Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jättar - Jättebaggar - Jättebastborrar - Jättebälta - Jättegrytor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Jättebaggar—Jättegrytor
80
jättenamn torde vara eddadiktarnas egen
uppfinning. Se C. W. v. Sydow, »Jättarna i
mytologi och tradition» och »Mytologiens
jättar» (i Folkminnen och Folktankar 1919 och
1921). C. W. v. S.
Jättebaggar, Dynastinae, skalbaggar,
tillhörande fam. Scarabaeidae bland
bladhorning-arna (se d. o.). De omfatta ett tusental,
hu-vudsakl. tropiska arter, som utmärkas av stor
och klumpig kroppsbyggnad samt matta,
dämpade färger. Hanarna ha ett egendomligt
utseende på grund av sina stora, hornlika
utskott på huvud och mellankropp. De mest
bekanta j. torde vara Goli at baggen
(Goliathus regins), den största av alla kända
skalbaggar, samt Herkulesbaggen
(Dy-nastes hercules), som har betydligt mindre
kropp men vars hane dock tack vare sina
väldiga horn i längd överträffar alla andra
skalbaggar. Den blir ända till 16 cm lång (se
bilder, sp. 77). — Is. Sverige förekommer ej
sällan noshornba,ggen (Oryctes
nasicor-nis). Den är glänsande mörkbrun och kan bli
nära 4 cm lång. Hanen bär på huvudet ett
uppåtriktat, kort horn, svagt böjt bakåt mot
ett tretandat utskott på mellankroppen. Den
påträffas ofta talrikt tills, m. sina larver,
särskilt i ekbarksavfall vid garverier. O. A-g.
Jättebastborrar, Dendro’ctonus, släkte bland
bastborrarna (se d. o.). En art, D. micans,
blir intill 9 mm lång. Den förekommer
sällsynt i gran och angriper vanl. stammens
nedre del. Den har en enkel, kort modergång
och ett utmed denna beläget gemensamt
äggrum, varifrån larverna borra sig ut i ett stort,
skivformigt gemensamt larvrum, vid vars
yttre kant de påträffas liggande sida vid
sida i en lång, buktande rad.
Förpupp-ningen sker inne i larvrummet. Någon större
skadegörelse åstadkommer denna art icke,
enär den endast angriper sjuka el. skadade
träd. O. A-g.
Jättebälta, zool., se Bältdjur.
Strandgrytor.
Jättegrytor, rundade ursvarvningar i
berggrunden el. sällan i flyttblock; de tillskrevos
fordom ett mytiskt ursprung. J. finnas av tre
olika slag: 1) Vanliga älvgrytor, som bil-
Egentlig jättegryta.
das i vattenfall el. forsar vid vanliga
landälvar genom nötning av stenar (1 öp a
r-stenar), som av vattenvirvlarna bringas i
rotering och så själva rundnötas. Vid ett
tidtals delvis torrlagt vattenfall invid
Munke-dal i Bohuslän har man sålunda direkt
iakttagit, att en jättegryta på mindre än fem mån.
fördjupades en hel m. 2) Egentliga el.
glacigena j., som särskilt beaktats,
emedan de ligga utom räckhåll för vanliga älvar,
ha i regel under den sista nedisningens
av-smältningsskede antagl. hastigt nog
utsvarvats av dess till följd av vattentrycket
våldsamt framströmmande bottenälvar. Som de
bildats ända till 100—280 m under dåv.
havsytas och grundvattensytas nivå, kunna genom
sprickor fritt nedfallande vatten för deras
bildning i regel ej ifrågasättas. De
förekomma stundom, ss. i Stockholmstrakten, i
påfallande grad utefter rullstensåsarna. — J.
bli ofta en el. annan m djupa men stundom
mera. Sålunda finnes vid Kärnsjön i
Bohuslän en jordfylld jättegryta, 6 m i tvärmått
med en 12 m hög, halvcylindrisk ursvarvning
ovan jordytan samt antagligen ett betydande
djup under densamma. De av vattendrag
ur-svarvade flod- och isälvsgrytorna äro oftast
cylindriska, ej sällan med en spiralformig
hål-käl efter löparstenarna, som med den
utgående strömmen virvla längs väggarna, tills
de blivit nog lätta att kunna bortföras. 3) I
fritt läge mot det nutida el. forna havet
förekomma ej sällan, där tillgång funnits på
strandklapper, av havsvågorna med tillhjälp
av klapperstenarna utsvarvade
strandgrytor, som ofta förväxlas med
isälvsgrytorna men som vanl. äro mera långsträckta i
vågornas riktning. De kunna stundom bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
