Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmarsjuka - Kalmar slott - Kalmar stadgar - Kalmar stift - Kalmarsund - Kalmartidningen Barometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Kalmarsjuka—Kalmartidningen Barometern
190
Kalmarsjuka, se Hjärnsjukdomar,
sp. 1118.
Kalmar slott, kungligt slott och fäste,
beläget vid Kalmar på en liten i Kalmarsund
utskjutande halvö. Redan på 1200-talet torde
en borg ha börjat uppföras nära stadens
hamn, enl. tidens befästningssätt endast med
sträckmurar och torn. Tid efter annan
uppfördes boningslägenheter mellan tornen, med
begagnande av sträckmurarna som
yttermu-rar. Kärntorn var det starka, fyrkantiga
Vattentornet, så benämnt efter sin brunn.
Magnus Eriksson företog 1337 en om- och
tillbyggnad av slottet, varvid n. flygeln och åtm.
bottenvåningarna till de andra flyglarna
uppfördes, och utanför slottet byggdes ytterligare
en ringmur. Ett nytt skede i slottets
byggnadshistoria vidtog omkr. 1535 — detta år var
Henrik von Cölen anställd där. Tornen
ny-eller ombyggdes, en del av slottet likaså. Erik
XIV företog dyrbara inredningsarbeten (»Kung
Eriks gemak»; se bild på plansch), Johan
III förstärkte fästningsverken, fortsatte
slottets förskönande i modern smak och strävade
att ge det en enhetlig prägel. Från början
av 1550-talet hade Jakob Richter, som 1555—
59 byggde stora trappan, varit byggmästare
på slottet. Efter hans död (1571) blevo först
(från 1572) Johannes Baptista Pahr, sedan
hans broder Dominicus Pahr (från 1575), båda
av lombardiskt ursprung, och (från 1601) Peter
Dionysius ledare av byggnads- och
befästningsarbetena vid slottet. Från Erik XIV :s
och Johan III:s tid stammar den skulpterade
eller målade dekorationen i, förutom »Kung
Eriks gemak», »Rutsalen», »Drottningsalen»,
»Grå salen» och »Gyllene salen».
Slottskyrkan tillkom 1589—92. Renässansens smak har
gjort sig förnämt gällande i rummens
dekorering liksom i portalerna med klassisk
hållning från detta skede samt i den särdeles
vackra brunnsbyggnaden på inre borggården
(1579—81; se bild 2 vid art. Brun n). Redan
Gustav Vasa hade börjat uppföra den kring
slottet ännu befintliga vallen, med fyra
hörntorn, »postejer». Dessa arbeten fullbordades
först i början av 1600-talet. Under kriget
1611—13 led slottet betydligt. Det upphörde
mot slutet av 1600-talet att vara
konunga-borg. På 1730- och 1740-talet byggdes mot
landsidan den s. k. slottsravelinen, men själva
slottet fick förfalla och upphörde att vara
fästning. 1780 inrättades kronobränneri i det
forna kungsköket. »Gröna salen» blev
magasin för bränneriet. En del av slottet
begagnades till fängelser. På 1850-talet randades
äntligen en ny tid för den gamla borgen.
Oskar I lät 1850 återställa
brunnsöverbygg-naden på borggården, och »Erik XIV:s
gemak» restaurerades 1855—62 efter ritning av
F. W. Scholander. Fångarna flyttades 1852
till nya cellfängelset. 1884 beviljades 80,000
kr. till en yttre restaurering, vilken leddes
av H. Zettervall. Tornen fingo då nya huvar.
Genom Byggnadsstyrelsens försorg har 1921
ff. ett antal rum i slottets ö. del försatts i
brukbart skick för museiändamål, gamla
väggmålningar ha framtagits, slottsvallen och dess
postejer förstärkts m. m. Dessa arbeten äro
ännu (1929) ej avslutade.
Litt.: G. V. Sylvander, »Kalmar slotts och
stads historia» (9 bd, 1864—74); F. Bæhrendtz,
»Kalmar slott» (1889; flera uppl.); G. Upmark,
»Svensk byggnadskonst 1530—1760» (1904); A.
Hahr, »Studier i Johan III:s renässans», I
(1907), »Kalmar slott» (i Sv. Turistfören:s
Årsskr. s. å.), »Kalmar slott» (i »Svenska slott
och herresäten»; ny följd. 1919) och »Studier
i Vasatidens konst» (1920); L. W:son
Mun-the, »Kungl. fortifikationens historia» (1900
ff.). (A.H-r.)
Kalmar stadgar, vedertaget namn på en av
Johan III och Sigismund i Kalmar 5 sept.
1587 undertecknad handling på latin, avsedd
att ordna förhållandet mellan Sverige och
Polen under den förestående unionen efter
Johans död. Åt hertig Karl inrymdes föga
inflytande i K.; han fick först senare kännedom
om dessa. Urkunden framlades aldrig till
godkännande av ständerna och kasserades av Karl
och Johan III vid deras försoning 1590. K^.rl
såg i K. ett illfundigt anslag av rådspartiet
mot arvföreningen samt mot konungens och
hertigens makt. Initiativet till K. torde dock
ha utgått från Johan. Rådet sökte i början av
Sigismunds regering hålla på K:s bindande
kraft, åtminstone för konungen. Även Kari
IX ändrade i så måtto åsikt, att han 1607
bland anklagelserna mot Sigismund upptog,
att denne brutit mot K. Faktiskt äro K. i
allt väsentligt lika med de av Johan och
Sigismund 10 maj 1587 underskrivna Vadstena
stadgar. Jfr E. Hildebrand i »Historiska
studier» (1897; festskrift till C. G. Malmström).
Kalmar stift, som 1 aug. 1915 uppgick i
Växjö stift, avskildes 1602 som en
superin-tendentia från Linköpings stift och erhöll 1678
biskop. Det omfattade den till Kalmar län
hörande delen av nuv. Växjö stift samt 1678
—80 även ö. Blekinge. Av 1903 års riksdag
gjordes en sammanslagning av Kalmar och
Växjö stift vid någon av dåv. biskopars
avgång ur sitt ämbete till villkor för
delningav Härnösands stift, vilket beslut kyrkomötet
s. å. godkände. Sammanslagningen ägde rum
efter biskop Totties död 1913. Jfr litt. till
art. Herdaminne.
Kalmarsund, sund mellan Öland och
svenska fastlandet, längd 130 km, bredd 3,5—28
km, smalast mellan Revsudden och Stora Rör,
största djup 37 m. En 6 km lång, minst 80 m
bred och 6 m djup ränna har upprensats förbi
Kalmar och försetts med tio lysbojar;
därjämte finnas två vid inloppet till Kalmar
hamn. Utanför Bergkvara fyrskeppet
»Ut-grunden». Fast fyrbelysning utmed
djuprännan har föreslagits. G. R-ll;L-r.
Kalmartidningen Barometern, tidning i
Kalmar, utkommer sedan 1912 med sex n:r
i veckan. Den uppsattes 1841 under namnet
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
