Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköpingsbladet - Jönköpings-Kalmar regemente (I. 12) - Jönköpings län - Jönköpings Läns Tidning (Länstidningen) - Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks-a.-b. - Jönköpings-Posten - Jönköpings regemente (I. 12) - Jönköpings slott och befästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jönköpings-Kalmar regemente—Jönköpings slott
87
den hade 1845—54 utgivits med^vå och 1854
—72 med tre nummer i veckan.
Jönköpings-Kalmar regemente (I. 12)
tillhör östra brigaden och mottager värnpliktiga
från Norra Smålands inskrivningsområde
(Oskarshamns, Värnamo, Jönköpings, Eksjö
och Vimmerby rullföringsområden). Förlagt
till Eksjö. — Reg:tet har på grund av 1925
års försvarsbeslut uppstått genom
sammanslagning av Jönköpings regemente och
Kalmar regemente (se dessa ord). M. B-dt.
Jönköpings län omfattar n. hälften av inre
Småland; 11,522,02 kvkm, därav 10,616,88 kvkm
land, 231,085 inv. (1929), 22 inv. per kvkm.
Residensstad är Jönköping.
Folkmängd: 106,317 inv. år 1751, 114,480 inv.
1800, 163,426 inv. 1850, 203,036 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 42 %, industri och hantverk
33,1 %, handel och samfärdsel 9,o %, allmän tjänst
och fria yrken 3,8 %, husligt arbete 2,7 %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 9,4%.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1926) :
Trädgård 3,265 har (0,s %), åker och annan odlad jord
140,859 har(13,s%), naturlig äng 61,140 har (5,7
%), skogbärande mark 746,031 har (70,3%), övrig
mark 110,393 har (10,4 %).
Brukningsdelar (1919) : 19,720 st. (med medeltal
7,1 har åker), varav 3,974 brukas av arrendatorer.
16,196 st. ha 0,26—10 har åker (tills. 70,084 har),
3,386 ha 10—50 har (tills. 57,944 har) och 138 ha
över 50 har (tills. 12,001 har).
Skörd (medeltal ton 1921-25) : Vete 5,607, råg
21,928, korn 4,210, havre 66,295, blandsäd 4,676,
baljväxter 708, potatis 80,082, foderrotfrukter 109,159,
hö 157,174.
Husdjur (1919) : 24,804 hästar, 136,634
nötkreatur, 111,633 får, 448 getter, 35,382 svin, 197,671
höns, . 6,394 bisamhällen.
Mejerihantering (1926) : 9 andels-, 39 gårds-, 4
gårdsuppköps- och 42 uppköpsmejerier; tillverkat
smör 769 ton, ost 594 ton.
Industri: 715 arbetsställen, 16,750 arb. (1927),
salu tillverkningsvärde 123,267,000 kr. (1926).
Kommunikationer: För allmän trafik öppna
järnvägar (1927) : Tills. 785 km, därav 176 km
statens (delar av Stockholm—Nässjö—Malmö och Nässjö—
Falköping-Ranten), 474 km enskilda normalspåriga
(delar av Borås—Alvesta, Halmstad—Nässjö, Kalmar,
Nässjö—Oskarshamns och Skåne—Smålands järnvägar
med bibanor) samt 135 km smalspåriga (Anneberg—
Ormaryds, Jönköping—Gripenbergs samt delar av
Eksjö—österbymo och Vetlanda järnvägar).
Järnväg under byggnad Jönköping-Ulricehamn (f. n.
omnibusled). Busslinjer (1928): Koncessionerade
1,384 km, trafikerade 1,303 km. Vägar (1926) :
607 km lands- och 3,522 km bygdevägar.
Indelning (1929): Städer: Jönköping, Nässjö,
Huskvarna, Eksjö, Tranås, Värnamo, Vetlanda,
Gränna. Fögderier: Tveta, Vista och Mo; N. och S.
Vedbo; Njudung; östbo; Västbo. Härad: S.
Vedbo, N. Vedbo, Tveta, Vista, Mo, Västbo, Östbo,
Västra härad. Östra härad. 1 köping, 126
landskommuner och 6 municipalsamhällen. Domsagor: Tveta,
Vista och Mo härads, N. och S. Vedbo härads, Östra
härads, Västra härads, östbo och Västbo härads.
Bebyggelsen är störst och tätast kring
Vättern. Utmed huvudjärnvägarna ha städer och
stationssamhällen raskt utvecklats; den
egentliga landsbygdens folkmängd har däremot
något nedgått. Jordbruket gynnas i
Vätter-trakten och de större dalstråken av bördiga
morän- och issjöleror; huvuddelen av J. har
däremot svårbruten, blockrik morän, som
endast på lättdränerade och frostfria höjder
i större utsträckning odlats och f. ö. täckes
av skog. Även torvjordar användas, främst
för foderproduktion. Sv. mosskulturfören. har
88
sitt säte i Jönköping och i länet
försöksgår-den Flahult. Länets rika skogstillgångar ha
särskilt efter järnvägarnas tillkomst givit
upphov till talrika sågverk, snickeri- och
möbelfabriker, pappersbruk i bl. a. Jönköping
och Hylte samt tändsticksindustri i
Jönköping, Smålands Anneberg, Vetlanda etc.
Järnindustri förekommer främst i Jönköping,
Huskvarna, Vetlanda och Norrahammar; i
Gisla-ved stor gummifabrik. Om sjöfarten se
Jönköping och Gränna. Folkhögskolor
finnas i Nässjö och Värnamo, länslasarett i
Jönköping, Värnamo och Eksjö, sanatorier i Bor,
Eksjö, Hässleby, Ormaryd, Romanäs, Sävsjö,
Tenhult och Ädelfors. Många kur- och
badorter, särskilt i Tranåstrakten, vid Sömmen.
J. är delat på Växjö och Linköpings stift,
tillhör östra brigadområdet (Norra Smålands
inskrivningsområde) samt bildar valkrets för
såväl Första som Andra kammaren med resp.
6 och 9 representanter. G. R-ll.
Jönköpings Läns Tidning
(Länstidningen) uppsattes 1909 i Jönköping och
utges sedan dec. 1918 med sex n:r i veckan.
Den är frisinnad och nykterhetsvänlig.
Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriks-a.-b., bildat 1903 genom sammanslagning av
sex av landets största tändsticksfabriker
(Jönköpings, Jönköpings västra, Vulcans,
Uddevalla, Annebergs och Västerviks nya),
tillverkar vid sina fabriker i Jönköping (se d. o.,
bild 12), Smålands Anneberg, Tidaholm,
Uddevalla, Vänersborg och Västervik tändstickor,
tomaskar och tändstickssplint. Aktiekap. 22,4
mill. kr. (1929); samtliga stamaktier ägas av
Svenska tändsticks-a.-b. (se d. o.). Bolaget
sysselsatte s. å. omkr. 4,000 arb. G. H-r.
Jönköpings-Posten, kvällstidning i
Jönköping, moderat-frisinnad, nykterhetsvänlig och
religiöst betonad, uppsatt 1865, utkommer
sedan 1904 med sex n:r i veckan.
Huvudredaktör är sedan 1910 J. Hamrin (f. 1871).
Tidningen har en veckouppl., Svenska Posten,
uppsatt 1874, en varannandagsuppl., Nya
Vär-namotidningen, och en veckoavläggare,
Hus-kvarna-Posten.
Jönköpings regemente (I. 12) blev på grund
av 1925 års försvarsbeslut fr. o. m. 1928
sammanslaget med Kalmar reg:te till
Jönköpings-Kalmar regemente (se d. o.).
Dessförinnan var det förlagt till Jönköping;
dess övningsplats var intill 1914 Skillingaryd.
— Reg:tet utgjorde ett av de infanteriregrten,
vilka med början 1623 organiserades i st. f.
det (stor-) regemente, som tillhörde
Östergötland och Jönköpings län av Småland. Reg:tet
roterades sedermera inom Jönköpings län.
Dess knektekontrakt avslöts 1684, och
styrkan utgjorde 1,100 n:r. Litt.: Monogr. av L.
G. T. Tidander (2:a uppl. 1910); »Kungl.
Jönköpings regemente 1623—1923. En
minnesskrift» (1923). M. B-dt.
Jönköpings slott och befästningar.
Redan på Birger jarls tid fanns i Jönköping
ett slott. Det belägrades 1278 förgäves, intogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
