- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
73-74

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järte, Otto Edvard Fridolf - Järtecken - Järv el. Filfras - Järva (Stockholm) - Järva (Estland) - Järvafältet - Järvi - Järvinen, Kyöstri Nestor - Järvsö - Jäslera - Jäsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

Järtecken—Jäsning

74

kammaren. J., som numera är ansluten till
högern, tillhörde tidigare det
socialdemokratiska partiet men uteslöts 1915 ur partiet på
grund av aktivism (se d. o.). Utom
nationalekonomiskt föreläsarskap har J. i pressen
utövat en omfattande politisk
författarverksamhet, under senare år framför allt i Svenska
Dagbladet. H. H-n.

Järtecken (härledningen oviss), förebådande
under, »tecken» (på himmelen, vid frågande
offer o. s. v.).

Järv, Gulo gulo.

Järv el. F i 1 f r a s, Gülo gülo (boreälis),
tillhör fam. mårddjur av ordn. rovdjur. Från
övriga mårddjur skiljer sig j. genom
under-sätsig kropp, kort, yvig svans, kort och tjock
hals och stort huvud. Benen äro korta och
starka, fotterna klumpiga och väpnade med
långa, krökta klor. Av tänderna är särskilt
rovtanden väl utvecklad. Längden uppgår till
1 m (varav omkr. 15 cm komma på svansen),
och boghöjden är 0,4 m. Den yviga pälsen är
ovan svartbrun, under och på fotterna nästan
svart. J. förekommer i Sverige huvudsaki. i
fjälltrakterna. Under sommaren livnär den
sig mest av sorkar och lämlar. Den anfaller
dock även större däggdjur och är på grund
av sin ovanliga styrka och sin blodtörst- en
svår fiende till renen. Då j. även under
vintern kan finna föda och lätt förflyttar sig i
snön, ligger den ej i dvala. T. P.

Järva, förort till Stockholm i Solna socken,
vid Ulriksdals station (till 1921 kallad J.) på
statsbanan Stockholm—Uppsala, 7 km från
Stockholm; omkr. 500 inv. (1920).
Järnvägs-verkstäder. Invid J. Stockholms
kapplöpnings-sällskaps bana (se Ulriksdal). Om J ä
r-v a f ä 11 e t se d. o.

Järva, se Estland, tabellen sp. 1079.

Järvafältet, Stockholms garnisons
övningsfält vid förorten Järva (se ovan). Sedan 1905
års riksdag beviljat nödiga medel, inköptes
egendomar, tomter och lägenheter till en
kostnad av (inberäknat 600.000 kr. för överförda
kronodomäner) omkr. 6,330,000 kr. Fältet
omfattar 4,800 har med en största längd av 14
km och största bredd av 6 km. — Inom J.
ba anlagts skjutbanor, fältskjutningsområden

och flygfält. För truppernas tillfälliga
förläggning ha åtgärder vidtagits, ss. beredande av
inkvarteringsmöjligheter, värmestugor m. m.
Avsikten har varit att till J. förlägga de
flesta truppförbanden i Stockholm och
Krigsskolan. Hittills ha etablissemang uppförts blott
för Svea ingenjörkår vid Frösundavik (färdigt
1922) och för Fälttelegrafkårens radio- och
ballongkompanier. — Omkr. 1,700
fornläm-ningar ha vid inventeringar 1924—28
anträffats på J. Litt.: »J:s fornlämningar», utg. av
Vitt.-akad. (1929). (L. af P.)

Järvi, fi., insjö, träsk; i finska ortnamn.

Jä’rvinen, Kyösti Nestor, finländsk
politiker (f. 1869). Var överombudsman vid
centralhandelskammaren 1918—21, rektor för
Finska handelshögskolan i Helsingfors 1911—
19 och blev prof, där i handelslära 1922. J.
är riksdagsman sedan 1922 (finska
samlingspartiet); han var handelsminister dec. 1925—
dec. 1926 i Kallios ministär och ingick dec.
1928 som sådan i ministären Mantere. H. E. P.

Järvsö, socken i Gävleborgs län, V.
Hälsinglands domsagas tingslag; 7 40,90 kvkm,
7,991 inv. (1929). Genomflytes av Ljusnan,
är särskilt i älvdalen odlad och tätt bebyggd
men f. ö. höglänt (intill 485 m) och skogtäckt.
4,889 har åker, 51,748 har skogs- och
hagmark. I J. Hälsingegårdens hushållsskola och
Sveriges enda sjukhus för spetälska. Pastorat
i Ärkestiftet, Ljusnans kontrakt.

Jäslera, geol., se J o rd f ly t n i n g.

Jäsning, de kemiska processer, vid vilka
organiska ämnen sönderdelas under inverkan
av mikroorganismer och deras enzym och varvid
i regel bildas ämnen av enklare
sammansättning. Den mest kända och flitigast
studerade j. är alkoholjäsningen (se Alkoholisk
jäsning). Jästens verkliga natur och dess
betydelse för alkoholjäsningen fastslogo
samtidigt men oberoende av varandra Cagniard
de la Tour, Schwann och Kützing 1837 (den
vitalistiska jäsningsläran) samt sedermera på
ett ovederläggligt sätt Pasteur. Liebig
uppfattade j. i allm. som ett slags molekylarrörelse,
vilken av ett i sönderdelning befintligt ämne
(vid alkoholjäsning sockret) genom
kontaktverkan överföres på ännu osönderdelad
substans. För denna överföring fordras
emellertid närvaron av en särskild katalysator, en
äggvitehaltig substans, s. k. f e r m e n t, som
utgöres av jästen. Liebig ville ej tillerkänna
jästens egen livsprocess någon betydelse för
j., vilket däremot hävdades av Pasteur. E.
Buchner fann 1.897, att man ur jästcellerna
genom utpressning av cellinnehållet kan
framställa en pressaft, som innehåller den
enzymkomplex, z y m a s e n, vilken åstadkommer j.,
som sålunda kan äga rum även i frånvaro
av levande jästceller. Zymasen kan endast
verka i närvaro av en aktivator i jästcellen,
s. k. co-zymas, samt fosfat.

Pasteur visade genom sina arbeten om
mjölksyrejäsning,
smörsyrejäs-n i n g och ättiksyrejäsning (från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free