Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kahlbaum, Karl Ludwig - Kahlenberg - Kahn, Gustave - Kahnis, Karl Friedrich August - Kahr, Gustav von - Kaibarpasset - Kaibel, Georg - Kaieteurfallet - Kaifas (Kaiafas, Josef) - Kai-feng, Kaïföng - Kaik - Kaila, Eino Sakari - Kaila, Erkki (Johansson) - Kailas - Kailasa - Kaimakam - Kain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Kahlbaum—Kain
120
Kählbäum, Karl Ludwig, tysk läkare
(1828—99). Var framstående psykiatriker
samt ägde och förestod från 1867 en högt
ansedd nerv- och sinnessjukanstalt i Görlitz.
Banbrytande var hans arbete »Die
Grup-pirung der psychischen Krankheiten» (1863).
K. var katatonibegreppets skapare. V. W-rt.
Kahlenberg [kä’lonbärk], n. ö. delen av
Wienerwald (se d. o.) i Österrike, fram till
Donau. Där inleddes 1683 den avgörande
strid, som tvang turkarna att upphäva
belägringen av Wien.
Kahn, G u s t a v e, fransk författare (f.
1859), jämte J. Laforgue en av de ivrigaste
förespråkarna för den fria versen, ett slags
rytmisk prosa, som dock snart övergavs av
symbolisterna. Han grundade 1886 tidskr.
Le Symboliste, sedan La Vogue. K:s
diktsamlingar »Les palais nomades» (1887),
»Chan-sons d’amant» (1891), »Domaine de fée» (1895)
och »Le livre d’images» (1897) äro
opersonliga broderier på symbolismens populära
motiv ur saga och legend. Bland hans
romaner må nämnas »Le roi fou» (1896; om Ludvig
II av Bayern) och »L’adultère sentimental»
(1902). K. har även skrivit essäsamlingen
»Symbolistes et décadents» (1902) och »Ch.
Baudelaire» (1925). Kj.S-g.
Kahnis [kä’-], Karl Friedrich
August, tysk teolog (1814—88), ord. prof, i
Leipzig 1850—85, en av huvudkämparna mot
unionen mellan luteraner och reformerta. I
»Die lutherisehe Dogmatik» (3 dir, 1861—68;
ny, förk. uppl. 1874—75) yrkade K. på en
friare ställning till bibelordet än den gamla
in-spirationslärans samt på kritisk utveckling av
den gammalluterska läroframställningen. Som
lärare utövade K. stort inflytande. G. A-n.
Kahr, Gustav von, bayersk politiker,
ämbetsman (f. 1862). Var 1895—1917 anställd
i bayerska inrikesministeriet, därefter juli
1917—mars 1920 landshövding
(Regierungs-präsident) i Oberbayern och samverkade 1919
med G. Escherich (se d. o.) vid upprättandet
av lokala skyddskårer (Einwohnerwehren). K.
var mars 1920 —sept. 1921 Bayerns
ministerpresident samt in- och utrikesminister i en
borgerlig koalitionsministär. Som sådan
lyckades han ganska väl återställa ordningen i
Bayern. K. avgick, då tyska riksregeringen
efter påtryckning från ententehåll
dekreterade skyddskårernas upplösning och hans
vägran att avväpna dem ej vann stöd hos
bayerska lantdagens majoritet. Sept. 1923
utsågs K. till generalstatskommissarie med
vidsträckt myndighet. Han avvisade A.
Hitlers (se d. o.) planer på riksregimens
ersättande med en diktatur, men då Hitler vid ett
politiskt möte nov. s. å. i Bürgerbräukeller i
München plötsligt lät utropa K. till
»monar-kisk ståthållare», låtsade K. emottaga
uppdraget och gå med på Hitlers planer. Väl
kommen utom räckhåll för Hitlers väpnade
styrka, lät K. häkta denne, varigenom
rörelsen hejdades. K. avgick febr. 1924 och blev
okt. s. å. president i bayerska
regeringsrätten (Verwaltungsgerichtshof). V. S-g.
Kai’barpasset, se Khaibarpasset.
KaTbel, Georg, tysk filolog (1849—1901),
prof. bl. a. i Strassburg 1886—97 och
Göttingen (från 1897), en av vår tids bästa
kännare av grekisk litteratur. Hans huvudverk
äro »Epigrammata graeca ex lapidibus
con-lecta» (1878), en grundläggande samling av
metriska inskrifter, och kritiska uppl. av
Athe-naios, Sofokles m. fl. antika författare. Från
1882 var K. ene redaktören av den
klassiskfilologiska tidskr. Hermes. E. N-n.*
Kaieteurfallet [kéiitö’o-], vattenfall i
Po-taro, en biflod till Essequibo, i Brittiska
Gu-ayana. 226 m fallhöjd, omkr. 100 m brett.
Jfr G u a y a n a, sp. 1206.
KaVfas (K a"i’a f a s), eg. Josef K., judisk
överstepräst omkr. 18—36 e. Kr., sadducé,
måg till Hannas (se d. o.); han ledde
rättegången mot Jesus (Matt. 26: 57). E. A.
Kai-feng, K a i f ö n g, huvudstad i kin. prov.
Ho-nan, ung. 10 km s. om Huang-ho; omkr.
100,000 inv. (1923). K. var residensstad
under 900-talet för »de fem dynastierna» och
960—1125 för Sungdynastien. K. bevarar
från dessa storhetsperioder praktfulla palats
och tempel.
Kaik, litet österländskt fartyg; förekommer
mest hos turkar och kosacker.
KaFla, Eino Sakari, finländsk filosof
(f. 1890 2/8), son till E. K. Disputerade 1916,
blev 1919 docent i psykologi i Helsingfors och
1921 prof, i filosofi vid Åbo finska univ. Han
har på finska utgivit ett stort arbete om
själslivet som biologisk företeelse (1920). H. E. P.
Kal’la, Erkki (urspr. J ohansson),
finländsk teolog (f. 1867 2/6). Blev 1895 teol. dr
(på avh. »Bidrag till utredning af det kristna
kunskapsbegreppet»), 1896 adjunkt i
teologiska prenotioner vid Helsingfors univ., 1909
kyrkoherde i Helsingfors norra finska
församling (därjämte 1911 docent vid univ.) och är
från 1925 biskop i Viborgs stift. K. har
representerat finska samlingspartiet vid flera
riksdagar. H. E. P.
Kailäs, bergstopp i Transhimalaja, i Gangri,
s. Tibet, n. om den heliga sjön Manasarowar;
6,715 m ö. h. Tibetanerna anse K. vara
guda-hemvist och världens medelpunkt.
Kailäsa, bramanskt tempel, se E 11 o r a.
Kaimakäm, turk., eg. »ställföreträdare»,
turkisk lokalämbetsman, distriktsföreståndare.
Käin, enl. 1 Mos. 4: 1 ff. Adams och Evas
son, mördade sin broder Abel och blev därför
av Jahve förbannad och dömd att föra ett
kringirrande liv men fick samtidigt till skydd
mot blodshämnden ett tecken (se K a i n
s-märke). Enl. 1 Mos. 4:17 ff. var K.
stads-byggare och stamfader för en släkt, som gjorde
varjehanda framsteg i civilisation. Även den
första berättelsen förutsätter, att K. levde i
en större omgivning, där den mördade hade
flera anhöriga, som kunde utkräva
blodshämnd. Numera sammanställes K. vanl. med
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
