Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kairo - Historia - Kaironeia - Kairouan - Kaisaniemi - Kaisarije - Kaiser, Erich - Kaiser, Georg - Kaisgergebirge - Kaiserslautern - Kaiserstuhl - Kaiserswerth - Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften - Kaiser-Wilhelm-Kanal - Kaiser Wilhelms land - Kaitumfallet - Kaitumjaure, Kaitumälven - Kaj - Kaja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Kaironeia—Kaja
126
museet i K. innehåller världens förnämsta
fornegyptiska samlingar (däribland
Tut-anch-Amonfynden).
Historia. Redan under gammalegyptisk tid
låg mitt emot pyramiderna en stad, som av
grekerna kallades Babylon och som var
en förort till det forna Heliopolis; där var
under romartiden en legion förlagd. Sedan en
av kalifen Omars härförare 641 erövrat detta
Babylon, anlades där en ny huvudstad för
Egypten, Masr e 1 - F u s t ä t. Denna stad
brändes och återuppbyggdes under skiftande
öden. Det nuv. K., Masr el-Qåhira, uppkallat
efter planeten Mars (på arabiska Qähir, den
segerrike), grundlädes 969 av fatimiderna. De
tidigare bebyggelserna hade legat något längre
mot s. och endast nått utkanten av stadens
nuv. område. Under slutet av 1100-talet
påbörjade sultan Saladln byggandet av citadellet,
och under en rad av följ, härskare
utvecklades i K. en stor prakt och rikedom, som
nådde sin höjdpunkt på 1300-talet. 1517
erövrades K. av turkarna. Deras välde avbröts
av Napoleons seger vid Pyramiderna 1798.
K. hölls därefter till 1801 besatt av
fransmännen. 1805 tog Muhammed Ali citadellet
i besittning som erkänd pascha av Egypten.
Kediven Ismails regering medförde en kraftig
modernisering av K. kring mitten av
1800-talet. Några av de viktigaste huvudgatorna
uppdrogos då, och en livlig, för staten
kostsam byggnadsverksamhet uppmuntrades. Se
vidare Egypten, historia. I. H-m.
Kaironeia, dets. som Chaironeia (se d. o.).
Kairouän, stad i Tunisien, på en öde stäpp
n. om wadi Zerouds dalgång, 55 km v. s. v.
om Sousse; 19,421 inv. (1926). Järnväg till
linjen Sousse—Tozeur. Ryktbar tillverkning
av mattor. K., anlagt av araber 671, har blivit
en av islams heligaste orter i Afrika. Sidi
Okbas stora moské är en praktbyggnad, vars
gård täcker en yta av 3,530 kvm.
Käl’saniemi, se Helsingfors, sp. 812.
Kaisarlje, stad i mellersta Mindre Asien,
huvudstad i turk, vilajetet K. (13,910 kvkm,
250,490 inv. 1927), vid en biflod till
Kyzyl-yrmak och vid foten av Erdschias dag; 39,544
inv. K. ligger på en bördig slätt, som
frambringar vete, bomull, vin och frukt. Staden
var forntidens Caesarea Mazaka.
Kaiser [kaTzor], E r i c h, tysk geolog (f.
1871). Blev efter tjänstgöring vid Preussens
geol. undersökning prof, i geologi i Giessen
1904 och i München 1920. Hans arbeten röra
sig väsentligen på den dynamiska geologiens
områden. K. har gjort vidsträckta resor i
Sydafrika, vistades i Sydvästafrika under
världskriget och har behandlat diamantens
förekomst där samt Sydafrikas öknar. K. A. G.
Kaiser [käTzør], Georg, tysk författare
(f. 1878), en tid köpman, debuterade 1911 med
komedien »Die jüdische Witwe», som följts
av »Die Bürger von Calais» (1914), »Von
Morgens bis Mitternachts» (1916), »Die Koralle»
(1918), »Gas», I—II (1918—20; I uppf. i Sthlm
1925), »Gilles und Jeanne» (1923),
»Kolpor-tage» (1924), »Zweimal Oliver» (1926) m. fl.
K. är en alsterrik, effektsökande dramatiker,
som står i expressionisternas främsta led;
1920 dömdes han till fängelse för
bedrägerier. Monogr. av Diebold (1924). R-n B.
Kaisergebirge [kaFzorge-], berggrupp bland
Kalkalperna i österrikiska Tyrolen, mellan
Inn (vid Kufstein) och Grosser Ache. K.
består av två parallella kammar, Hinterer el.
Zahmer Kaiser i n. och Vorderer el. Wilder
Kaiser i s. (med Ellmauer Haltspitze, 2,344 m
ö. h.), skilda av Kaisertal och
Kaiserbach-tal. Är ett av Alpernas mest berömda
klätt-ringsområden.
Kaiserslautern [kai’zorslåutorn], stad i
bayerska Rhenpfalz, vid Lauter; 58,875 inv.
(1925), en av Pfalz’ viktigaste fabriksstäder;
betydande järn-, metall- och textilindustri,
vidare tillverkning av velocipeder, symaskiner,
cigarrer m. m. I K. det pfalziska
hantverks-museet. — K. intogs 1631 av svenskarna,.
Kaiserstuhl [kål^ørjtöl], berg i Baden (se
d. o., sp. 686).
Kaiserswerth [kaFzorsvèrt], stad i preuss.
Rhenprovinsen, på högra Rhenstranden, 7 km
n. om Düsseldorf; 3,184 inv. (1925). Romansk
stiftskyrka från 1000-talet, ruiner av en
kej-sarborg. I K. grundade T. Fliedner (se d. o.)
1836 den första evangeliska diakonissa,nstalten.
Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft zur Förd
er-ung der Wissenschaften [käFzor
- - geze’1/aft], ett på initiativ av kejsar
Vilhelm II 1911 stiftat sällskap med uppgift att
grunda och underhålla väsentligen
naturvetenskapliga forskningsinstitut. Flera dylika
(för biologi, biokemi, kemi, fysikalisk kemi
och elektrokemi, fysik, experimentell terapi,
hjärnforskning etc. men även för tysk
historia, folkrätt m. m.) finnas nu i Berlin,
särskilt i villaförstaden Dahlem. Också i andra
tyska städer äro institut verksamma (för
kolforskning i Mülheim a. d. Ruhr ’och Breslau,
järnforskning i Düsseldorf o. s. v.; i
Göttingen är Kaiser-Wilhelm-Institut für
Ström-ungsforschung förenat med aerodynamisk
försöksanstalt). K. övertog 1923 den 1901
grundade stationen i Rossitten (Vogelwarte
Ros-sitten) för iakttagande av flyttfågelssträcken.
Kaiser-Wilhelm-Kanal [käTzor-], se Nor
d-öster sjökanalen.
Kaiser Wilhelms land [kaTzor], se Nya
Guinea.
Kaitumfallet, se Lule älv.
Kaitumjaure, Kaitumälven, se Kalix älv.
Kaj (fr. quai), byggnadsverk (av sten,
betong el. trä), som begränsar ett hamnplan åt
sjösidan och vanl. utgör stöd för
bakomliggande fyllning samt tjänar som
angöringsplats för fartyg. Jfr Hamn. Sal. V-g.
Kaja, Coloèus mone’dula, tillhör fam.
kråk-fåglar av ordn. tättingar och är den minsta
av de europeiska kråkfåglarna. Den är ovan
biåsvart, under mörkgrå; nacken och tin-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
