Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalahari - Kalakaua - Kalamata - Kalamitet - Kalander, Kalanderpress - Kalandsbröder - Kalaureia (Porus) - Kalaza, Chalaza - Kalazogami - Kalb, Charlotte von, f. Marschalk von Ofthausen - Kalcedon (stad) - Kalcedon (chalcedon) - Kalchas - Kalchu (Nimrud) - Kalcinera - Kalcinerad soda - Kalcit - Kalcium - Kalciumcyanamid - Kalciumfosfat - Kalciumföreningar - Kalciumhydrid - Kalciumhydroxid - Kalciumkarbid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Kalakaua—Kalciumkarbid
138
Om klimatet i K. se Afrika, sp. 219—
220. I mellersta och norra K. finnas smärre
dungar av acacior samt aloe och riklig
gräsväxt, i norra K. torrskog. Viktig är
naras-växten (se d. o.). I K. påträffas hjordar av
antiloper. K:s fåtaliga invånare äro
hot-tentotter, buschmän, ba-kalahan och andra
betsjuaner, i västligaste K. europeiska
jordbrukare. Bönor, majs, tobak och kaffermelon
(Cucumis caffer) odlas, östligaste K. skäres
av Kap—Kairojärnvägen. — K. började bliva
känt på 1840-talet. Den förste, som
undersökte västra K., var svensken C. J.
Andersson. — Litt.: S. Passarge, »Die K.» (1904);
S. S. Dornan, »Pygmies and bushmen of the
K.» (1924).
Kalakaua, se H a w a i i ö a r n a, sp. 652.
Kalama’ta, det gamla Feral’, huvudstad i
grek, nomos Messenia, s. Peloponnesos, vid
Nedon; 28,955 inv. (1928). Biskopssäte.
Utförsel av korinter, fikon, olivolja, silke och
tvål. Sidenindustri. I K. sammanträdde 1821
den första grekiska nationalförsamlingen.
Kalamitet, olycka, försmädlig tilldragelse.
Kala’nder, K a 1 a’n d e r p r e s s, en för
pressning el. glättning av tyg el. papper
avsedd maskin, vars huvuddel utgöres av en
serie valsar, antingen ihåliga för att
uppvärmas med’ånga eller massiva för att verka
endast genom sin tyngd. — Även maskin för
utstampning (pressning) av pappmatriser till
stereotypering av boktrycks- och
tidnings-formar. G.H-r;Cdt.
Kala’ndsbröder, se Kalendegillen.
KaiauréTa (grek. Kalau’reia, lat. Calauria),
nu P o r u s, ö och stad vid Saroniska viken
på ö. kusten av grekiska landskapet Argolis
med ett berömt Poseidontempel. Där gav sig
Demosthenes döden (322 f. Kr.). Arkeologiska
grävningar anställdes 1894 vid K. av
svenskarna S. Wide och L. Kjellberg. A. M. A.*
Kala’za, C h a 1 a’z ä, bot., se Fröämne.
Kalazogaml, se Befruktning, sp. 1101.
Kalb [kalp], Charlotte von, f.
Marsch a 1 k von Ofthausen, tysk
författarinna (1761—1843). Förmåddes 1783 till
giftermål med major H. von Kalb, förälskade
sig 1784 i Schiller, på vars diktning
förhållandet till henne hade stort inflytande.
Senare svärmade hon för Hölderlin och Jean
Paul, vilken tecknade henne som Linda i
»Ti-tan». Fattig och blind dikterade hon
erinringar, dikter och reflexioner (utg. under
titeln »Charlotte», 1879). Hennes brev äro utg.
1882 och i Jahrbuch der Goethe-Gesellschaft
(1926). Monogr. av Ida Boy-Ed (1912). R-n B.
Kalcèdon, stad, se Chalkedon.
Kalcedon, dets. som chalcedon (se d. o.).
KaJchas, grek. (lat. Ca’lchas), en särskilt i
de homeriska dikterna berömd siare. I början
av Iliaden uppenbarar han orsaken till
Apol-lons vrede och förutsäger även eljest krigets
händelser och gång.
Ka’lchu, det nuv. N i m r ü d, vid Tigris, en
av det gamla Assyriens huvudstäder.
Kalcinèra, förbränna, inaska el. upphetta
ett ämne vid lufttillträde, så länge
gasformiga produkter bortgå.
Kalcinerad soda, soda, d. v. s.
natriumkar-bonat, som genom upphettning (kalcinering)
gjorts vattenfri. 1 del k. motsvarar 2,5 dir
kristallsoda. I. B.
Kalclt, miner., se Kalkspat.
KaJcium, en vit, smidbar, glänsande,
tvåvärdig metall, som lätt oxideras i luften. Dess
kemiska tecken är Ca, atomvikt 40,07
(isotoper 40 och 44), atomnummer 20, spec. v. 1,4,
kpt 1,175° C; k. smälter vid rödglödgning. Den
sönderdelar vatten under vätgasutveckling.
K. spelar mycket stor roll i djur- och
växt-organismen. Metallen upptäcktes av Davy
1808 och framställes numera tekniskt genom
elektrolys av smältande kalciumhydroxid. K.
förekommer som karbonat i kalksten,
marmor och krita, som sulfat i gips, alabaster
och anhydrit, som fluorid i flusspat samt i
många andra föreningar. I. B.
Kalciumcyanamid, kem., se K a 1 k k v ä v e.
Kalciumfosfat, kem., se K a 1 c i u m f ö
r-e n i n g a r och Superfosfat.
Kalciumföreningar. Kalciumhydrid,
CaII2 (hydrolit), sönderdelas av vatten under
utveckling av vätgas. Kalciumhydriden är det
ämne, som per viktsenhet ger största mängd
vätgas. K a 1 c i u m s u 1 f i d, Ca S,
fosforesce-rar i mörker. En lösning härav nyttjas under
namn av svavelkalkvätska för besprutning
av fruktträd samt för att avlägsna hår
på hudar. K a 1 c i u m k 1 o r i d, klorkalcium,
Ca Cl2, förekommer i havsvattnet och
kristalliserar med sex molekyler kristallvatten.
Vattenfritt klorkalcium brukas till torkning av
gaser och organiska vätskor. Kalciuniklorid
liksom övriga flyktiga k. färgar lågan gulröd.
Kalciu m f luo r id, fluorkalcium, är
mineralet flusspat (se d. o.).
Kalcium-n i t r a t, Ca(NO3)2, Norgesalpeter,
framställes i Norge ur luftens kväve och begagnas
som gödselmedel. Sur kalcium sulfit,
Ca H2(SO3)2, nyttjas i stor utsträckning vid
pappersmassetillverkning.
Kalciumkar-bonat, Ca CO3, är mineralet kalkspat
(se d. o.). Koraller, äggskal, mussel- och
snäckskal bestå till största delen därav;
det förekommer även i åkerleran. Med
kol-syrehaltigt vatten bildar det i vatten lösligt
kalciumbikarbonat. Kalciumfosfat
utgör huvudmassan i människans och djurens
ben och ingår i superfosfat (se d. o.). A p
a-t i t (se d. o.) är ett klor- el. fluoihaltigt
kalciumfosfat. Kalciumsilikater ingå i
flera bergarter. De äro viktiga beståndsdelar
i allt glas. Om kalciumoxid och
kalcium-hydroxid se Kalk, om kalciumcyanamid se
Kalkkväve, om kalciumsulfat se Gips,
och om kalciumkarbid se d. o. I. B.
Kalciumhydrid, kem., se K a 1 c i u m f
ör-e n i n g a r.
Kalciumhydroxid, kem., se Kalk.
Kalciumkarbid, Ca C2, förening mellan kal-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
