Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaktusväxter, Kaktéer - Kakuminal - Kála-ázar, Leishmaniasis - Kalababalsam el. Calababalsam - Kalabalik - Kalabar, Calabar - Kalabarbönan - Kalabreserhatt - Kalabrien - Kalahari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Kakuminal—Kalahari
136
dade i Medelhavstrakterna; saften färgar
urinen röd. — Jfr bilder på färgplansch.
Litt.: N. L. Britton och J. N. Rose, »The
Cactaceae» (4 bd, 1919—23); A. Holzhausen,
»Kaktéer» (1925); F. Vaupel i A. Engler och
K. Prantl, »Die natürlichen Pflanzenfamilien»,
bd 21 (1925). E. S-g.
Kakuminal, språkljud, som bildas med
tungspetsen mot gomtaket, t. ex. s. k. tjockt 1
i nord- och medelsvenska dialekter.
Kåla-äzar (hindüstäni, »svarta sjukan»),
Leishmaniasis, tropisk sjukdom,
särskilt i Indien, Kina och Amerika. K. är
kronisk och uppträder i tre former: 1) Indisk
k., som utmärkes av förstoring av mjälten,
oregelbunden feber, anemi och utmärgling;
huden antar hos européer mörk färg. 2) M
e-delhavs- el. infantil k. med svår anemi
förekommer runt Medelhavet hos barn under
sex år. Båda dessa former ha hög
dödlighet (70—98 %). 3) D e 1 h i s å r el. A 1 e
p-p o böld (även kallad Bagdadsår,
Biskra-knapp m. m.) börjar som en papel på huden,
blir därefter ett sår, som självläkes, dock
först efter månader el. år. Inkubationstiden
kan uppgå till månader. I Central- och
Sydamerika förekommer dessutom en form, som
förstör näsans och svalgets slemhinnor. —
Alla dessa former framkallas genom olika
raser av en mikrob, som upptäcktes 1900 av
Leishman och 1903 av Donovan, den s. k.
Leishmania Donovani. Den förekommer i den
sjukes organ och i blodet. K. sprides antagl.
genom insekter, sandloppan (Phlebotomus
ar-gentipes), hundloppor och vägglöss. Den
förekommer hos hundar i Medelhavsländerna.
Åtgärder mot k. gälla huvudsaki.
renligheten. Utrotning av insekter och skydd mot
deras stick äro även betydelsefulla. Det
modernaste botemedlet utgöres av intravenösa
injektioner av kalium- el.
natriumantimonyl-tartrat. G. Wrgn.
Kalababalsam el. C a 1 a b a b a 1 s a m, bot.,
se Calophyllum.
Kalaballk (av arab. gha’laba, folkhop, och
turk, härledningsändelsen -lik), tumult;
särskilt om Karl XII:s strid mot turkar och
tatarer 1713 vid den nära Bender belägna byn
Varnitsa, där han sedan 1711 hade sitt
befästa läger. Turkiet befann sig i krigstillstånd
med Ryssland, och Karl XII skulle med
turkisk eskort mot slutet av 1712 genom Polen
bege sig till M. Stenbocks armé i Tyskland
och påskynda dennas operationer mot den
ge-mensamme fienden. Emellertid räckte
penningmedlen ej till, eskorten var för svag, och
Karl fick grundad anledning att misstänka
förrädiska förbindelser mellan tatarkanen,
se-riaskern i Bender och konung August,
åsyftande att lämna Karl i den sistnämndes
händer. Karl såg sig därför nödsakad att
uppskjuta resan, varpå tatarkanen och seriaskern
fingo befallning att, i nödfall med våld, tvinga
svenskarna att avtåga. Då intet annat hjälpte,
fördes 31 jan. 10,000 turkar och tatarer till
anfall mot svenska lägret. Första dagen
förmåddes de med goda ord att vända; följ, dag
(1 febr.) kom det till strid. Lägrets yttre
linje föll snart för övermakten, men Karl
försvarade sig med omkr. 45 man i »kungshuset»
flera timmar, varefter detta sköts i brand.
När konungen sökte slå sig igenom till
»kanslihuset», övermannades han av janitscharerna,
som hade order att söka skona hans liv.
Svenskarnas förlust i döda och sårade var i
motsats mot turkarnas ytterst obetydlig. Litt.: A.
Quennerstedt, »Kalabaliken vid Bender» (1910);
A. Stille, »Karl XII och Porten» (i »Karl
XII», utg. av S. E. Bring, 1918). (Wdt.)
Kalabär, C a 1 a b ä r, del av övre
Guinea-kusten från Nigers mynning till
Kamerun-berget; ingår i Sydnigeria. Kuststräckan är
rik på oljepalmer.
Kalabarbönan, PhysosWgma vcnenösum, en
till baljväxterna hörande slingerväxt,
hemmahörande i v. Afrika (Kalabar). Av de
chokladbruna fröna erhålles fysostigmin (se d. o.).
Kalabröserhatt, mycket bredskyggig, toppig
filthatt, sådan herdarna (och banditerna’
Kalabrien nyttjade; kom på 1820- och
1830-talet på modet bland konstnärer i Italien.
Kalabrien, it. Cala’bria, landskap i
Syd-italien; omfattar Kalabriska halvön och
skiljes från Sicilien av Messinasundet; 15,075
kvkm, 1.502,318 inv. (1921). Halvön fylles av
Kalabriska Apenninerna (se A p e n n i n e
r-n a). Sluttningarna fåras av djupt nedskurna
dalar (fiumari), utsatta för flodernas
vinteröversvämningar, kusten omges av en låg
strandremsa utan naturliga hamnar. I K.
ha till följd av det avskilda läget
ålderdomliga förhållanden bibehållits;
latifundiersyste-met har stor utbredning (se Italien, sp.
825—826). Utmed kusten längst i s. stark
odling av apelsiner, citroner, i övrigt
huvudsaki. oliver och vete. Landskapet är ett
markerat jordskalvsområde. Enda större städer
äro Cosenza, Catanzaro, Reggio di Calabria
(60,530 inv.), huvudstäder i var sin provins
av samma namn. — K. är forntidens
Brut-tii; namnet Calabria tillhörde då och till
medeltiden Apuliska halvön i ö. Av
storstäderna i det forna Storgrekland (se d. o.)
återstår endast Kroton, nu Cotrone (11,600 inv.).
Kalahäri, stäpp och ökentrakt i inre
Sydafrika, upptagande större delen av
Bechuana-land protectorate och angränsande del av
Sydvästafrika. K. är uppbyggt av kalk- och
sandsten, överlagrade med rödskimrande sand,
och omges av högre randområden (1,200—
1,800 m ö. h.), mot n. Lundatröskeln. Södra
K. (700—800 m ö. h.) är ett vågigt slättland,
delvis täckt av täta busksnår. N. därom
uppdelas K. i Etoshabäckenet (1,065 m ö. h.),
Okawango- och Makarikaribäckenet
(knappast 900 m ö. h.). I Okawangobäckenets s. del
ligger den nästan uttorkade Ngamisjön (932
m ö. h.). Härifrån leder Botletleflodens dal
till Makarikaribäckenet med saltträsken
Ntwetwe och Soa.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
