Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Järnvägsteknik - Allmän historik - Världens järnvägar 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Järnväg
48
dar), utgörande dels förmedlingslänken
mellan järnvägen och allmänheten och
omfattande bl. a. stationshus, godsmagasin,
plattformar, lastspår o. dyl., dels ock anläggningar
för driftens skötsel, vilka sistnämnda utgöra
ett komplex av spår för uppsamling och
ran-gering av vagnar samt för tågmöten m. m.
Vid mindre stationer ombesörjes olikartad
trafik på en och samma bangård, vid de
större anordnas flera skilda bangårdar, t. ex.
person-, gods-, växlings-,
uppställnings- (för tågsätt och tomvagnar),
hamnbangård m. fl. Dessutom finnas
hållplatser (se d. o.) utan särskild bangård.
Stationerna indelas med avseende på
ändamålet i 1) person- och
godsstationer, d. v. s. stationer (bangårdar), avsedda
för järnvägens förbindelse med allmänheten;
2) ranger- och
uppställningsban-g å r d a r, d. v. s. stationer (bangårdar),
uteslutande avsedda för järnvägens eget behov.
Man skiljer mellan ändstationer,
mellanstationer och
anslutningsata-tioner. Med avseende på grundformen
indelas de större personstationerna
(bangårdarna) i t erm inu s f orm (säckstationer), t.
ex. Malmö central, och genomgång
s-form (i regel mellanstationer; även
Stockholms centralstation).
Den rullande
järnvägsmaterie-1 e n kan uppdelas i vagnar (se
Järnvägsvagn) och dragkraft (se Lokomotiv;
om motorvagnar se d. o.). Lokomotiv
eller motorvagn med tillkopplade vagnar
ävensom ensam motorvagn i tågdrift kallas
tåg (järnvägståg). Tågen indelas olika
alltefter förhållandena i resp, länder. Vid de
svenska statsbanorna skiljer man t. ex. mellan
snälltåg, persontåg, militärtåg,
blandat tåg, fjärrgodståg,
lokalgodståg, malmtåg och arbetståg.
Samtliga dessa tågslag kunna vara antingen
ordinarie eller extratåg; i förra
fallet är tåget anordnat enl. gällande
tidtabells-bok, i det senare på särskild order antingen
enl. tidtabellsboken eller ock enl. tillfällig
tidtabell. I utlandet förekomma även andra
typer, t. ex. D - Z ü g e och express tåg
(se dessa ord).
Allmän historik. Från 1500—1600-talet
känner man spårbanor, byggda av trä, men under
1700-talet började man använda
gjutjärns-plattor och därefter gjutna järnskenor, snart
ersatta med skenor av smidesjärn.
Järnvägsskenor framställdes genom valsning f. ggn
1820 (i England). Dragkraften var urspr.
människor eller hästar. Den första ångvagnen
byggdes 1769 av fransmannen Cugnot (se d. o.).
Det första verkliga lokomotivet på skenor
konstruerades 1804 av Richard Trevithick och
brukades försöksvis vid Merthyr-Tydfilbanan
i s. Wales. Först genom George Stephensons
försök på gruvspår vid Newcastle 1814
vun-nos säkrare framgångar, och 27 sept. 1825
framfördes f. ggn ett persontåg (Stockton—
Darlington) medelst ånglokomotiv. Den första
europeiska lokomotivbanan för allmän
trafik, Liverpool—Manchester, öppnades 15 sept.
1830. Kort förut hade i U. S. A. öppnats en
del av Baltimore—Ohiobanan. I Sverige
inleddes järnvägsbyggandet med bruksbanor i
Värmland, den första mellan Fryksta och
Klarälven, färdig 1849. Vid dessa banor
begagnades först hästar som dragkraft, från
1850-talet ånglokomotiv. Den första svenska
lokomotivbanan öppnades 1856 (se nedan).
Här följer en tabell över världens
järnvägar vid 1927 års ingång. Se även avd.
Kommunikationer vid olika länder, t. ex.
Amerikas förenta stater, sp. 787—•
792, även Asien, sp. 275—276.
Världens järnvägar vid 192 7 års ingång:
[-Banlängd-]
{+Ban- längd+} i trafik km Banlänj per 100 kvm land ’d i km per 10,000 inv.
Finland ...................... 4,561 1,2 13,5
Sverige ..................... 16,079 3,5 26,8
Norge ........................ 3,627 1,1 13,8
Danmark ...................... 5,120 11,9 15,o
Tyskland .................... 58,333 12,4 9,2
Tjeckoslovakien ............. 14,030 10,o 10,8
Österrike .................... 7,038 8,4 10,8
Ungern ....................... 9,529 10,s 11,5
Storbritannien och Irland 39,262 12,5 8,1
Frankrike ................... 53,561 9,7 12,o
Holland ...................... 3,649 10,7 5,s
Belgien ..................... 11,093 36,5 14,2
Luxemburg ...................... 551 21,2 20,e
Schweiz ...................... 5,762 14,o 14,7
Ryssland .................... 57,516 l,o 5,o
Polen ....................... 19,399 5,o 7,1
Estland ...................... 1,433 3,o 12,9
Lettland .................... 2,856 4,s 15,s
Litauen ...................... 3,120 5,6 13,2
Portugal ..................... 3,427 3,7 5,7
Spanien ..................... 15,840 3,1 7,2
Italien ..................... 21,000 6,8 5,4
Jugoslavien .................. 9,846 3,6 8,2
Rumänien .................... 11,948 4,1 6,8
Bulgarien .................... 2,710 2,6 4,9
Albanien ....................... 300 1,1 3,7
Grekland ..................... 3,192 2,5 6,8
Turkiet ........................ 414 1,5 4,1
Malta, Jersey, Man ............. 110 10,o 3,o
Summa Europa 385,406 3,5 8,1
Kanada ...................... 64,926 0,7 69,s
New Foundland ................ 1,533 0,4 58,s
U. S. A..................... 402,385 4,8 37,9
Mexiko ...................... 26,462 l,s 18,5
Centralamerika ............... 4,971 0,9 8,4
Västindien ................. 9,393 4,i 10,2
Colombia ..................... 1,784 0,1 3,o
Venezuela .................... 1,062 0,i 4,2
Brittiska Guayana .............. 167 0,1 5,9
Nederländska Guayana ... 173 0,i 12,7
Ecuador ...................... 1,049 0,2 5,2
Peru ....................... 3,363 0,2 6,o
Bolivia ...................... 2,418 0,2 8,1
Brasilien ................... 30,500 0,4 9,o
Paraguay ....................... 832 0,2 8,3
Uruguay ...................... 2,670 1,4 16,s
Argentina ................... 37,790 1,3 38,4
Chile ....................... 8,756 1,2 23,3
Summa Amerika 600,234 1,5 28,o
Ryska Asien ................. 18,222 0,1 5,9
Kina ........................ 12,020 0,1 0,3
Japan ....................... 22,582 3,2 2,7
Brittiska Indien ............ 62,112 l,s 1,9
Ceylon ..........^............ 1,187 1,8 2,6
Transport 116,123 — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
