Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtlands län - Jämtlands läns folkhögskola - Jämtlands läns fornminnesförening - Jämtlands läns konstförening - Jämtlands norra domsaga - Jämtlands norra, Jämtlands södra, Jämtlands västra och Jämtlands östra kontrakt - Jämtlands Tidning - Jämtlands västra domsaga - Jämtlands östra domsaga - Jämtslöjd - Jämvikt - Jändel, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Jämtlands läns folkhögskola—Jändel
20
komsten av Mellanriks- och Inlandsbanorna,
nya goda landsvägar, postdiligens- och
om-nibuslinjer etc., har dock följt en
förskjutning i yrkesfördelningen från jordbruk till
industri, handel och samfärdsel. Jordmånen
är i allm. god nedom fjällgränsen i Jämtland
och v. Härjedalen, mindre god i ö. Härjedalen.
Jordbruket är begränsat till de av klimatet
mest gynnade trakterna. Betydande
odlingsbara arealer ha ännu ej tagits i bruk. Främst
odlas potatis, foderväxter och korn. Närmast
fjällgränsen, där goda beten finnas ända upp
i björkregionen, är boskapsskötsel viktigast
men har de senaste årtiondena varit mindre
lönande, varför en stor procent gårdar sålts
till skogsbolagen. Genom fäbodväsendets
tillbakagång (se Fäbod, sp. 98) ha vidsträckta
goda beten måst övergivas. Boskapen (utom
svin och renar) och mejeriprodukterna ha dock
något ökats. Den inhemska nötkreatursrasen,
fjällboskap (se d. o.), anses mycket god.
Svenska mosskulturföreningen har sedan 1920
en försöksgård vid Gisselås i n. Jämtland.
Myrar utdikas i stor utsträckning. Om
flott-ning och vattenkraft se Indalsälven,
Ljungan och Ljusnan. Industriens
drivkraft uppgick 1927 till 39,332 hkr, därav
vattenkraft 36,371 hkr. Förnämsta
industrianläggningar äro sågverk (Trångsviken,
Pilgrimstad, Ocke, Hissmofors, Bräcke),
sulfitfabriker (Ulriksfors, Järpen, Hissmofors) och
träsliperier (Äggfors, Högbroforsen).
Tullkammare finnas i Östersund och Storlien;
utmed norska gränsen ligga därjämte fem
tullstationer och två posteringar. Om länets
folkhögskola se följ, art.; länslasarett finnas i
Östersund och Sveg, hospital på Frösön nära
Östersund, sanatorium i Mörsil och ett
hög-fjällssanatorium (ej för lungsjuka) i Fjällnäs.
Äre, Storlien och Bydalen. äro även bekanta
kurorter. J. tillhör Härnösands stift, Norra
arméfördelningsområdet (Jämtlands
inskriv-ningsområde) och bildar tills, m.
Västernorr-lands län en valkrets (med 10 representanter)
till Första kammaren samt egen valkrets (5
representanter) till Andra kammaren.
Se även Jämtland, Härjedalen,
Ytterhogdal och Ängersjö. G. R-ll.
Jämtlands läns folkhögskola i Birka (adr.
Täng), vanl kallad Birka
folkhögskola, •‘nrättades 1901 av greve Robert
M ö r n e r, till okt. 1928 dess föreståndare.
Den äges av Stiftelsen Birka
folkhögskola (bildad 1924); omfattar, utom
folkhögskola med lantbruks- o. skogsavd.,
lant-hushållsskola för kvinnor m. fl. mindre kurser.
Jämtlands läns fornminnesförening bildades
1886. Utgav 1887—1921 Jämtlands Läns
Fornminnesförenings Tidskrift (7 bd; dess forts,
är Fornvårdaren i Heimbygdas Tidskrift).
Ingår sedan 1923 i Heimbygda (se d. o.).
Jämtlands läns konstförening bildades 1912.
Dess museum, som 1930 kommer att flyttas
från lokaler i Östersunds rådhus till egen
konsthall i det nyuppförda länsmuseet i
Öster
sund, omfattar (utom depositioner från
Nationalmuseum) ett 500-tal konstverk. E. Fn.
Jämtlands norra domsaga omfattar 2
tingslag, Hammerdal samt Lit och Rödön.
Tingsställen: Strömsund och Östersund.
Jämtlands norra, Jämtlands södra,
Jämtlands västra och Jämtlands östra kontrakt
benämnas numera enl. k. br. 4 mars 1921
Ströms, Härjedalens, Undersåkers och
Östersunds kontrakt (se dessa ord).
Jämtlands Tidning, morgontidning i
Östersund; utkommer sedan 1911 med sex n:r i
veckan. Dr C. A. Wetterbergh (Onkel Adam)
grundade 1845 Jemtlands Tidning; den
kallades 1849—71 Jemtlands Nya Tidning, 1889
—95 Jämtlands Allehanda och erhöll 1895 sitt
nuv. namn. Bland dess redaktörer märkas
J. L. Saxon (1891—1904) och W. Annér (f.
1886; sedan 1912). Tidningens politiska
ståndpunkt frisinnad; den utger
varannandagsupp-lagan Jämtlands-Kuriren.
Jämtlands västra domsaga omfattar 2
tingslag, Undersåker och Offerdal samt Sunne,
Oviken och Hallen. Tingsställen: Mörsil och
Östersund.
Jämtlands östra domsaga omfattar 2
tingslag, Ragunda samt Revsund, Brunflo och Näs.
Tingsställen: Ragunda och Östersund.
Jämtslöjd, förening för hemslöjd och
kulturella mål i Jämtlands län, bildad 20 okt.
1908. Har grundlagt fornbyn J a m 11 i (se
d. o.) och inrättat Jämtslöjds
kvinnliga slöjdskola (1916), där bl. a.
gammal hemslöjdsteknik återupptagits, ordnat
kurser i kvinnlig slöjd m. m. på landsbygden
och främjat linodlingen. I J:s samlingar
ingår en rik textilsamling, bl. a.
överhogdals-tapeten och Kinderåsbonaden (se dessa ord).
Sedan 1923 ingår J. i Heimbygda (se d. o.).
Jämvikt äger rum, då två el. flera på
en kropp verkande krafter upphäva varandras
verkningar. J. är säker (stabil), om
kroppen, efter en ringa förändring i sitt läge,
genom krafternas inverkan strävar att
återtaga detta; den är ögonblicklig el.
osäker (labil), om krafterna i stället
ytterligare avlägsna kroppen ur jämviksläget.
Om kroppen i vilken ställning som helst är
i j., så att krafternas verkan ej förändras
genom en ringa förändring i kroppens läge, är
j. obestämd (i n d i f f e r e n t). G. R. D.*
Jändel, Ragnar, författare (f. 1895), var
1909—17 måleriarbetare, genomgick
Brunnsviks folkhögskola och har sedan ägnat sig åt
författarskap. Han har utgett tio diktböcker
(bl. a. »Till kärleken och hatet», 1917, »De
tappra», 1918, »Under vårstjärnor», 1920,
»Sånger och hymner», 1921, »Det stilla året»,
1923, »Släkt och bygd», 1926, »Kämpande tro»,
1928), prosameditationerna »Den trånga
porten» (1924) och »Jag och vi» (1928) och den
litterärkritiska »Vägledare» (1921) samt
antologien »Religiös nutidsdikt» (1928). I sina
tidigare dikter framför allt revolutionär, har
J. småningom blivit starkt religiös och
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
