Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmarkriget - Kalmar län - Kalmar läns östra järnväg - Kalmar recess - Kalmar regemente (I. 21)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Kalmar län—Kalmar regemente
188
Ryssby (20 km n. om Kalmar), där han intog
en befäst ställning (läger), • vilken Kristian
22 ang. förgäves anföll. Även Öland och
Borgholm föllo i danskarnas händer men återtogos
7 okt. av Gustav Adolf. 1612 återtogs Öland
av danskarna. I Danmark kallas hela 1611—
13 års krig »Kalmarkrigen». Jfr A. Larsen
(Liljefalk), »Kalmarkrigen» (1889). Wdt.
Kalmar län omfattar ö. Smålands kustland
samt Öland; 11,539,71 kvkm, därav 10,958,65
kvkm land, 231,495 inv. (1929), 21 inv. per
kvkm. Residensstad är Kalmar.
Folkmängd: 96,053 inv. 1751, 129,548 inv. 1800
202,178 inv. 1850, 227,625 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 45,7 %, industri och hantverk
27,8 %, handel och samfärdsel 10,s %, allmän tjänst
och fria yrken 2,9 %, husligt arbete 2,7 %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 10,8 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1926) :
Trädgård 2,909 har (0,3 %), åker och annan odlad jord
197,932 har (18 %), naturlig äng 35,184 har (3,2
%), skogbärande mark 761,188 har (69,5 %),
övrig mark 98,652 har (9,o %).
Brukningsdelar (1919) : 17,563 st. (med i
medeltal 11,2 har åker), varav 4,425 brukas av
arrenda-torer. 11,587 st. ha 0,25—10 har åker (tills. 51,521
har), 5,555 ha 10—50 har (tills. 106,300 har) och
421 över 50 har (tills. 39,360 har).
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Vete 12,637, råg
49,288, korn 17,937, havre 57,690, blandsäd 13,579,
baljväxter 1,101, potatis 95,462, sockerbetor 51,021,
foderrotfrukter 130,868, hö 164,668.
Husdjur (1919) : 35,528 hästar; 148,097
nötkreatur, 120,379 får, 244 getter, 38,761 svin, 225,865
höns, 6,926 bisamhällen.
Mejerihantering (1926) : 70 andels-, 8 gårds-, 8
gårdsuppköps- och 15 uppköpsmejerier; tillverkat
smör 3,555 ton, ost 221 ton.
Industri: 575 arbetsställen, 11,879 arb. (1927).
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1927) : 905 km, därav 213 km enskilda
normalspåriga (delar av Nässjö—Oskarshamns
järnväg och Ö. Centralbanan) och 692 enskilda
smalspåriga (Kalmar—Berga, Mönsterås, Ruda—Oskarshamns,
Vimmerby—Spånganäs och Ölands samt delar av
Nors-holm—Västervik—Hultsfreds, Ruda-Älghults, Vetlanda,
Vimmerby—Ydre och Växjö-Åseda-Hultsfreds
järnvägar). Vägar (1927) : 969 km lands- och 2,424 km
bygdevägar. Busslinjer (1928) : 1,184 km. Sjöfart:
I K:s hamnar ankommo och avgingo 1927 26,041
fartyg om 3,537,472 nettoton i inrikes och 1,668
fartyg om 620,479 ton i utrikes fart. Flygtrafik, se
Kalmar.
Indelning (1929) : Städer: Kalmar, Västervik,
Oskarshamn, Vimmerby, Borgholm. Fögderier: Tjusts,
Tunaläns och Sevede, Aspelands och Handbörds, N.
Möre och Stranda, S. Möre, Ölands. Domsagor:
Tjusts, Sevede och Tunaläns, Aspelands och
Handbörds, N. Möre och Stranda, S. Möre, Ölands.
Härad : N. Tjust, S. Tjust, Sevede, Tunalän, Aspeland,
Handbörd, Stranda, N. Möre, S. Möre, Åkerbo,
Slättbo, Runsten, Algutsrum, Möckleby, Gräsgård, 100
lands- och 5 köpingskommuner, 6 övriga köpingar
och municipalsamhällen.
Bebyggelse och odling intaga främst Ölands
och Kalmartraktens av bördiga märgelleror
täckta kustområden, lerslätterna utmed de
talrika n. v.—s. ö. rullstensåsarna samt Tjusts
dalslätter. I fråga om boskapsskötsel och
mejerihantering räknas K. bland landets
främsta län och har största antal får i riket.
Industrien representeras främst av järnbruk
(Ankarsrum, Gunnebo, överum),
stenhugge-rier, cementfabrik (Degerhamn), flera
glasbruk (Pukeberg, Alsterbro m. fl.), skeppsvarv
(Oskarshamn), trä- och
pappersindustriföretag, ångkvarn (Kalmar), margarinfabrik
(Kal
mar), råsockerbruk (Mörbylånga) samt
tändsticksfabriker (Västervik, Kalmar).
Kuststäderna samt Mörbylånga, Bergkvara och
Degerhamn äro tullplatser, Kalmar,
Oskarshamn och Västervik ha transitoupplagsrätt.
Folkhögskolor finnas i Gamleby och
Högalid på fastlandet samt Skogsby på Öland,
länslasarett i Kalmar, Västervik, Borgholm
och Oskarshamn, länssanatorium vid Målilla,
hospital invid Västervik. K. är delat på
Linköpings och Växjö stift, har två landsting
och två hushållningssällskap och är delat på
östra brigadområdet (Norra Smålands
inskriv-ningsområde) och Södra
arméfördelningsom-rådet (Kronobergs inskrivningsområde). Tills.,
m. Gotlands län en valkrets (med 7 repr.) till
Första kammaren samt egen valkrets (med
9-repr.) till Andra kammaren.
»Kalmarna foghati» nämnes under
medeltiden som hövdingedöme. I 1634 års
regeringsform bildar dåv. K. jämte Öland ett.
landshövdingedöme. Omfånget varierade
sedan avsevärt. På 1670-talet var K.
tidtals-förenat med Kronobergs län och 1680—83 med
Blekinge län. Öland var 1819—24 eget län.
Litt.: Södra Kalmar län, 1. N. Aberg,
»Kalmar läns förhistoria» (1923), och 2. Hj.
Lindroth, »Från ortnamns- och dialektforskningen,
inom Kalmar län» (1926). G. R-ll.
Kalmar läns östra järnväg, se Kalmar
—B erga järnväg.
Kalmar recess, den i Kalmar 7 sept. 1483
mellan Sverige’ och Danmark-Norge slutna
överenskommelsen om ordnandet av de
unio-nella förhållandena. K. utgör i viss mån en
konungamaktens kapitulation inför rådet och
de högre stånden och betecknar även
höjdpunkten av de senares anspråk mot ej blott,
konung utan även övriga samhällsklasser.
Alla högre ämbeten och län skulle konungen
anförtro åt rikets förnäma män och ej »draga,
dem någon vanbörding över huvudet i någon
måtto». Slutligen märkes det beryktade
stadgandet, att undersåtarna ägde rätt till uppror
mot konungen, om han ej hölle vad som i
reces-sen fastställts. Recessen med tillhörande akter
är tr. hos O. S. Rydberg, »Sverges traktater
med främmande magter», III (1895). S. T-g.
Kalmar regemente (I. 21) blev på grund
av 1925 års försvarsordning 1928
sammanslaget med Jönköpings regemente till
Jönköpings. - Kalmar regemente
(se d. o.). Dessförinnan tillhörde reg:tet 2:a
arméfördeln. och var förlagt till Eksjö; dess
övningsplats var till 1920 Hultsfred i Vena
socken, Kalmar län. — K. utgjorde ett av de
båda mindre infanterireg:ten (det andra var
Kronobergs reg:te), vilka med början 1623
organiserades i st. f. det till Kronobergs och
Kalmar län hörande Smålands (stor-)reg:te.
K. roterades sedermera inom alla de tre
småländska länen, och styrkan utgjordes av 1,100
man. Litt.: F. Rudelius, »Kalmar regementes
chefer 1623—1907» (1908); »Kalmar
regementes ursprung» (1923; minnesskrift). M. B-dt..
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
