Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Historia - Litteraturanvisningar - Jämtlands bibliotek - Jämtlands fältjägarkår - Jämtlands fältjägarregemente (I. 5) - Jämtlands hästjägarkår - Jämtlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Jämtlands bibliotek—Jämtlands län
18
och därmed började Frösöns sedan urminnes
tider ledande ställning i J. att försvinna.
Frösö skola flyttades 1847 till Östersund. E. Fn.
Litteraturanvisningar: Om J:s geologi se
A. G. Högbom, »Geologisk beskrivning över
J:s län» (i Sveriges Geol. Undersökning, ser.
C, n:r 140; 2:a uppl. 1920); A. Ga velin och
A. G. Högbom, »Norra Sveriges issjöar» (ibid.,
ser. Ca, n:r 7, 1910); jfr vidare Sv. Turistfören:s
Resehandböcker, X (1926); T. Boberg,
»Fjällturer i J. och Härjedalen» (1920); J. E.
Hasselberg, »Bibliografiska anteckningar rörande
J. och Härjedalen» (1920); A. Hülphers,
»Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland», 2
(1775; nytr. 1912); J. Frödin, »Bygdestudier
i norra J.» (i Lunds Univ:s Ärsskr., ny följd,
avd. 1, bd 24, 1927); Jämtlands Läns
Fornminnesförenings Tidskrift (7 bd, 1887—1921);
Jämten, årg. 1—16 (1906—22); Heimbygdas
Tidskrift, 1. Fornvårdaren (1923 ff.), 2.
Jämten (från årg. 17, 1923 ff.); V. Behm, »Ur J:s
och Härjedalens historia intill 1814» (1920);
uppsatser i hembygdskulturella ämnen av Eric
Festin; uppsatser av S. Erixon i »Etnologiska
studier tillägnade N. E. Hammarstedt» (1921),
av L. Johansson i Arkiv för Norrländsk
Hem-bygdsforskning 1924—25 och i Svenska
Landsmål 1927; E. Bull, »Jemtland og Norge»
(1927); »Jämtländska studier. Festskrift till
Eric Festin 12/10 1928» (1928).
Jämtlands bibliotek tillkom genom prof. K.
Zetterströms donation till Frösö skola. 1833
—1910 förvarades det på Frösön men
flyttades till Östersund, sedan en
biblioteksbygg-nad uppförts där. 1921 bildades föreningen
Jämtlands biblioteks vänner. Se S. J.
Kar-dell i Biblioteksbladet 1916. F. Hj-t.
Jämtlands fältjägarkår, se Jämtlands
fältjägarregemente.
Jämtlands fältjägarregemente (I. 5, före
1928 I. 23) tillhör Norra arméfördelningen,
mottager värnpliktiga från Jämtlands
inskriv-ningsområde (Ljusdals, Östersunds v.,
Östersunds ö. och Sundsvalls v.
rullföringsområ-den); förlagt till Östersund. — I Jämtland
hade allmogen visserligen redan 1645 i viss
mån tillförsäkrat kronan ett ständigt
knekte-håll, på 300 man, men verkställigheten blev
täml. oviss. De knektar, som på grund härav
uppsattes, ingingo i de jämtländska
kompanierna av ett reg:te, som bestod, av manskap
även från andra norrländska landskap. 1670
ordnades de militära förhållandena i landskapet
genom uppsättandet av Jämtlands
regemente till fot eller Jämtlands
infanteriregemente; under
regementschefens befäl ställdes även den
kavalleristyrka, förut kallad kompani, som varit
inkvarterad i länet och nu började kallas
skva-dron. 1689’ indelades Jämtland till rusthåll
med 1,048 n:r. Reg:tet kallades nu
Jämtlands dragonregemente; under
regementschefen ställdes även den indelta
ka-valleriskvadronen. 1820 skedde en
namnförändring till Jämtlands
fältjägar
regemente, vilket angav karaktären av
lätt infanteri. Samtidigt kom reg:tet på
i huvudsak samma fot som rotehållet inom
riket. 1853 omorganiserades reg:tet till en
bataljon, Jämtlands fältjägarkår.
Genom urtima riksdagens beslut 1892 blev
kåren åter reg:te och fick sitt nuv. namn.
— Reg:tet hade till 1910 sin övningsplats på
Frösö läger. M. B-dt.
Jämtlands hästjägarkår, se Norrlands
dragonregemente.
Jämtlands län omfattar landskapen
Jämtland (utom n. v. delen av Haverö socken) och
Härjedalen samt Ytterhogdals .och Ängersjö
socknar i Hälsingland; 51,733,90 kvkm, därav
47,690,03 kvkm land, 135,315 inv. (1929),
2,8 inv. per kvkm. Länsstyrelsens säte är
Östersund.
Folkmängd: 33,179 inv. 1810, 52,271 inv. 1850,
111,391 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 58,8 % (därav skogsbruk
13,7 %), industri och hantverk 16,e %, handel och
samfärdsel 8,7 %, allmän tjänst och fria yrken 3,5
%, husligt arbete 2,7 %, f. d. yrkesutövare m. fl.
9,7 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1926) :
Trädgård 158 har (O,oos %), åker och annan odlad jord
68,517 har (1,4 %), naturlig äng 35,816 har (0,8
%), skogbärande mark 3,455,797 har (72,5 %),
övrig mark 1,208,715 har (25,3 %).
Brukningsdelar (1919) : 12,896 st. (med i
medeltal 5,2 har åker), varav 2,653 brukas av
arrendato-rer. 11,327 st. ha 0,26—10 har åker (tills. 42,898
har), 1,563 ha 10—50 har (tills. 23,229 har) och 6
st. 50—100 har (tills. 381 har).
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Vete 19, råg
812, korn 11,454, havre 789, blandsäd 865,
balj-växter 546, potatis 23,036, foderrotfrukter 5,488,
hö 172,535.
Husdjur (1919) : 18,086 hästar, 71,817
nötkreatur, 62,333 får, 39,541 getter, 6,188 svin, 47,649
höns, 110 bisamhällen, renar (1921) 16,089.
Mejerihantering (1926) : 29 andels-, 1 gårds-, 1
gårdsuppköps- och 9 uppköpsmejerier; tillv. smör 48
ton, ost 485 ton (största tillverkning i Norrland).
Industri (1927) : 191 arbetsställen, 3,004 arb.
Kommunikationer: Järnvägar (1927) : 787 km,
samtliga statens (Bräcke—Storlien, del av
Inlandsbanan med bibanor samt delar av Stockholm—Bräcke
och Bräcke-Boden). Postdiligenslinjer (1929):
Strömsund—Gäddede, Strömsund—Sollefteå, Östersund
—Ragunda Munkflohögen-Föllinge—Lillholmsjö,
Jämtlands Sikås—Laxsjö—Föllinge, Östersund—Valsjö
(Ho-tagen), Östersund—Jämtlands Sikås,
Svenstavik—Matt-mar, Röjan—Hede—Funäsdalen,
Ånge—Röjan—Klövsjö, Ljusdal—Sveg—Lillhärdal. Vägar (1925) : 920
km lands- och 1,890 km bygdevägar. Busslinjer
(1928) : 3,486 km.
Indelning (1929): Stad: Östersund. Fögderier:
Jämtlands norra; Jämtlands östra; Jämtlands södra;
Jämtlands västra. Domsagor: Jämtlands östra;
Jämtlands norra; Jämtlands västra; Härjedalens.
Tingslag: Ragunda; Revsund, Brunflo och Näs; Lit
och Rödön; Hammerdal; Undersåker och Offerdal;
Sunne, Oviken och Hallen; Berg; Hede; Sveg. 60
landskommuner, 5 municipalsamhällen.
J. bildades 7 maj 1810 genom att Jämtland
utbröts ur Västernorrlands län, Härjedalen
m. m. ur Gävleborgs län och förenades till J
Lapparna bilda i fjälltrakterna 4 s. k.
lapp-församlingar men mantalsskrivas numera i 9
socknar i J. (tills. 740 pers. 1929) och 1 i
Kopparbergs län. De ha genom avvittring
avrösade fjällbeten inom flera socknar.
Boskapsskötsel, jord- och skogsbruk äro
länets huvudnäringar. Av de senaste
årtiondenas förbättrade kommunikationer, ss.
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
