Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kain - Kainit - Kainozoiska eran - Kainsmärke - Kainz, Josef - Kai-ping - Kairamo, Alfred Oswald - Kairo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Kainit—Kairo
122
keniternas nomadstam, till vilken Moses
svärfar hörde; den slöt sig till israeliterna och
bosatte sig i s. delen av Kanaan. S. H-r.
Kainit, kem., se Stassfurtsalter.
Kainozöiska eran, geol., se Kenozoiska
eran.
Käinsmärke, se Ka in; vanl. = ett
fysio-nomiskt uttryck av ondska el. brottslighet.
Käinz, Josef, tysk-österrikisk
skådespelare (1858—1910), av ungersk-judisk börd. K.
gjorde sina lärospån hos Meiningarna,
tillhörde 1883—99 med ett par års avbrott
Deutsches Theater i
Berlin och från 1899
Burgteatern i Wien,
även som regissör.
Bland hans roller
märkas Hamlet, Romeo,
Richard III, Marcus
Antonius i »Julius
Cæ-sar», Tartuffe,
Al-ceste i »Misantropen»,
Franz Moor i
»Rövarbandet», Don Carlos,
Osvald i
»Gengångare» och Cyrano de
Bergerac. K. var sin tids store tyske
skådespelare, full av fantasi och temperament, en
mästare i talets konst, genial i sin
uppfattning och inspirerad i sin framställning. Litt.:
F. Gregori, »J. K.» (1904). G. K-g.
Kai-ping, stad i kin. prov. Chi-li, 170 km
ö. om Peking, vid järnväg. Omges av
betydande stenkolsfält.
Ka’iramo, Alfred Oswald (till 1906
Kihlman), finländsk botanist, politiker (f.
1858 4/io). Blev 1885 docent och 1897 e. o.
prof, i Helsingfors, utgav växtbiologiska
undersökningar (»Pflanzenbiologische Studien aus
Russisch Lappland», 1890), arbeten om
nattfrosterna m. m. K. slöt sig till gammalfinska
partiet, ingick i undfallenhetssenaten och
var 1903—05 chef för jordbruksexpeditionen.
1907—13 och 1917—19 var han en
inflytelserik medlem av riksdagen. K. hör till
andels-rörelsens grundläggare i Finland. Har senast
ägnat sitt intresse åt landets ekonomiska
politik (bl. a. som statsrevisor) och är sedan
1919 ordf, i förvaltningsrådet för
Kansallis-osake-pankki. H. E. P.
Käiro, arab. Masr el-Qähira, i dagligt tal
Maqr (betyder även Egypten), eng. Cairo,
Egyptens huvudstad och Afrikas största stad,
belägen på ö. stranden av Nilen vid deltats
sydspets, 180 km s. ö. om Alexandria (209 km
utefter järnvägen). K. ligger på gränsen mellan
öknen och det odlingsbara landet vid foten
av de omkr. 200 m höga Mokattambergen.
Ett par förstäder, det nybyggda Heliopolis i
n. ö. och villastaden el-Maädi i s., äro
konstgjorda oaser. K. är Egyptens kulturella och
administrativa centrum; handeln med
stapelvaror är däremot till stor del knuten till
Alexandria. K. står i järnvägsförbindelse
med deltats städer, över Suezkanalen med
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Palestina, i s. med övre Egypten upp till
Assuan. 1,059,824 inv. (1927), mest
muhammedaner, antalet kopter är dock relativt stort.
Av européer äro greker och italienare talrikast.
Sedan mitten av 1800-talet har K. i stor
utsträckning utbyggts och ombyggts på
västerländskt sätt, ej minst under de senaste
åren. Västra K. visar därför en europeisk
prägel; närmast Nilen har inom den
förnämliga stadsdelen Kasr ed-Dubära bebyggelsen
övervägande karaktären av en trädgårdsstad.
Där ligga bl. a. den brittiske high
commis-sioners residens och det luxuösa
Semira-mis hotel. Närmast ö. om denna stadsdel
ligga många offentliga institutionsbyggnader.
Längre mot n. och ö. in mot stadens centrum
komma livligt trafikerade affärsgator med
moderna, sex—sju våningar höga affärs- och
hyreshus. Stadsdelen Buläk i n. v. utgjorde
förut en hamnförstad för Niltrafiken men är
nu inkorporerad och helt sammanbyggd med
K. Ung. mitt i staden ligger
Ezbekfjeträd-gården och intill denna ett par av de stora
hotellen (Shepheard, Continental), operan etc.
S. om Ezbekije ligger Abdfnpalatset,
konungens residens. Stadsdelarna ö. om Ezbekije och
Abdin genomkorsas av en labyrint av smala
och krokiga gator och gränder. I dessa delar
av staden ligga bl. a. de berömda basarerna,
där all Orientens kram och dyrbarheter
utbjudas i små saluprång längs smala och delvis
överbyggda, ganska smutsiga gränder. S. om
det egentliga K. ligger gamla K. (Ma^r
el-’Atiqa), på vägen till villastaden el-Maadi och
den för sina bad och hälsokällor berömda
staden Helwän. I gamla K. finnes bl. a. en
kop-tisk kyrka, Abu-Sarga, vars äldsta delar
sannolikt stamma från 700-talet. Mitt för K.
ligger i Nilen el-DjezIre (ön) med
parkanläggningar, villakvarter, idrottsplaner,
golfbanor m. m. V. om Nilen finnes en
zoologisk trädgård, över förstaden Gize, mitt emot
gamla K., leder vägen ut till den mest
berömda pyramidgruppen (Cheops-, Chef ren- och
Menkewrepyramiderna), 10 km från K.
I K. finnas omkr. 500 moskéer. Mest
iögonenfallande är Muhammed Alimoskén el.
Alabastermoskén, byggd inom det längst i s. ö.
på en höjd framför Mokattambergen belägna
citadellet (se sp. 125). Denna moské, vars
smäckra minareter äro vida synliga som ett
kännemärke för K., påbörjades under
Muhammed Alis regering och fullbordades 1857.
Sultan Hassans moské nedanför citadellet,
uppf. 1356—63, anses utgöra den • arabiska
byggnadskonstens främsta mästerverk i
Egypten. I s. ö. på ömse sidor om citadellet finner
man de medeltida arabiska gravplatserna,
kallade Kalif- och Mamlukgravarna, med
märkliga gravmoskéer och mausoleer från
1200- till 1400-talet. Av övriga moskéer i K.
må nämnas el-Azhar med berömd teologisk
högskola. K. har många moderna
läroanstalter, däribland sedan några år ett fullständigt
univ. efter västerländskt mönster. Egyptiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
