Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar - Historia - Kalmar (socken) - Kalmar (Kalmar Läns Tidning) - Kalmar—Berga järnväg (Kalmar läns östra järnväg, K. B. J.) - Kalmar—Emmaboda järnväg - Kalmar järnväg (K. J.) - Kalmarkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Kalmar—Kalmarkriget
186
sonen Erik K. stad, slott och län, och denne
residerade där från mars 1558 till sommaren
1560. Även Johan III vistades längre tider
i K., och där undertecknades 1587 Kalmar
stadgar (se d. o.). Hertig Karl besatte
slottet 1597 och Sigismund aug. 1598. Natten
till 2 mars 1599 stormades staden av
hertigens folk. Slottet gav sig 12 maj s. å. åt
hertigen, som 16 maj lät avrätta befälhavarna
Johan Larsson Sparre, Kristofer Andersson
Grip och Lars Andersson Rålamb. Under dessa
strider hade stadens befästningar lidit mycket
och voro ganska ofullständiga ännu 1611, då
konung Kristian 3 maj började belägra K. (se
vidare Kalmarkriget). Under kriget hade
fienden dragit nytta av att staden låg så nära
inpå slottet, och man blev därför betänkt
på att flytta staden till en bättre belägen
plats. En sådan utvaldes på den n. om
slottet liggande Kvarnholmen. Befallning om
stadens flyttning utfärdades 1647. S. å. den 9
sept. lades det gamla K. av vådeld
fullständigt i aska, 1648 utstakades den nya staden,
och 1657 var flyttningen i det närmaste
fullbordad. Ledande vid detta företag var Lars
Kagg (se d. o.); fästningsverken planerades
av Wärnschiöld. 1661 påbörjades raseringen
av gamla stadens befästningsverk. Under
kriget med Danmark inneslöts K. 6 aug. 1677
från sjösidan av danska och holländska
flottorna, 8 aug. landsattes 3,000 danskar vid
Jutenabben och ryckte fram mot K. förstad,
som antändes, men något anfall mot staden
försöktes ej. Då ett nytt angrepp befarades
1678, sprängdes av militära skäl den gamla
stadskyrkan. Vid befästningsarbetena i den
nya staden följdes från 1683 en av Dahlbergh
uppgjord plan. Till K. flyttades 1683 flottan
från Karlskrona och Amiralitetet från
Stockholm, men redan i nov. s. å. återfördes större
delen av flottan till Karlskrona.
Amiralitets-kollegium och återstoden av flottan stannade
i K. till 1689. Ehuru K:s militära betydelse
genom de skånska landskapens införlivande
med Sverige väsentligen minskats, fullföljdes
dock befästningsarbetena in på 1750-talet, och
detacherade verk byggdes, däribland
Fredriks-skans (färdig 1737) på en numera med
fastlandet förenad holme strax n. v. om K. Under
1700-talets senare del fingo fästningsverken
förfalla, och slutligen föreslog 1819 års
be-fästningskommitté utdömandet av K. såsom
fästning. Detta blev också K. m:ts beslut 26
jan. 1822, och efter ett stadsfullmäktigebeslut
1864 vidtog en partiell, ganska pietetslöst
utförd rasering av stadens vallar.
Från 1800-talets början utvecklade sig i
K. en rätt livlig exporthandel (timmer, tjära,
kalksten m. m.), och under det senaste
halvseklet har, i samband med
järnvägsförbindelser och hamnförbättringar, industri och
handel gått väsentligt framåt.
Litt.: G. V. Sylvander, »Kalmar slotts och
stads historia» (9 bd, 1864—74); P. G.
Berggren, »Kalmar nunnekloster» och »Kalmar
dominikanerkloster» (i Meddelanden från
Kalmar Läns Fornminnesförening, III—IV, 1903
—04) samt »Kalmar stad och dess historia»
(1907); A. Roosval och W. Swahn, »Storskolan
i Kalmar» (2 bd, 1923—24). (V. S-g.)
Kalmar, socken i Uppsala län, Håbo härad;
23,51 kvkm, 579 inv. (1929). Omfattar en
små-bergig halvö i Mälaren, mellan
Ekolsunds-och Kalmarvikarna, samt genomlöpes i ö. av
Uppsalaåsen. 1,095 har åker, 1,089 har
skogs-och hagmark. Ingår i övergrans, Yttergrans
och K. pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Kalmar (med undertitel Kalmar Läns
Tidning), i Kalmar med sex n:r i veckan
utkommande tidning. Den bildades 1918
genom sammanslagning av K a 1 m a r, uppsatt
1841 som C a 1 m a r - P o s t e n, vilket namn
1864 ändrats till Kalmar, och Kalmar
Läns Tidning, uppsatt 1915. Tidningens
huvudred, är M. Morhagen; dess politiska
ståndpunkt är Bondeförbundets.
Kalmar—Berga järnväg, kallad Kalmar
läns östra järnväg (sign. K. B. J.),
spårvidd 0,891 m, 76,6 km lång, öppnad för
allmän trafik 1897, förbinder Kalmar
centralstation med Berga station på
Nässjö—Oskarshamns järnväg. Vid Sandbäckshults station
finnes anslutning till Mönsterås järnväg och
vid Ruda station till Ruda—Oskarshamns och
Ruda—Älghults järnvägar. Järnvägen har
gemensam trafikledning med Kalmar—Torsås
och Mönsterås järnvägar. F. P.
Kalmar—Emmaboda järnväg, se Kalmar
järnväg.
Kalmar järnväg (sign. K. J.), spårvidd 1,435
m, förbinder Kalmar centralstation dels med
Emmaboda station på Karlskrona—Växjö
järnväg, vilken jämte Växjö—Alvesta järnväg
förmedlar en del av Kalmar järnvägs trafik
med S. stambanan och linjen Göteborg—Borås
—Alvesta, och dels med Sävsjöström genom
en linje från Nybro station på Kalmar järn
väg. Förra delen, 56,7 km, öppnades för
allmän trafik 1874, senare delen, 42,8 km, 1876.
Järnvägen trafikerar Sävsjöström—Nässjö
järnväg (sign. K. J., för rullande materielen
Sä. N. J.), spårvidd 1,435 m, 94,2 km, mellan
Sävsjöström och Nässjö, öppnad för allmän
trafik 1914. Vid Målerås anslutning till Kosta
järnväg, spårvidd 0,6 m, vid Sävsjöström till
ö. Värends järnväg, vid Åseda till Växjö—
Åseda—Hultsfreds järnväg och vid Vetlanda
till Vetlanda järnvägar. F. P.
Kalmarkriget kallas stundom den del av
1611—13 års svensk-danska krig, som
utkämpades vid Kalmar och i dess omnejd. 3 maj
1611 började Kristian IV belägra Kalmar och
tog i slutet av maj staden med storm; slottet
uppgavs 3 aug. genom förräderi av
kommendanten Krister Some. 11 juni hade Karl IX
anlänt till dess undsättning samt efter prins
Gustav Adolfs lyckade överrumpling av
Kris-tianopel (25 juni) och ankomsten av
förstärkningar försökt storma det danska lägret (17
juli) men nödgats draga sig tillbaka till
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
