Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaja - Kajak - Kajana - Kajana län el. Kajaneborgs län - Kajaneborgs slott - Kajanus, Robert - Kajennpeppar - Kajerdt, Robert - Kajfritt el. Fritt på kaj - Kajman (namne) - Kajman (zoologi) - Kajmanfisk - Kajuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Kajak—Kajuta
128
Ruinen efter Kajaneborgs slott.
ningarna äro askgrå, iris vit. K. häckar
sällskapligt i hål i murar, i kyrktorn, ihåliga
träd o. dyl. men helst nära någon slätt. I
Sverige har k. på senare år tilltagit i antal
och häckar nu ända upp till Jämtland och
Medelpad. Födan utgöres av såväl insekter
och maskar som bär och frön. I regel är k.
flyttfågel. T. P.
Kajäk, i polartrakter, särsk. Grönland,
använd båt; se Eskimåer, sp. 1041 och bild.
Kaja’na (fi. Ka’jaani), stad i Uleåborgs län,
Finland, mellan Koivukoski och Ämmäfors
på s. stranden av K a j a n a å, 10 km från
dess utlopp i Ule träsk; 113 kvkm (med K:s
jordområden), 6,056 inv. (1928), finsktalande.
Finskt folkskollärarseminarium.
Savolaksba-nan (Kotka—Kouvola—S:t Mickel—Kuopio—
K.) har nyligen förlängts norrut med 26 km
till den påbörjade tvärbanan Uleåborg—Vaala
—Nurmes. Av industriella inrättningar
märkas främst Kajaanin puutavara osakeyhtiös
(The Kajana wood co. Itd., gr. 1906; aktiekap.
75 mill. fmk) anläggningar: såg,
sulfitcellulosa-fabrik, träsliperi, pappersbruk m. m.;
kraftstation vid Ämmäkoski fors, som ger K.
elektrisk belysning; tegel- och kalkbruk. — K.
anlades av greve P. Brahe d. y. 1651 och fick
s. å. privilegier samt lydde under Kajaneborgs
kommendant till Karl XI :s reduktion. — Om
friherreskapet K. se K a j a n a 1 ä n. O. Brn.
Kajana län el. Kajaneborgs län i
Finland bestod av nuv. Kajana härad.
Området var länge öde. Först sedan Gustav Vasa
1552 påbjudit en kolonisation av »Ulo
erä-mark», skedde där en talrikare bosättning,
uppmuntrad genom frihetsår och
skattelind-ringar. Som ett gränsområde, över vilket
ryska överfall ofta sattes i gång, hade det
tidigt militär betydelse. Denna ökades, sedan
Kajaneborgs s 1 o 11 (se d. o.) 1604
tillkommit. Sept. 1650 fick Per Brahe d. y.
i förläning Kajana län jämte Idensalmi och
Kuopio socknar i Nyslotts län under titeln
Kajana friherres kap; detta
utvidgades sedermera med Salo och Pielis socknar.
Brahe verkade nitiskt för ordning, bildning
och välstånd i friherreskapet. Han frikallade
invånarna från soldatutskrivningar mot
villkor, att de skulle underhålla ett antal
dragoner och under krigstid försvara gränsen.
Lä
Ord, som saknas under K,
net indrogs genom Karl XI:s reduktion till
kronan, varvid allmogen mot att i krigstid
uppställa 150 man som besättning i
fästningen befriades från knekteutskrivningar.
Förbittrade över att några köpmäns
handelsvaror konfiskerats, inbröto ryssarna 1712, trots
en 1703 ingången gränsfred, härjande i länet
(»vadmalskriget»). Kajaneborgs slott intogs
1716, och trakten ödelädes fullkomligt. Efter
freden i Nystad (1721) förlorade landskapet
alltmer sin särställning. 1788 infördes
rote-ringsverket i länet, varmed allmogens frihet
från krigstjänst upphörde. M. G. S.*
Kajaneborgs slott, tillkommet för att hindra
ryska infall längs Uleåvattendragen, begynte
trol. uppföras 1604. Det anlades vid Ämmäfors
på en holme mellan två vattenfall. Slottet,
fullbordat först 1666 genom Per Brahe d. y:s
försorg, omgavs av en hög mur, försedd med
runda torn i ö. och v. Under stora nordiska
kriget måste slottet febr. 1716 uppgivas,
sprängdes i luften och har sedan dess legat
i ruiner. Det var på 1600-talet även
stats-fängelse (Johannes Messenius, Lars
Wival-lius). (E-c A-i.)
Kajänus, Robert, finländsk musiker (f.
1856), elev av F. R. Faltin och konservatoriet i
Leipzig. Vistades
vintern 1879—80 i Paris,
där han studerade för
J. Svendsen; stiftade
1882 Helsingfors
orkesterförening, sedan
kallad Filharmoniska
sällskapet. 1886
grundade han en
orkesterskola. K. har även
dirigerat i Paris och
flera gånger besökt
Sverige. Av hans
kompositioner märkas två
»Finska rapsodier», körsymfonien »Aino»,
orkestersviten »Sommarminnen», sånger,
pianostycken, manskörer m. m. T. N.
Kaje’nnpeppar, se C a p s i c u m.
Kajerdt, Robert, skol-, kommunal- och
riksdagsman (1831—1903). Blev fil. dr i
Uppsala 1857 och var 1867—1902 rektor i
Västervik. K. var skicklig pedagog och blev
mycket anlitad i allmänna värv, bl. a. i
stadsfullmäktige och Kalmar läns norra landsting
(ordf. 1893—96). Han var 1889—92 led. av
Första kammaren.
Kajfritt el. Fritt på kaj (ty. ab Quai),
transportklausul, enl. vilken säljaren åtager
sig icke blott att leverera varan på kaj å
leveransorten utan även att stå risken, tills
den. där är upplagd. Tull, ingående
hamnavgifter, kostnader för underlag, presenningar
m. m. betalas av säljaren. K. H. A.
Ka’jman (fi. kaima), namne.
Kajmän, zool., se Krokodildjur.
Kajmänfisk, zool., se Lepidosteus.
Kajüta, på örlogsfartyg fartygschefens el.
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
