Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Kalmar
184
Kalmar under senare delen av 1600-talet. Kopparstick i Suecia antiqua et hodierna efter teckning av Erik
Dahlbergh.
rium, teknisk yrkesskola, högre folkskola,
Fröbergska stiftelsen (se d. o.) för vanvårdade
barn, arbetsstuga, barnhem o. s. v. — K.
bildar ett pastorat i Växjö stift, Norra Möre
kontrakt. Sedan 1888 finnes en mosaisk
församling (34 pers. 1929). 400-årsminnet av
Gustav Vasas landstigning vid Stensö
hugfästes av Vasabrunnen på Larmtorget
(skulptör N. Sjögren). A. R-st. (J. F. O.; H R-st.)
Historia. Det rika sillfisket i Kalmarsund
jämte ortens gynnsamma läge vid den över
Öland till Gotland gående handelsvägen torde
där tidigt ha framkallat en livlig
handelsplats, vilken senare även blev en militär
stödjepunkt av yttersta vikt (gränsfästning
mot det danska Blekinge). K. omtalas tidigast
i nu bevarade historiska källor 1027, då norske
konungen Olof Haraldsson (enl. Olof den
heliges saga) efter en härfärd i Östersjön lade
till vid Kalmarna näs. K. kallas »köpstad»
(»kaupby») i Snorres skildring av norske
konungen Sigurd Jorsalafares härfärd dit 1123.
Invid staden anlades — ovisst när — det
historiskt ryktbara slottet (se Kalmar
slott). Staden K., på »Gamla stadens» nuv.
plats, befästes med en hög ringmur (av vars
grundvalar enstaka spår ännu kunna skönjas).
Borgarna utgjordes till stor del av tyskar,
och livliga förbindelser anknötos med
hanse-förbundet. I K. höllos många politiskt
betydelsefulla möten under den senare medeltiden.
Erik av Pommern kröntes 17 juni 1397 i
stadens kyrka till konung över de tre
nordiska rikena (se Kalmarunionen). Efter
ärkebiskop Jöns Bengtssons uppror 1457 kom
slottet i händerna på danskvännerna Ture
Turesson Bielke och Måns Gren samt förblev
danskt, tills det 1472 återtogs av Sten Sture
d. ä. I K. avslöts 1483 Kalmar recess
(se d. o.); staden och slottet gåvo sig 1497 åt
Ord, som saknas under
konung Ilans, men 1503 återtogs staden av
svenskarna. Konung Hans höll juli 1505 räfst
i Kalmar med sina fiender och lät därvid
avrätta stadens borgmästare och rådmän
samt flera andra av dess förnämsta borgare.
Staden intogs (okt. 1506) av Hemming Gadh,
men slottet kom först 1510 åter i svensk ägo,
dä Johan Månsson Natt och Dag blev dess
hövitsman. Efter hans död (maj 1520)
försvarades det av hans änka, Anna Bielke, mot
Kristian II:s amiral Sören Norby. Det var
vid denna tid Gustav Eriksson Vasa efter sin
landstigning vid Stensö (31 maj 1520)
förgäves manade till uthållighet; de tyska
legoknektarna på slottet nödgade kort därefter
Anna Bielke att uppgiva detta.
I det medeltida K. (och utanför murarna)
funnos fem kyrkor, däribland den på nuv.
»gamla kyrkogården» belägna »bykyrkan»
(från 1200-talet) och S:t Gertruds kyrka
utanför staden (vid nuv. Esplanaden), samt två
kloster, tillhörande dominikanorden. Det ena,
ett nunnekloster, anlagt 1299, låg på
folkskolans plats på nuv. Tullslätten
(»Kämpebacken»). Nunnorna flyttades enl. brev av 1504
till Skänninge; byggnaderna kvarstodo 1523
men revos trol. några år senare.
Munkklostret, trol. från 1230-talet, omtalas ännu 1531,
men på 1540-talet började klosterbyggnaderna
nedbrytas.
Atererövringen från danskarna av K. stad
(27 maj 1523) och slott (7 juli s. å.) av Gustav
Vasas folk bildade några av de sista
episoderna i befrielsekriget. Efter åtskilliga nya
svårigheter, vållade av Berent von Melen, kom
slottet definitivt i Gustavs besittning
sommaren 1525. Under hela Vasatiden var K. en
av landets viktigaste orter, och stadens
befästningar förstärktes flera gånger, senast
under Karl IX. Gustav Vasa upplät 1557 åt
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
