Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Världens järnvägar 1927 - Svensk järnvägshistorik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Järnväg
59
[-Banlängd-]
{+Ban- längd+} i trafik km Banlängd i km per per 100 kvm 10 000 land inv.
Transport 116,123 — —
Persien ........................ 217 O,oi 0,2
Mindre Asien, Syrien, Ara-
bien ......................... 6,162 0,2 2,9
Palestina .................... 1,120 4,s 14,8
Portugisiska Indien ............. 92 2,2 1,6
Malajstaterna ................ 1,872 1,4 7,6
Nederländska Indien .......... 5,584 0,3 1,1
Nordborneo ..................... 225 0,1 2,5
Siam ......................... 2,581 0,5 2,7
Franska Indokina ............. 2,398 0,3 1,2
Pondichéry ...................... 95 31,7 5,4
Filippinerna ................ 1,303 0,4 1,1
Summa Asien 137,772 0,3 1,4
Egypten med Sudan ............ 7,876 0,2 3,9
Algeriet och Tunisien ........ 7,779 1,1 9,5
Marocko ..................... 1,424 0,3 3,3
Belgiska Kongo ............... 2,049 0,1 2,9
Sydafrikanska unionen ... 18,901 1,5 2,6
Brittiska besittningar och
protektorat .................. 14,047 0,2 3,9
Franska besittningar och
protektorat ................... 6,548 0,08 2,9
Portugisiska besittningar
och protektorat ............... 2,237 0,1 3,1
Summa Afrika 60,861 0,2 5,4
Australiska statsförbundet 42,872 0,55 72,s
därav
Queensland ................. 11,373 0,7 133,o
Nordterritoriet ............... 320 0,02 800,o
Västaustralien .............. 7,837 0,8 212,8
Nya Zeeland .................. 5,950 1,9 36,1
Hawaii ......................... 405 2,4 14,o
Nya Kaledonien .................. 30 0,2 6,8
Summa Australien 49,257 0,6 61,8
Sammandrag:
Europa ..................... 385,406 3,s 8,1
Amerika .................... 600,234 1,5 28,o
Asien ...................... 137,772 0,s 1,4
Afrika ....:................. 60,861 0,2 5,4
Australien ................. 49,257 0,6 61,8
Summa 1,233,530 l,o 6,8
Svenska järnvägsväsendets tidigare historia.
Greve A. E. von Rosen erhöll 1845 k. resol.
på att det eller de bolag han ev. bildade
finge rättighet för en tid av 20 år fr. o. m.
1846 att anlägga järnvägar i riket. Efter
misslyckade försök att anskaffa engelskt kapital
ansökte han hos K. m:t om framställning till
ständerna om understöd för
järnvägsanläggning mellan Örebro och Hult. Riksdagen
förklarade sig vilja gottgöra det ifrågasatta
järnvägsbolaget vad som brast i 4 %
nettobehållning på den beräknade
anläggningskostnaden och medgav dessutom en del
andra förmåner. 1850—51 års riksdag beviljade
nyssnämnda räntegaranti, även om banan
utsträcktes till Köping. Ett bolag för
järnvägens byggande oktrojerades 1852. Urspr.
avsågs att åstadkomma normalspårig förbindelse
mellan Mälaren och Vänern samt att denna
linje skulle utgöra en del av en enskild
stambana Stockholm—Göteborg. Endast linjen
Örebro—Köping kom emellertid till utförande.
Genom privat företagsamhet byggdes
samtidigt en likaledes normalspårig bana mellan
Nora och Ervalla, öppnad 1856, samtidigt med
linjen mellan Örebro och Ervalla. 1853—54
Bild 12. Stationshus vid Hölö.
års riksdag beslöt, att stambanor skulle
anläggas, till en början Södra och Västra, helt
genom statens försorg, samt anvisade medel
för anläggningarnas påbörjande. Vad som
brast i disponibla tillgångar skulle anskaffas
genom upplåning medelst inom riket utgivna
obligationer. Sistnämnda utväg misslyckades,
men de följ, årens goda statsinkomster
möjliggjorde de beslutade järnvägarnas
utförande. I huvudsak på grundval av ett utlåtande
av 1855—56 års järnvägskommitté, i vilken
K. F. Akrell (se d. o.) varit ordf., framlades
en k. prop. om anläggandet av ett
stambane-nät för en beräknad kostnad av 103 mill, kr.,
vilken antogs av ständerna 1857, som anslogo
20 mill. kr. för ändamålet. Vid riksdagen
1862—63 beslöts, att Norra, Nordvästra och
östra stambanorna samt
sammanbindningsba-norna Örebro—Hallsberg och genom
Stockholm skulle påbörjas. 1873 års riksdag beslöt
byggandet av bl. a. en tvärbana från
riksgrän-sen (Storlien) över Östersund ned mot
Sundsvall. Statsbanebyggnaderna i Sverige
inriktades alltså från början på byggandet av ett
antal stambanelinjer (huvudlinjer): Västra
stambanan (Stockholm—Göteborg), Södra
stambanan (Falköping—Nässjö—Malmö),
Nordvästra stambanan (Laxå—norska gränsen), östra
stambanan (Katrineholm—Nässjö), Norra
stambanan (Stockholm—Morjärv, sedermera
utsträckt till Finlands gräns) jämte den s. k.
Tvärbanan genom Jämtland
(Bräcke—Östersund—Storlien). Staten har sedermera byggt
ytterligare ett antal viktiga linjer samt
inköpt många enskilda järnvägslinjer. Statens
järnvägar driva f. n. (1929) i Bohuslän och på
sträckan Över-Torneå—Pajala automobillinjer
i förbindelse med järnvägsnätet.
Det svenska järnvägsnätets tillväxt, exkl.
ångfärjesträckor, framgår av
sammanställningen på följande spalt.
Från början leddes det svenska
statsbane-verket av överste N i 1 s E r i c s o n (se d. o.)
med vidsträckt fullmakt. Han avgick 30
dec. 1862. K. m:t förordnade s. d., att den
myndighet och förvaltning, som
dittillsva-rande statsbanechefen omhänderhaft, skulle
fr. o. m. 1863 fördelas på två särskilda
styrelser, Styrelsen för statens järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
