Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifat - Kalifornien (kust) - Kalifornien (Cal., stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Kalifornien
152
egyptisk här (1055) inkallade de turkiska
seldjukerna. Dessa befriade väl den i
Bagdad fångne kalifen men tillvällade sig i
buji-dernas ställe emirvärdigheten och rikets
styrelse. De följ, åtta kaliferna voro fullkomligt
betydelselösa. Mongolerna uppträdde i början
på 1200-talet, företogo ständiga
plundrings-tåg och berövade slutligen under Hulägus
ledning den 37:e abbasidiske kalifen, Musta’sim,
själva staden Bagdad. Därmed förintades detta
k. även till namnet (1258). Kalifens höga
andliga värdighet, imamatet, ansågs dock
alltjämt ärftlig inom abbasidernas ätt, och
föregivna ättlingar till Mustasim erkändes som
kalifer av Bibars och följande sultaner i
Egypten. Så uppstod vid sidan av det
mam-lukiska sultanatet i Kairo ett slags
abbasi-diskt skuggkalifat, som uteslutande var till
för att förläna det förra investitur och helgd.
Sedan 17 sådana kalifer efterträtt varandra,
tvangs den siste av turkiske sultanen Selim I,
som 1517 erövrade Egypten, att till honom
avstå även sin andliga myndighet. De
tur
kiska sultanerna,
buro därefter till
1922 kaliftiteln, men
den däri inbegripna
andliga
myndigheten över alla
muhammedaner erkändes i allm. icke
utanför det turkiska,
riket.
K:s styrelseform
var oinskränkt
des-potisk, enl. vilken
härskaren i sig
förenade all andlig och
världslig myndighet.
Under honom ledde
storvesiren alla
re-geringsärenden och
höll tillsyn över
provinsernas förvaltning. Dessa stodo
under ståthållare,
som ägde den mest
vidsträckta
myndighet och av- och
tillsatte alla
underordnade ämbetsmän. En
rik industri
utvecklades företrädesvis i
vävnader, smiden av
alla metaller,
pappers, parfymers och
färgers beredning;
samtidigt
blomstrade handel och
sjöfart. Under
abbasi-derna inträdde
förfallets tid. Litt.: G.
Weil, »Geschichte
der Chalifen» (5 bd,
1846—62); C. Huart,
»Histoire des arabes» (2 bd, 1912—13);
»En-zyklopaedie des Isläm» (1908 ff.). (P. L.)
Kalifo’rnien, eng. och sp. California,
benämning på den nordamerikanska
Stillahavskus-ten från Kaliforniska halvöns sydspets till
Kap Mendocino med obestämd gräns inåt
land. K. var en del av det spanska
kolonialväldet och tillhörde sedan Mexiko. Man
skilde mellan Gamla el. Nedre K. (Baja
California), motsv. Kaliforniska halvön, och Nya
el. övre K. (Alta California). Det senare
avträddes 1848 till U. S. A. och bildar den
nuv. staten K. (se nedan). Om Nedre K. se
Baja California och Kaliforniska
halvön.
Kalifo’rnien, off. California, förk. C a 1., den
största och folkrikaste av U. S. A:s
Stilla-havsstater och dess näst Texas största stat:
409,973 kvkm, 5,398,457 inv. (1928);
huvudstad: Sacramento. Sträcker sig från 42° n. br.
i n. (Oregon) till Mexikos gräns och
Colorado-floden i s. ö. Kusten är täml. jämn och brant
och saknar med undantag för Golden gate, in-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
KALIFORNIEN
Skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
