Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabul (stad) - Kabyler - Kabyss - Kačić Miošić, Andrija - Kackerlackor - Kaczkowski, Zygmunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Kabyler—Kaczkowski
106
kestan; omkr. 100,000 inv. Ligger vackert,
1,760 m ö. h. Husen äro av soltorkat tegel
och trä med platta tak, genom murar
gruppvis sammanbyggda till fästningsliknande
komplex. På omgivande höjder reser sig den
bitvis förfallna gamla stadsmuren; i s. citadellet,
Bala Hissar. Fruktodling; stapelplats för
indiska varor. Radiotelegrafstation. Om
stadens historia se A f g a n i s t a n, sp. 209 ff.
Kabyler (av arab, kahall, »stammarna»; sing.
kabtla), Atlasländernas berberbefolkning (se
Berber), i inskränkt bemärkelse stammarna
i Djurdjurabergen el. Kabylien i Algeriet.
Till större delen äro k. mer el. mindre starkt
uppblandade med och influerade av araberna.
I Algeriet räknas en tredjedel av den
inhemska befolkningen till k. (900,000), och i
Marocko uppskattas berberbefolkningen till
två tredjedelar, med Rifbergen — kända för
de krigiska riffkabylerna — och Atlas
som huvudområden. Renast företrädes
ber-bergruppen av de egentliga k. i Algeriet, vilka
i de svårtillgängliga bergstrakterna i hög
grad lyckats bevara sin ursprunglighet. — K.
äro ofta över medellängd och i regel
långskalliga. ögonen äro bruna, håret grovt och
vågigt, skiftande mellan mörkbrunt och svart.
K. äro mestadels bofasta; de bo i sten- och
lerhus i högt belägna, gärna av trädgårdar och
torniga häckar omgivna byar. Deras
huvudnäring är jordbruk, förenat med
boskapsskötsel. De äro dock även skickliga hantverkare
(vävare, krukmakare, smeder, juvelerare).
Genom en rätt livlig gårdfarihandel söker
obesuttet folk vanl. skaffa sig medel att
förvärva egen torva i hembyn. — Bild av kabylby
vid pl. till art. Algeriet.
Varje by eller kommun bildar en liten
oavhängig republik med folkförsamlingen, djema,
som enda laggivande och dömande
myndighet. Officiellt äro k. muhammedaner, men de
mera opåverkade, ss. riffkabylerna och
stammarna i Kabylien, bibehålla många
preisla-mitiska seder. Trots koranens bud dricka
sålunda riffkabylerna vin i stor myckenhet.
K:s eget språk tillhör berbergruppen. De
flesta k. tala emellertid arabiska. De sakna
eget alfabet och ha ej heller någon skriven
litt., men deras oskrivna folklore (sånger,
dansvisor och traditioner) är riklig.
Med sin starka frihetskärlek äro k. ett
krigiskt folk, som bjudit de europeiska
kolonialmakterna tappert motstånd. Heroisk var
sålunda riffkabylernas frihetskamp mot
spanjorer och fransmän, ända tills deras kraftfulle
ledare Abd-el-Krim (se Marocko, historia)
1926 togs tillfånga.
Litt.: A. Hanoteau och A. Letourneux, »La
Kabylie et les coutumes kabyles» (3 bd, 1873;
2:a uppl. 1893); J. Liorel, »Races berbères.
Kabylie du Jurjura» (1893); E. Westermarck, »Sex
år i Marocko» (1918); Mohammed ben
Abd-el-Krim, »Memoiren. Mein Krieg gegen Spanien
und Frankreich» (1927). E. M-r.
Kaby’ss, skeppskök; kyffe, litet sovrum.
Kacic Miosié [kaTJitj miå’Jitj], Andrija,
dalmatisk författare, franciskanmunk (omkr.
1704—60). J:s historiska dikter i folkviseton,
»Razgovor ugodni naroda slovinskoga» (Det
slaviska folkets angenäma tröst; 2:a,
utvidgade uppl. 1759), blevo mycket populära.
Kroat, monogr. av K. Eterovic (1922).
Vanliga kackerlackan, Blatta orientalis a hane, b
hona, c larv. Nat. storl.
Kackerlackor, BlattöVdea, insektordning,
omfattande former med tillplattad, långsträckt
oval, brunaktig kropp, bitande mundelar,
långa, trådlika antenner och kraftiga ben.
Huvudet är nedböjt och kan fullständigt döljas
under mellankroppen; täckvingarna äro
läder-artade och läggas i vila platt bakåt över
flygvingarna; bakkroppen bär ett el. två par
ledade analbihang. Äggen avläggas inneslutna
i avlånga kapslar (äggpaket) av växlande
form och storlek, vilka kunna innehålla ända
till ett 40-tal ägg. Larverna likna de
fullvuxna. K. äro nattdjur, som om dagen vanl.
hålla sig väl dolda. Deras rörelser äro snabba
och livliga. De äro allätare men förtära helst
vegetabiliska ämnen och ha gjort sig kända
som obehagliga snyltgäster. De uppträda ofta
massvis, särskilt i bagerier, kök, magasin
o. s. v., där de kunna anställa stor ska
degörelse. I Sverige finnas endast fyra
arter k., av vilka blott lapska
kackerlackan (Ectobia lapponica) med visshet är
inhemsk. Den är en rätt liten, blott
centi-meterlång art och förekommer täml. allmänt
utomhus över hela landet och uppträder,
såvitt man vet, som skadedjur endast i
nordligaste Sverige, där den kan vara mycket
besvärlig i lappkåtorna. De övriga arterna,
tyska k. (Phyllodromia germanica),
vanliga k. el. torrakan (Blatta orientalis)
samt amerikanska k. (Periplaneta
ame-ricana), äro alla införda utifrån och
förekomma blott inomhus. Den sistnämnda, som
blir ända till 3 cm lång, uppträder i Sverige
blott tillfälligt i hamnstäderna. O. A-g.
Kaczkowski [katJkåTski], Z y g m u n t,
polsk författare (1826—1906). Skrev en rad
formellt betydande historiska romaner, i vilka
en adelsman Nieczuja oftast var författarens
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
