Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaliumföreningar - Kaliumhydroxid - Kaliumjodid, KJ - Kaliumklorat, Kaliumklorid, Kaliumnitrat - Kaliumoxid - Kaliumpermanganat - Kalix (socknar) - Kalix (municipalsamhälle) - Kalix domsaga - Kalixfors - Kalixtiner - Kalix älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Kaliumhydroxid—Kalix älv
160
löst i havsvatten samt i saltgruvor (se S t a s
s-furtsalter). Kaliumbromid, KBr,
bromkalium, bildar vita, glänsande, i vatten
lättlösliga kristaller. Saltet nyttjas inom
medicinen som nervlugnande medel och mot
epilepsi. Om kaliumjodid sed. o.
Kaliumcyanid, KON, cyankalium, se O y a
n-föreningar. Ka 1 i um f er rocy an i d,
K4(CN)8Fe, ferrocyankalium, gult blodlutsalt,
och kalium ferricyanid, K3(CN)8Fe,
ferricyankalium, rött blodlutsalt, se
Blodlutsalt. Kaliumsulfat, K2SO4, ingår
i alun (se d. o.) och i kainit (se S t a s s f u r
t-salter). Kaliumnit ra t, KNO3,
salpeter, kalisalpeter, bildar långa,
genomskinliga prismor med kylande, salt smak. Vid
upphettning avger det syre och övergår i
kaliumnitrit, KNO2. Saltet bildas i naturen
under inverkan av salpeterbakterierna, när
organiska ämnen få ruttna i närvaro av
kaliumsalter. Då jordskorpan i regel innehåller
k., sker denna process överallt, där organiska
ämnen förekomma. Fabriksmässigt
framstäl-les kaliumnitrat genom omsättning mellan
kaliumklorid och natriumnitrat, varvid s. k.
konversionssalpeter erhålles, och numera även
genom neutralisering av kaliumhydroxid med
salpetersyra. Kaliumnitrat brukas som
gödselmedel, till framställning av svart krut
och fyrverkeripjäser samt till konservering av
kött. Det verkar kraftigt oxiderande. K
a-liumkarbonat, K2CO3, pottaska,
erhölls fordom uteslutande ur vedaska genom
urlakning med vatten och indunstning.
Numera framställes det vanl. genom elektrolys
av kaliumklorid under inledning av kolsyra.
Det brukas som tvättmedel och till
framställning av såpa och hårdsmält glas. Det avger
ej kolsyra vid upphettning.
Kaliumklo-r a t, KCIO3, klorsyrat kali, är ett
mycket starkt oxidationsmedel, som vid
upphettning lätt avger syre. Det bildar vita,
glänsande, i vatten täml. svårlösliga kristaller. I
mindre skala kan det framställas genom
inledning av klorgas i en varm lösning av
kaliumhydroxid, tekniskt framställes det
genom elektrolys av en alkalisk
kaliumklorid-lösning. Med brännbara ämnen bildar det
starkt explosiva föreningar och brukas därför
inom fyrverkeritekniken och
sprängämnesin-dustrien (se Initialsprängämnen och
Kloratsprängämnen). Dessutom
ingår kaliumklorid i en hel del tändplån.
Tänd-satsen på säkerhetständstickorna består av
kaliumklorat och svavelantimon tills, m. vissa
fyllnads- och bindämnen. K a 1 i u mb i k r
o-m a t, K2Cr2O7, kromsyrat kali, se K r o
m-föreningar. Kaliumpermanganat,
KMnO*. se Manganföreningar.
Ka-liumpyroantimoniat, se A n t i m o n f ö
r-e n i n g a r, sp. 1099. Som s i 1 i k a t ingår
kalium i många mineral, t. ex. i fältspat och
glimmer (se dessa ord).
K. tillföras jorden genom bergens vittring
och kvarhållas där på grund av markens stora
adsorptionsförmåga för kaliumioner. I
fysiologiskt hänseende spela de en mycket viktig
roll, i det att de ingå i växt- och
djurorganismen och äro nödvändiga
näringsbestånds-delar för växterna. Stora mängder
kaliumsalter åtgå därför årl. för gödsling av
åkerjorden. Jfr Stassfurtsalter. I. B.
Kaliumhydroxid el. K a 1 i u m h y d r a t, se
Kalium föreningar.
Kaliumjodid, KJ, jodkalium, bildar
färglösa till vita, i vatten lättlösliga kuber. Det
brukas i den kvantitativa analysen för
bestämning av klor, för beredning av vissa
jodlösningar och inom medicinen. I. B.
Kaliumklorat, Kaliumklorid, Kaliumnitrat,
se Kaliumföreningar.
Kaliumoxid, se Kali och
Kaliumför-e n i n g a r.
Kaliumpermanganat, se
Manganföreningar.
Kälix, socknar, se Nederkalix och
ö v e r k a 1 i x.
Kälix, municipalsamhälle i Norrbottens län,
omfattande Nederkalix kyrkby vid K. älvs
mynningsvik; 80 har, 1,083 inv. (1929).
Tullstation, hamn (isstängd omkr. 15 nov.—15
maj), säte för Kalix älvs och Sangis älvs
flott-ningsföreningar; trävaruhandel och -industri.
K. har kommunal mellanskola. Billinjer till
Haparanda, Vitvattnet och Luleå. Tax.-värde
å fast egendom 1,998,800 kr. (1928), bev.-tax.
inkomst 1,002,330 kr. — På Erikören vid
Karlsborg ligger Kalix lotsplats. — Om
kapitulationen i K., 25 mars 1809, se
Gripen-b e rg, H. H., sp. 1080.
Kalix domsaga omfattar tre tingslag, Råneå,
överkalix och Nederkalix. Tingsställen:
Rånbyn, Bränna och Kalix.
Kalixfors, järnvägsstation, där
Riksgräns-banan skär Kalix älv, Jukkasjärvi socken,
Norrbottens län, utgångspunkt för turistled
till Kebnekaise.
Kalixtiner, se H u s i t e r.
Kalix älv, vattendrag i Norrbottens län, från
Kebnekaisetrakten till Bottenviken, omkr. 40
km v. om Haparanda, synnerligen rik på
forsar; flodområde 17,930 kvkm, längd 430
km, beräknad medelvatteneffekt 909,500 hkr,
helt outbyggd. K. genomflyter i övre loppet
sjöarna Paittasjärvi (28 kvkm, 468 m ö. h.)
och Kaalasjärvi (11 kvkm, 460 m ö. h.)
m. fl. sjöar och mottager till höger från
trakten av Ivarsten (se d. o.) den 160 km
långa K a i t u m ä 1 v e n, som flyter genom
Pajep el. övre (18 kvkm, 583 m ö. h.) och
Vuolep el. Nedre Kaitumjaure (116 kvkm, 576
m ö. h.) och vars flodområde (3,303 kvkm)
är större än huvudälvens (2,290 kvkm) vid
sammanflödet; längre ned tillför Tärendöälven
(se d. o.) K. i medeltal 57 % av övre Torne
älvs vattenmassa. 65 km ovan mynningen
inflyter K:s största biflod, Ängesån
(flodområde 6,777 kvkm). Från överkalix by, 100 km
ovan mynningen, är älvdalen väl odlad och
bebyggd. K:s flottledssystem är till längden
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
