Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping - Historia - Litteratur - Jönköping—Gripenbergs järnväg (J. G. J.) - Jönköpingsbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 Jönköping—Gripenbergs järnväg—Jönköpingsbladet 86
Bild 13. Ryggåsstuga i Stadsparken. Bild 14. Viktor Rydbergs byst.
dustristad. 1927 funnos 105 fabriker med
4,082 arb. Främst komma J:s
tändsticksfabriker (se Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriks -a. - b. samt
Jönköpings tändsticksfabrik),
Munksjö pappersbruk, J :s mek. verkstad,
Sahl-strömska textilfabrikerna, Lindelis vågfabrik,
Löfquists skomanufaktur (Löfsko) och J:s
snickerifabrik. Tax.-värdet å fast egendom
inom staden 1928 var 105,887,800 kr., därav
för jordbruksfastighet 3,728,800 kr. och för
bevillningsfri 9,610,200 kr. J:s bokförda
tillgångar 1 jan. 1928 voro 19,484,57 6,04 kr.,
skulder 12,627,449,08 kr. — I kyrkligt hänseende
bildar staden två pastorat, Kristina med
Ljungarum och Sofia, i Tveta kontrakt av
Växjö stift. — J. har fyra dagliga tidningar:
Smålands Allehanda, Jönköpings-Posten,
Smålands Folkblad och Jönköpings Läns Tidning
(se dessa ord).
Ett vidsträckt område på v. åsen upptages
av J:s stadspark, en vacker naturpark med
flerstädes vidsträckt utsikt över J:s
omgivningar. I parken har av N. Smålands
fornminnesförening (sekr. och framstående
donator ing. A. Friberg) anlagts ett
friluftsmuseum av ditflyttade äldre Smålandsbyggnader,
ss. Bäckaby kyrka, Solberga klockstapel,
ryggåsstuga, marknads- och visthusbodar, redskap
och bohagsting. Därjämte märkas ett
fågelmuseum och stuffer av Smålands viktigaste
berg- och malmarter. En minnessten är rest
över »Söner av Småland» och en byst över
parkens upphovsman, postmästare J. A. Olsson.
Historia. Den fasta bebyggelsen inom
stads-området går med säkerhet tillbaka till
bronsåldern. En handelsplats växte upp vid
Juna-bäcken (känd från föreskrifterna om
eriksgata, se d. o.) och fick av denna nu
obetydliga bäck namnet Junaköpung. J:s äldsta
privilegier gåvos av Magnus Ladulås 1284 och
1288. Franciskanmunkar grundade 1283 vid
stranden av Lillsjön (nuv. Munksjön) ett
kloster, senare ombyggt till slott (se J ö n k
ö-pings slott). Stadens medeltidskyrka låg
inom nuv. Järnvägsparkens område, det äldsta
rådhuset vid torget, S:t Peders kapell v. om
staden och S:t Görans kapell österut på
»Sanden». 1570 uppfördes Johan III:s hospital,
det nutida J:s äldsta byggnad. Av fruktan för
danskarna brände borgarna själva ned sin
stad till grunden 1612. Då staden därefter
flyttades »östan på Sanden», fick den nya
privilegier 1614 (och kallas i dem Adolfsborg).
Gustav II Adolf välvde stora planer att vid
staden förädla allt järn, som kunde
utvinnas vid Smålands Taberg, men vattenkraften
i Dunkehallaån var för ringa. Av samma
anledning överflyttades J:s gevärsfaktori
1689 av Erik Dahlbergh till Huskvarna.
Härjande eldsvådor hemsökte ö. stadsdelen
1785, 1790 och 1854, v. stadsdelen 1835. 1834
rasade koleran svårt i J., bortryckande
sjättedelen av stadens befolkning. Mellan Sverige
och Danmark slöts fred i J. 10 dec. 1809.
Litt.: J. Allvin, »Strödda anteckningar ang.
J:s stad och dess omgifning» (1839); V.
Rydberg, »Det forna J.» (1880); J. Nyqvist, »J.
och dess omgifningar» (1888); »Jönköpings
historia», utg. i 4 bd 1917—21 genom
stadsfullmäktige; Hj. Bjurulf, »Södra
Vätterbyg-den» (1927). Hj. B-f.
Jönköping—Gripenbergs järnväg (sign. J.
G. J.), spårvidd O,eoo m, 44,9 km lång,
förbinder Jönköpings östra station med Vireda,
42,7 km; en sidolinje går från Rosendala till
Huskvarna. Linjerna Jönköping
östra—Rosendala—Huskvarna och Rosendala—Lyckås
gård öppnades 1894, Lyckås gård—Förnäs
1899, Förnäs—Vireda 1900. F. P.
Jönköpingsbladet, tidning i Jönköping,
uppsatt som veckotidning 1843 och till 1848
redigerad av J. Sandvall, som gav den en bemärkt
plats bland landsortens oppositionsblad och
till medarbetare förvärvade bl. a. C. J. L.
Almquist och V. Rydberg. J. upphörde 1872;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
