Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalciumkarbid - Kalciumkarbonat, Kalciumklorid, Kalciumnitrat - Kalciumoxid - Kalciumsilikat - Kalciumsulfat - Kalckreuth, Friedrich Adolf von - Kalckreuth, Leopold von - Kaldéen - Kaldéer - Kaldeiska kristna - Kaldeiska språket - Kalder - Kaleb - Kalebass - Kalebasspumpa - Kaledonien - Kaledoniska bergskedjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Kalciumkarbonat—Kaledoniska bergskedjan
140
eium och kol, som i elektrisk ugn framställes
av bränd kalk och kol. K. är en hård
kristal-linisk massa. Vid inverkan av vatten bildas
acetylen (se d. o.). Sveriges produktion av k.
var 32,173 ton 1927. Jfr även Kalkkväve
och Karbider. I. B.
Kalciumkarbonat, Kalciumklorid,
Kalcium-nitrat, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumoxid, kem., se Kal k.
Kalciumsilikat, kem., se K a 1 c i u m f ö
r-e n i n g a r.
Kalciumsulfat, kem., se Gips.
KaJckreuth [-rålt], Friedrich Adolf
von, greve, preussisk fältmarskalk (1737—
1818). Utmärkte sig, sedan 1790
generallöjtnant, under kriget med Frankrike, blev 1795
överbefälhavare i Pommern och 1806
guvernör i Thorn och Danzig samt general. Efter
nederlagen vid Jena och Auerstädt 1806 ledde
K. återtåget. Maj 1807 måste han uppge
Danzig till fransmännen. Han blev fältmarskalk
s. å. och slöt med Berthier i Tilsit 25 juni
vapenstillestånd och 12 juli en konvention om
de militära fredsbestämmelsernas utförande.
1810 blev K. guvernör i Berlin. (Wdt.)
Ka’lckreuth [-råit], Leopold von, greve,
tysk målare (f. 1855). Målade holländska
typer, även karaktärsstudier (»Arbetet»,
»Ålderdomen») i realistisk stil med dragning åt det
monumentala (triptyken »Vår levnad varar
70 år»), dessutom kraftigt hållna porträtt
samt stämningar och landskap. K. har varit
prof, i Weimar, Karlsruhe och Stuttgart.
Representerad i museer i Berlin, Dresden,
München, Hamburg m. fl. städer. — Hans far,
greve Stanislaus von K. (1821—94), var
som landskapsmålare högt aktad (tyska
landskap, utsikter från Savojen och
Pyrenéerna). G-g N.
Kaldéen, se K a 1 d é e r.
Kaldéer, ett semitiskt folk, som omkr. 1000
f. Kr. från Arabien trängde in i Babylonien,
där en kaldeisk befolkning under egna furstar
sedan bodde på landsbygden, medan de gamla
invånarna, ackaderna, alltmer begränsades
till städerna. K. sökte — i tävlan med
Assy-rien — sätta sig i besittning av Babylon, och
625 f. Kr. besteg med Nabopolassar ett
kal-deiskt furstehus Babylons tron. Dennes son
Nebukadnessar (reg. 604—561) gjorde sitt rike
till Främre Asiens politiska centrum.
Omsider (539 el. 538) erövrades landet av
perserna. På grund av k:s maktställning i
Babylonien kom detta land senare att kallas
Kaldéen, och k. blev namnet på dess inv.
i allm. P. L.
Kaldeiska kristna, se Nestor ianer.
Kaldeiska språket, ett gammalt namn på de
västarameiska dialekter (se Arameiska
språket), som nu kallas bibelarameiska
och judisk-arameiska. På den förra äro delar
av Esras och Daniels böcker avfattade, på den
senare huvudsaki. de s. k. targumerna (se
T a r g u m). Namnet berodde på missförstånd
av ett ställe i Daniels bok. P. L.
Kalder, en fordom kring sjön Van i
Arme-nien bosatt folkstam, vars icke indoeuropeiska,
möjl. med sydkaukasiska språk (georgiskan
m. fl.) besläktade tungomål finnes bevarat i
inskrifter. Sedan armenierna trol. på 600-talet
f. Kr. slagit sig ned i landet, utövade k:s
språk sannolikt ett starkt inflytande på
armeniskan. J. Ch-r.
Kaleb är i G. T. en gestalt, som i likhet
med många andra svävar mellan en individ
och ett kollektivt begrepp, d. v. s. betecknar
en stam. Då K. beskrives som en individ, äro
han och Josua de enda från Egypten
uttågande, som fingo inkomma i Kanaan. K.
synes även vara en kring Hebron bosatt
icke-israelitisk stam, som efter hand
sammansmälte med Juda. S. H-r.
Kaleba’ss, kärl (flaskor, skålar o. dyl.) för
vätskor (vatten, öl etc.), födoämnen m. m.,
använda över hela tropikerna. De bestå
framför allt av de urholkade frukterna av
Lagenaria vulgaris (jfr Cucurbitaceae) men
i tropiska Amerika även av de stenhårda,
klotrunda frukterna av det till bignoniacéerna
hörande kalebassträdet (Crescentia cujete).
Kalebasspumpa, bot., dets. som flaskkurbits,
se Cucurbitaceae.
Kaledönien (lat. Caledo’nia, av keltisk
härledning, »skogslund»), romarnas benämning
på skotska berglandet n. om Clyde- och
Forth-vikarna. Om landets invånare,
kaledo-nierna, se Skottland, historia.
Kaledoniska bergskedjan (se F e n n o s k a
n-d i a, sp. 232), benämningen på en gammal
bergskedja, som tornades upp under den
kam-brosiluriska tiden och av vilken endast några
ganska obetydliga ruiner nu finnas kvar. Den
sträckte sig från n. v. Irland och Skottland
till den skandinaviska halvön (se karta vid
art. Europa, sp. 1163—64) och fortsattes
därifrån över Björnön och Spetsbergen till
Grönlands nordkust och det arktiska
Nordamerika. Bergskedjebildningen började i
England redan i kambrisk tid och fortgick
sedan åt n., så att den i Nordgrönland
avslutades först i början av devonperioden. I
Skottland och Skandinavien har fjällkedjans
geologi studerats närmare, och i stort sett är
den geologiska byggnaden likartad inom dessa
båda områden. Veckningen var förbunden med
överskjutningar och sänkningar i
deforma-tionsgravar samt åtföljdes av injektioner av
eruptivbergarter, vilka också
metamorfose-rats och ingått i fjällkedjan. I Skottland
anser man överskjutningszonen ha en bredd av
8—25 km, medan den i Sverige (enl.
Törne-bohm och Högbom) skulle ha uppnått en bredd
av 100—140 km. Åtskilliga geologer (t. ex. G.
Frödin) anse dock, att de uppveckade
lagren endast förflyttats en relativt obetydlig
sträcka. De i fjällkedjan ingående överskjutna
bergarterna av olika ålder ha blivit i hög grad
metamorfoserade, så att deras ursprungliga
natur icke alltid så lätt kan konstateras,
varför man med ett namn kallat dem
fjäll
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
