Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kam - Kam el. Kamskiva - Kama (kärleksgud) - Kama (flod) - Kamajokk - Kamareskulturen - Kamarilla - Kamasutra - Kamban, Guðmundur - Kambium - Kambodja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Kam—Kambodja
202
Dubbelkammen uppträder i Sverige först
under yngre järnåldern men får rikare utveckling
under medeltiden. Den nu vanligaste formen
på k. är långsträckt med tänder, antingen lika
Bild 3. Kam av ben, från yngre järnåldern. Uppland,
grova eller av två olika grovlekar, sittande
på en sida. Däremot har finkammen tätt
sittande tänder på båda sidorna. K. tillverkas
vanl. av elfenben, sköldpadd, horn, ben,
celluloid, galalit o. dyl. Förr skars en k. för hand
ur lämpligt ämne, och ett särskilt skrå (k a
m-m a k a r e) fanns på sin tid för det
hantverksmässiga utförandet. Numera utskäras
tänderna fabriksmässigt med fina cirkelsågar
i därför byggda specialmaskiner. — K. som
prydnad förekom på 1800-talet, dels med
dia-demliknande överstycke, dels fantastiskt hög,
genombruten el. låg, alltid något böjd för
att bättre sluta till huvudets rundning. —
Litt.: F. Winter, »Die Kämme aller Zeiten»
(1906). (A.Lwn; G. H-r.)
2. Vävkam, se Vävning.
3. Takkam, se d. o.
4. Vid förbindning av två varandra
korsande (eller i vinkel mötande) bjälkar göres
ibland en urtagning i den ena, vari inpassas
en k. (utsprång), som uthuggits i den andra.
Jfr L a x n i n g.
Kam el. K a m s k i v a, en rund el. på olika
sätt utformad fläns på en axel, avsedd att
vid dennas rotation ge en annan maskindel en
reglerad rörelse. Ex. på dylika k. äro de
»excentrar», som öppna ventilerna i många
förbränningsmotorer. I dylika fall blir rörelsens
art beroende på profilen hos k:s ytterkant.
Då den åstadkomna rörelsen däremot skall gå
i kamaxelns längdriktning, sker styrningen
från k:s sida, som är motsv. utformad, eller
från ett kamspår i en kamrulle, vilket är
utarbetat efter en mot rörelsen svarande
kurva. Kamrörelser förekomma i en stor
mängd automatiska maskiner etc.
Återgångs-rörelsen hos den
påverkade maskindelen
åstadkommes vanl. genom
fjädertryck. O. B-n.
Käma, den indiske
kärleksguden, en
personifikation av kärleken. Hans
gemål är Rati,
sinnesnjut-ningen. K. framställes (se
bild) som gosse med båge
och pilkoger. Hans pilar
äro blommor, hans båge av
sockerrör, han rider på en
papegoja och för i sin fana
en delfin. J. Ch-r.
Kama, flod i Sovjetryss-
Käma.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
land, vänsterbiflod till Volga. Upprinner i
Votjakområdets sumptrakter, flyter åt n. och
n. ö., viker vid Vytjegdas inflöde tvärt av
mot s. och mottager härefter vatten från
Uralområdet. Ungefär vid Belajas inflöde
antar K. västlig huvudriktning, upptager fr.
h. den betydande Vjatka och utfaller i Volga
90 km nedanför Kazan. 1,882 km lång,
segelbar 1,500 km; 524,800 kvkm flodområde. K.
har stor betydelse för fraktfarten av
berg-verksprodukter, trävaror och spannmål mellan
Ural- och Volgaområdet.
Kamajokk, namn på flera Lapplandsälvar.
1) Abiskojokks och därmed Torne älvs största
källflod, i Jukkasjärvi socken. 2) Fjällälv i
Kvikkjokk, från Sarek till sjön Saggat, vari
K. tills, m. Tarrajokk bildar ett vackert delta.
Kamareskulturen, se Kretisk kultur;
jfr Egeisk kultur, sp. 345.
KamarFlla, sp. camarilla [-i’lja], »liten
kammare», beteckning för ett hovparti el. en klick,
som bakom de ansvariga ministrarnas rygg
söker utöva otillbörligt politiskt inflytande
på statschefen. Ordet vann burskap på
Ferdinand VII:s av Spanien tid.
Kämasütra, ett sanskritverk, antagl. från
början av vår tideräkning, författat av en
f. ö. okänd Vätsyäyana, utgör en vetenskaplig
framställning av erotiken. J. Ch-r.
Ka’mban, Guö mundur, isländsk
författare (f. 1889), har skrivit skådespel, av vilka
i Stockholm uppförts »Hadda Padda» (1915)
och »Vi mördare» (1921). Han utgav 1922
romanen »Ragnar Finsson».
Ka’mbium. Hos nakenfröiga och
tvåhjärt-bladiga växter finnes mellan ved och bark en
tunn, cylinderformig zon av embryonala
celler, ett k a m b i u m, som åstadkommer tjock
-lekstillväxten hos dessa växter. Se vidare
Växtanatomi.
Kambo’dja, fr. Cambodge, konungarike
under franskt protektorat i Bortre Indien vid
nedre Mekong; ingår i Franska Indokina (jfr
karta vid art. Bortre Indien); 175,000
kvkm, 2,535,178 inv. (1926); huvudstad:
Pnom-penh. K. har en kort, brant och örik kust
vid Siamviken och omgives i övrigt av
Kochin-kina, Annam, Laos och Siarn. Vid nedre
Mekong utbreder sig ett jämnt slättland, till
största delen ett deltaland, som även
innesluter den stora sjön Tonle-sap, Mekongs
hög-vattensreservoar. I övrigt uppfylles K. av
låga bergplatåer. K. har utpräglat tropiskt
monsunklimat; sydvästmonsunen medför
sommarregn, medan torrtid råder under dec.—
april. Befolkningens huvudmassa utgöres av
det gamla kulturfolket khmer el. kambodjaner
(jfr Mon-khmerf olken). Dessutom
finnas annamiter (152,000), kineser (195,300;
köpmän och hantverkare); 1,905 européer
(utom militär). De största städerna äro
Pnom-penh och Battambang. Jordbruket är
huvudnäring (stora risskördar). Peppar och bomull
exporteras. Husdjur äro bufflar, nötboskap,
svin, fjäderfä o. s. v. Bergsskogarna lämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
