. J. var även ed, att
arvskifte el. jämkning i arvslotter verkställts
rättvist. (K. G. Wn.)
Jämnarva, Jämnarvingar (fsv. iæmpn
arva, iamnarva), kallas, företrädesvis i
Sve
riges äldre lagspråk, de arvingar, som få lika
stora lotter av arvet. Ett så delat arv
(»jämnarv») förekom redan i Västgöta- och
östgöta-lagarna för dotterson och sondotter, systerson
och brorsdotter m. fl.; f. ö. voro redan i flera
svealagar jämskylda fäderne- och
mödernesläktingar j., i likhet med vad förhållandet
städse varit i svensk stadsrätt och, från 1845
i Sverige, 1878 i Einland, är en genomgående
grundsats i arvsrätten. (C. G. Bj.)
Jämshög, socken i Blekinge mellanbygd,
Listers härad, vid Skånegränsen; 200,51 kvkm,
5,307 inv. (1929). Omfattar smärre
slättbygder och sjöar mellan skogtäckta bergshöjder.
3,298 har åker, 13,499 har skogs- och
hagmark. I J. Olofströms (se d. o.) fabriker samt
Jämshögsby kyrk- och stationsby (omkr. 550
inv.). Pastorat i Lunds stift, Listers o. Bräkne
kontr. Monogr. av O. Kronsjö (1927).
Jämthund, se Hundraser, sp. 132.
Jämtland, landskap i Norrland, mellan
62° 16’ och 65° 7’ n. br. samt 1° 3’ och 6° 5’
v. Igd från Stockholm, gränsar i n. v. till
Lappland och Ångermanland, i s. ö. till
Medelpad, i s. v. till Härjedalen och i v. till
Norge; 37,671,10 kvkm, därav 34,054,03 kvkm
land, 119,200 inv. (1929), 3,5 inv. per kvkm.
J. omfattar huvuddelen av Jämtlands län samt
n. v. delen av socknen Haverö (se d. o.; ej
inräknad i ovanstående sifferuppgifter).
INNEHÅLL:
sp.
Naturbeskaffenhet..... 10
Geologi.............. 12
Klimat .............. 13
Växtvärld............ 13
Djurvärld............ 13
Bebyggelse och
näringsliv ................. 13
sp.
Turistförhållanden .... 14
Förhistoria ........... 14
Kyrklig konst.......... 14
Allmogekultur ......... 15
Historia............... 16
Litteraturanvisningar... 17
Naturbeskaffenhet. J. ligger mellan 42 och
1,762 m ö. h., och landskapskaraktären växlar
starkt från ö. till v. S. ö. delen, ö. om
en linje Flåsjön—
Åsarna, utgöres av
skogtäckta
urbergsplatåer (omkr. 500
m ö. h.), skilda och
uppdelade av ett
nät av dalar (42—
300 m ö. h.), vari
sjörika vattendrag
flyta. Djupast och
mest bekanta äro
Ragundadalen,
Revsundssjöns och
Ljungans dalar,
som följas av
‘urgamla färdvägar
till inre J. Mot
ur-bergsområdet kontrastera starkt J:s
centrala delar, det
jämtländska silurområdet (se nedan, sp. 12—
13), en mjukt böljande högslätt, huvudsaki.
skogtäckt. Dess vanl. jordtäckta höjningar
nå sällan mer än 100—150 m över omgiv-
Bild 5. Jämtlands vapen.
I blått fält en älg av silver,
anfallen i bringan av en
gyllene varg och på ryggen av
en gyllene örn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
