Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalm, Per - Kálmán, Emmerich - Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Kålmän—Kalmar
182
nomiska sidan av sin vetenskap. Led. av
Vet.-akad. 1745. — K:s talrika disputationer
handlade oftast om ekonomiska detaljer,
frukt-och krusbärsodling, ängsförbättring m. m., och
hans praktiska verksamhet avsåg mest
ackli-matisering av utländska nyttiga växter.
Främst skall K. ihågkommas på grund av sitt
verk »En resa i Norra Amerika» (3 dir, 1753
—61; ny uppl. utg. med biogr. inl. av F.
Elf-ving och Georg Schauman 1904—15; skall
även omfatta en förut otryckt del). Hållet i
dagboksform liksom Linnés reseböcker, ger
detta arbete en rik och mångsidig bild av
kulturen under Nordamerikas barndomstid;
det har översatts till flera språk och
flitigt använts av den kulturhistoriska
forskningen. E-k N-d.
Kålmån, Emmerich, ungersk
operett-kompositör (f. 1882), elev av konservatoriet i
Budapest. K. har vunnit berömmelse med sina
operetter i vårdad Wienstil. I Sverige ha
uppförts bl. a. »Höstmanöver» (1909),
»Czar-dasfurstinnan» (1917), »Drottning Karneval»
(1918), »Hollandsflickan» (1923), »Bajadären»
(1922), »Cirkusprinsessan» (1926). T. N.
Kalmar, stad i Kalmar län, säte för
landshövdingen, vackert belägen vid Kalmarsund,
dels på holmar, dels på fastlandet; 2,245 har.
Tax.-värde 1929 å fast egendom 61,181,700 kr.,
därav 1,903,100 för
jordbruksfastighet och
5,017,300 kr. för
be-villningsfri fastighet;
19,250 inv. (1929).
— Stadens kärna,
Kvarnholmen,
förenas med fastlandet
genom flera broar,
omges av Malmfjärden,
Slottsfjärden och
hamnen (se kartan) och
har ett rätvinkligt
gatunät. Den omgavs
till 1860-talet av
befästningar, nu
borttagna eller ombildade
till promenader. Där
ligga de flesta
offentliga byggnaderna:
domkyrkan (vid
Stortorget), grundlagd
1660, invigd 1682 och uppförd av putsat
tegel och huggen kalksten i italiensk
barockstil enl. ritningar av N. Tessin d. ä.
(ritningarna ha ansetts förstörda vid
rådhusbranden 1731 men finnas i Tessinska
samlingen i Nationalmuseum); rådhuset (vid
Stortorget), uppfört 1684—90 men efter
branden 1731 endast delvis återställt,
restaurerat och tillbyggt 1906—08;
landshövdingresidenset, påbörjat 1674, nyligen tillbyggt;
högre allmänna läroverkets hus (av C. F.
Sundvall); gemensamt hus för riksbank, post
och telegraf, teatern och frimurarhuset, de
båda sistnämnda vid Larmtorget. Av
fäst
Kalmar stads vapen.
I silverfält en
uppskjutande, med tre torn
försedd, röd borg. Det
mellersta tornet har
ku-polformad tornhuv. Över
vartdera av sidotornen
en svävande, femuddig,
röd stjärna.
ningsverken återstå ett par mindre sträckor
och två portar: Kavaljeren och Högvakten.
På en utfyllning i Slottsfjärden ligger
järnvägsstationen. — De övriga stadsdelarna äro:
Ä n g ö, längst i n. ö.; Mal marna (östra
och västra), med församlingshuset och
folk-skolehuset vid Tullslätten; i s. v. Gamla
staden med smala, krokiga gator,
länslasarettet (sedan 1877, flera gånger tillbyggt),
gamla kyrkogården och s. begravningsplatsen
samt stadsparken vid sjön, med Gustav Vasas
byst (av Sergel), ditflyttad från Stensö udde.
På en holme invid parken ligger slottet (se
Kalmar slott). K. har under senaste
tiden väsentligt utvecklats dels genom
inkorporering av Kalmar socken, dels genom livlig
nybyggnadsverksamhet. Ny stadsplan
fastställdes 1908 (senare rätt betydligt omarbetad).
Staden har vattenledning och elektrisk
belysning. Bland nybyggnader av allmän art må
nämnas gasverk, elektricitetsverk,
varmbadhus, församlingshus, Vasaskolan (folkskola),
flickskola och, intill den nyrestaurerade
gamla domprostgården, pastorsexpeditionen
(samtliga av arkitekt J. Fr. Olson).
Huvudnäringar äro industri, handel och
sjöfart. Från K. utgå Kalmar järnväg (en gren
till Emmaboda, en till Sävsjöström och
Nässjö), Kalmar—Berga järnväg (i samtrafik med
Mönsterås järnväg) samt Kalmar—Torsås
järnväg (se dessa ord). Inom K. trafikeras
två omnibuslinjer, varjämte ett flertal utgår
till kringliggande landsbygd. — Till stadens
hamn (kajlängd 3,300 m, kajdjup 3—6,6 m),
upprensad i sammanhang med fördjupningen
av farleden i sundet, inkommo och därifrån
avgingo 1928 i inrikes fart 5,612 segel- och
ångfartyg om 1,128,581 ton samt i utrikes
fart 747 fartyg om 283,965 ton; i
hamnavgifter för fartyg erlades 119,038 kr. och för
varor 206,619 kr. Tulluppbörden steg 1928 till
1,821,131 kr. Stadens egen handelsflotta
utgjordes 1928 av 9 segel- och 17 ångfartyg om
tills. 14,882,44 ton. På sjömanshuset voro
inskrivna 2,180 sjökaptener och sjömän. K:s
flygstation, vid Ängö, anlöpes dagligen sommartid
(1929) av flyglinjen Stockholm—K.—Stettin.
Industrien omfattade 1927 50 arbetsställen och
1,508 arb. De förnämsta fabrikerna äro Kalmar
ångkvarn (se d. o.), margarinfabriken Svea,
oljefabrik, tändsticksfabrik, Kalmar nya
tapetfabrik, Kalmar verkstads a.-b:s verkstäder
(lokomotiv och järnvägsvagnar), Kalmar
karamell- och chokladfabrik, a.-b. Siefvert &
For-nanders verkstäder (tändsticksmaskiner) samt
Sandbäcks kakelfabrik. — I K. finnas
riks-bankskontor, sparbank, avdelningskontor av
fem affärsbanker etc., kemisk station för
jordbruket och näringarna samt
frökontroll-anstalt. Tre tidningar utkomma (6 ggr i
veckan): Kalmar, Kalmartidningen Barometern
och östra Småland. — Bildningsanstalter äro
högre allmänna läroverket, elementarskolan
för flickor, en navigationsskola, ett
folkskol-lärarinne- och ett småskollärarinnesemina-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
