- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
51-52

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Svensk järnvägshistorik - Statens järnvägar - Enskilda järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

Järnväg

52

År Banlängd vid årets slut, km
Statens
järnvägar Enskilda järnvägar Summa per 100 kvkm per 10,000 inv.
[-normal-spåriga smalspåriga-]
{+normal- spåriga smal- spåriga+}
1856 32 34 66 0,02 0,18
1860 303 176 48 527 0,12 1,37
1870 1,118 376 233 1,727 0,39 4,14
1875 1,513 1,501 665 3,679 0.84 8,39
1880 1,956 2,686 1,234 5,876 1,34 12,87
1885 2,385 3,123 1,382 6 890 1,57 14,71
1890 2,613 3,730 1,675 8,018 9,756 1,83 16,76
1895 3,270 4,475 2,011 2,22 19,83
1900 3 850 4,832 5,556 2,621 11,303 2,57 22,01
1905 4,199 2 892 12,647 2,88 23,89
1910 4,418 6,133 6,469 3,278 13,829 3,15 25,04
1915 4,910 3,484 14,863 15,160 3,39 26,02
1920 5,506 6,081 3,573 3,45 25,68
1925 6,010 6,199 3,772 15,981 3,64 26,40
1928 6,461 6,457 3,783 16,701 3,80 27,36

vägstrafik och Styrelsen över
statens järnvägsbyggnader.
Sistnämnda ämbetsverk indrogs 1883, då dess
uppgifter överflyttades på Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Fr. o. m. 1 okt. 1888 är
förvaltningen samlad hos J
ärnvägssty-r el sen (se d. o.). Litt.: »Statens järnvägar
1856—1906» (4 bd, 1906); avdelningarna för
järnvägsstatistik i Sveriges Off. Statistik.

STATENS JÄRNVÄGARS UTVECKLING:

Öppnad Ä. Statens järnvägsbyggnader:
år

1856 Malmö—Lund och Göteborg-Jonsered;

1857—59 Jonsered—Töreboda;

1857—60 Lund-Hässleholm;

1860—62 Stockholm södra—Hallsberg—Töreboda;

1862 Hallsberg—Örebro;

1862—63 Falköping-Ranten—Jönköping;

1862—64 Hässleholm—Nässjö—Jönköping;

1865—71 Norska gränsen—Charlottenberg—Laxå;

1866 Katrineholm-Norrköping; Stockholm—Uppsala;

1871 Sammanbindningsbanan genom Stockholm;

1872 Kil nedre—Fryksta;

1872—74 Norrköping—Nässjö;

1873—82 Uppsala-Bräcke—Storlien;

1876 Skövde—Karlsborg;

1878—88 Bibanor till Sundsvall, Söderhamn, Sollefteå
och Hudiksvall, varav 88 km inköpts;

1882 Karlberg-Värtan;

1883—94 Bräcke—Boden;

1886 Albano—Stockholm östra;

1892—96 Bibanor till Örnsköldsvik och Umeå;

1895 Luleå—Malmberget (delvis byggd som enskild
järnväg);

1899 Gällivare-Koskullskulle (byggd genom enskild
medverkan);

1900 Krylbo-Frövi;

1900—02 Boden—Morjärv;

1903 Gällivare—Riksgränsen;

1903—09 Göteborg-Strömstad (linjen Strömstad-Skee
inköpt) ;

1907 Tomteboda—Norrtull;

1910—14 Morj ärv—Karungi—Övertorneå;

1911 ff. Delar av Inlandsbanan (se d. o.) ;

1912 Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen;

1913—15 Järna—Nyköping—Åby;

1915 Älvsby—Piteå;

1916 Fjärås—Lygnern och Dagarn—Hultebo;

1918—19 Karungi-Haparanda—gränsen till Finland;
1922 Umeå—Holmsund.

Inköpt b. Inköp:

år

1879 Hallsberg—Motala—Mjölby;

1896 Göteborg—Malmö med förgreningar till
Hälsingborg och Landskrona samt linjen
Höganäs—Åstorp ;

1900 Frövi—Örebro;

1907 Örebro—Svartå;

1909 Malmö—Trälleborg;

1917 ff. delar av Inlandsbanan (se d. o.) med
bilinjer;

1920 Höganäs—Mölle;

1926 Kävlinge—Sjöbo;

1927 Bollnäs—Orsa med bibana till Dalfors och
Kävlinge—Barsebäck.

0. Ångfärjeleder:

1900 Malmö—Köpenhamn, 1 svensk färja;

1909 Trälleborg—Sassnitz, 2 svenska färjor.

Enskilda järnvägar. I fråga om de i privat
ägo varande (enskilda) järnvägarna i Sverige
hänvisas till artiklar under de flesta här
nämnda järnvägars namn. De enskilda
järnvägarna och de i statistiskt avseende såsom
dylika redovisade men av staten ägda linjerna
voro vid 1929 års ingång följande:

Av spårvidd 1,4 35 m: Bergslagernas, Bjäi
red-Lund-Harlösa (se Lunds
stadsjärnvä-gar), Borås-Alvesta, Borås-Herrljunga,
Borås-Ul-ricehamn, Börringe-Östratorp, B ånghammar-Kloten
(bruksbana, 21,7 km, ägare Domänstyrelsen), Dalslands,
Dal—Västra Värmlands, Frövi—Ludvika, Gammelstad—
Karlsvikshyttan (bruksbana Gammelstad-Karlsvik, 5,5
km, trafikeras av Statens järnvägar),
Gruvgården-Fors, Gävle—Dala, Göteborg—Borås, Göteborg—Särö,
Göteborg—Tingstad-Sannegården (mellan Tingstad
och Sannegården, 3,6 km, trafikerad av Statens
järnvägar), Halmstad—Nässjö, Hälsingborg—Hässleholm,
Härnösand—Sollefteå, Hässleholm—Markaryd,
Johan-nisberg—Ljungaverk, Jularbo—Månsbo, Kalmar,
Karlskrona—Växjö, KM—Fryksdalen,
Kristianstad—Hässleholm, Krylbo-Norberg, Kumla-Yxhult, Landskrona
och Hälsingborgs, Landskrona-Lund-Trälleborg,
Lysekils, Lödöse—Lilla Edet, Malmö—Genarp, Malmö—
Limhamn, Malmö—Simrishamn, Malmö—Trälleborg,
Malmö—Ystad, Markaryd—Veinge, Marma—Sandarne,
Matfors—Vattjom, Mellersta Södermanlands,
Mjölby—Hästholmen, Nora bergslags, Norra Södermanlands,
Norrköpings stads hamnbana och Nyboda—Enskede
(trafikerade av Statens järnvägar), Näs-Horndal,
Näs-sjö-Oskarshamn, Ostkustbanan, Oxelösund—Flen—
Västmanland, Sala—Gysinge—Gävle, Skåne—Småland,
Stockholm—Nynäs, Stockholm—Saltsjön,
Stockholm—Västerås—Bergslagen, Storå—Guldsmedshyttan, Stråssa—Storå,
Svartälvs (trafikerad av Statens järnvägar),
Säby-holms, Söderhamn västra—Granskär—Flaket
(trafikerad av Statens järnvägar), Södra Dalarnes,
Sölves-borg-Olofström—Älmhult, Tidaholms,
Trälleborg—Ryds-gård, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga,
Uppsala—Enköping, Uppsala—Gävle, Gävle—Öckelbo, Uppsala
hamn- och förbindelsespår (trafikerad av Statens
järnvägar), Varberg—Borås, Varberg—Ätran, Vällinge—
Skanör—Falsterbo, V. Klagstorp—Tygelsjö,
Växjö—Alvesta, Ystad—Brösarp, Ystad—Eslöv, Ystad—Gärsnäs—
S:t Olof, Ämmebergs, Åmål-Årjäng,
Ängelholm-Klip-pan, Örebro—Köping, Örebro—Skebäck, ö.
Centralbanan, ö. Skånes; under byggnad Ulricehamn-Jönköping.

Av spårvidd 1,0 93 m: Köping-Uttersberg—
Rid-d arhyttan.

Av spårvidd 1,067 m: Blekinge kustbanor,
Halmstad—Bolmen, Hönshylte—Kvarnamåla,
Karlshamn—Vis-landa—Bolmen, Växjö—Tingsryd och Ö. Blekinge.

Av spårvidd 0,8 91 m:
Askersund—Skyllberg—Lerbäck, Borgholm-Böda, Byvalla-Långshyttan,
Dala-Ockelbo-Norrsundet, Dannemora-Harg,
Eksjö-öster-bymo, Falkenbergs, Falköping—Uddagården, Gotlands,
Hjo-Stenstorp, Kalmar-Berga, Kalmar-Torsås,
Kin-nekulle—Lidköping, Klintehamn—Roma,
Lidköping-Hå-kantorp, Lidköping—Kålland,
Lidköping-Skara—Stenstorp, Ljungbyholm—Karlslunda, Mariestad—Moholm,
Mellersta Östergötlands, Mönsterås,
Nordmark-Klarälven, Ostkustbanan (Harmånger-Bergsjö), N.
Östergötlands, Norrköping-Söderköping-Vikbolandet,
Nors-holm-Västervik—Hultsfred, Ruda-Oskarshamn, Ruda—
Älghult, Skara-Timmersdala, Skövde—Axvall, _ Slite—
Roma, Stockholm—Roslagen, S. Kinnekulle, S. Ölands,
Trollhättan—Nossebro, Uddevalla—Lelången, Vetlanda,
Visby-Visborgsslätt-Bjärs, varav Visby-Visborgsslätt
tillhör svenska staten,
Väderstad—Skänninge—Bränninge, Västergötland—Göteborg, Växjö—Åseda—Hultsfred
och Ö. Värends.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 23 19:18:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free