Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jörgensen, Sophus Mads - Jörgensen, Thorvald - Jörlanda - Jörn - Jösse (härad) - Jösse (kontrakt) - Jösse (haren) - Jösse Eriksson - Jössefors - Jösse härads domsaga - Jössehäradspolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Jörgensen, T.—Jössehäradspolska
96
bidrog särskilt till kännedomen om
metallerna kroms, rodiums och kobolts komplexa
föreningar. J. har författat flera läroböcker
i kemi, däribland större delen av 6:e uppl. av
Gmelin-Krauts »Handbuch der Chemie» (1875
—81). Led. av sv. Vet.-akad. 1899. G. S-ck.
Jörgensen, Thorvald, dansk arkitekt (f.
1867); har uppfört Brorsons kyrka i
Köpenhamn samt kyrka i Hellerup och badhotellet
på Skagen. Efter allmän tävlan fick J. 1905
i uppdrag att leda återuppbyggandet av
Chris-tiansborg (se d. o.), som brunnit 1884; detta
arbete fullbordades 1928. G-g N.
Jörlanda, socken på s. Bohuslänskusten,
Inlands Nordre härad, innanför Tjörn och
Hakefjorden; 55,78 kvkm, 1,386 inv. (1929).
Slättbygd och kala berg närmast kusten,
skogs-platåer och dalar i det inre. 1,186 har åker,
2,794 har skogs- och hagmark. Ingår i
Sol-berga, J. och Hålta pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels s. kontrakt.
Jörn, socken i Västerbottens läns kustland,
Skellefteå tingslag, vid lappmarks- och
Norr-bottensgränserna; 1,785,84 kvkm, 5.953 inv.
(1929). Är en småbergig skogsbygd med
övervägande sjö- och lidbebyggelse. 1,724 har
åker, 129,660 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens n. kontrakt.
I J. ligger municipalsamhället Jörn, 254
har, 934 inv. (1929), utgångspunkt på Norra
stambanan för tvärbana (under byggnad) till
Inlandsbanan (se d. o.). Träindustri.
Tax.-värde å fast egendom 903,800 kr. (1927),
bev.-tax. inkomst 807,710 kr.
Jösse, härad i Värmlands län, kring n.
Vär-meln, Glavsfjorden, övre Gla samt sjöar och
älvar n. därom upp till norska gränsen;
1,973,79 kvkm, 27,303 inv. (1929). Socknar:
Köla, Eda, Bogen, Gunnarskog, Ny, Älgå,
Arvika landskommun, Mangskog, Brunskog,
Boda. J. avvattnas till Glavsfjorden av J ö
s-se äl ve n (se Byälven) samt i s. ö. till
Värmeln. Kring sjöarna och i dalarna leende
jordbruksbygder och, särskilt vid vattenfallen,
industriell verksamhet, däremellan vidsträckta,
starkt brutna skogs- och bergpartier (intill
383 m ö. h.). Omkr. 21,000 har åker, omkr.
45,000 har skogs- och hagmark. Jämte
jordbruk trä- och pappersindustri, främst under
Billeruds a.-b. (se d. o.); glasbruk vid Eda (se
d. o.). Municipalsamhällen: Ämot och
Char-lottenberg. Järnvägar: se kartan. Tillhör
Västersysslets fögderi och J. härads domsaga.
Jösse, kontrakt i Karlstads stift. Omfattar
sex pastorat: Arvika landsförsaml., Älgå och
Ny; Arvika stadsförsamh; Gunnarskog och
Bogen; Köla, Järnskog och Skillingmark;
Eda; Brunskog, Boda och Mangskog.
Jösse, populärt namn på haren.
Jösse Eriksson. Relief
på en korstolsgavel från
Västerås domkyrka, nu
i Statens historiska
museum.
Jösse Eriksson, väpnare, mest känd som
fogde på Västerås slott 1413—34 (d. 1436 ®/i2),
var bördig från Jylland och namnes f. ggn
1405, då han var i konungstjänst i Norge;
möjl. är han identisk
med den J. E., som
var konung Eriks
fogde på Gotland 1410.
I Sverige blev han
besutten genom sitt
gifte med Birgitta
Ulfsdotter, den
norskfödde riddaren Ulf
Jonssons (ros) till
Ervalla dotter, och
insattes kort efter
drottning Margaretas död
som kunglig
hövits-man i Västerås
slotts-län med Dalarna och
Jämtland. På denna
post gjorde han sig
känd som en av den
nordiska historiens
värsta bondeplågare.
Redan 1420 anförde
jämtarna klagomål
mot honom, och hans
hänsynslöshet som
dalafogde blev
när
maste anledningen till Engelbrekts
resning, som nödgade honom att fly till
Danmark. Återkommen till Sverige 1436, blev
han i Vadstena kloster, vars gynnare han
varit, 8 dec. trots Karl Knutssons lejd och
rummets helgd överfallen och bortförd av
östgötabönder, vilka i Motala med självtagen
rätt dödsdömde och halshöggo honom till
hämnd för hans förbrytelser. G. C-n.
Jössefors, sågverk, träsliperi, sulfitfabrik,
pappersbruk, kraftstation m. m. i Arvika
landskommun, Värmlands län, vid Jösseälvens
mynningsfall i Glavsfjorden; omkr. 750 inv.
(1929). Tillhör Billeruds a.-b. (se vidare d. o.).
Jösse härads domsaga i Värmlands län
omfattar Jösse härad och Arvika. Ett tingslag.
Tingsställe: Arvika.
Jössehäradspolska, värmländsk folkdans,
omtalad redan under förra hälften av 1800-talet,
skildras 1842 som en fri polskedans, där
gossarna till omväxling med omdansningen
utföra allehanda »kast», frivolter o. a.
vighetsprov utan någon viss regel eller ordning. I
denna form kvarlever traditionen ännu i v.
Värmland, medan dansens införande i
»Värm-länningarne» (1846) och senare spridning
genom folkdansföreningar givit j. den starkt
schematiserade form, vari den numera vanl.
är känd. E. Kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
