Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada - Naturområden, kustlinje, hydrografi - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Kanada (Klimat—Befolkning)
232
forskande. Sjöarna beräknas till 4 % av
arealen; särskilt urbergsområdet är sjörikt. Utom
de stora Kanadensiska sjöarna i s. ligga på
gränsen mellan urbergsplatån och de inre
slätterna bl. a. Winnipegsjön (24,500 kvkm),
Athabaskasjön (6,180 kvkm), Stora Slavsjön
(25,400 kvkm) och Stora Björnsjön (31,600
kvkm).
Klimat. I förhållande till breddgraden är
K. ej ett klimatiskt gynnat land. Landet
ligger öppet för nordliga vindar. De varma
västliga vindarna från Stilla havet hindras
genom Kordillererna att inverka i väsentlig
grad på det inre. I ö. sänkes temp. genom den
kalla Grönlandsströmmen, men landet ligger
också öppet för sydvinden, och sommaren
blir därför varm. Klimatet är ett utpräglat
fastlandsklimat. Detta gynnar sädesodling.
Kurvan för 15,6° i juli månad, motsv.
juli-temp. i Norrlands s. kusttrakter, går från 50°
n. br. vid S:t Lawrencefloden till
Hudsonvikens s. ända, 51° n. br., upp till 55° n. br.
i Manitoba och skär Mackenziefloden vid 67°
n. br. Kurvan anger, om ock grovt,
veteodlingens nordliga gräns och ger en förklaring
till de inre slätternas gynnade ställning som
odlingsland. — Nederbörden är störst på
Stilla havets kust (1,000—4,000 mm per år)
men sjunker hastigt åt ö. De inre slätterna
äro torra (årlig nederbörd 250—550 mm),
likaså hela norra K. I s. Alberta måste
konstbevattning tillgripas för att ge säker skörd.
Kustprovinserna i ö. ha över 1,000 mm årlig
nederbörd. Följ, tabell kan ge en översikt
över klimatförhållandena i Kanadas s. och
mellersta delar:
N. br. V.lgd
Medeltemp. i °C
Jan. Juli Ar
Victoria, B. C.....48° 24’ 123° 19’ + 3,7 +15,6 +9,7
Dawson, Yukon...... 64° 4’ 13y° 29’ —30,8 + 15,2 —5,2
Fort Vermilion,Alta. 58° 27’ 116° 3’ —25,7 +15,5 —2,9
Prince Albert, Sask. 53° 10’ 105° 38’ —15,3 +17,1 +0,3
Winnipeg, Man...... 49° 53’ 97° 7’ -18,3 +18,2 +1,8
Toronto, Ont....... 43° 40’ 79° 24’ — 5,5 +20,1 +6,9
Quebec, Que........ 46° 48’ 71° 13’ —12,3 +18,6 +3,9
Växt- och djurvärld, över hela nordkusten
från Alaskahalvön till Belle-isle-sundet och de
ej nedisade delarna av den arktiska övärlden
sträcker sig tundran (barren land) med
en växtvärld av mossor och lavar, dvärgartade
buskar, ris och örter. Man känner i allt
230 växter från den kanadensiska tundran,
därav 26 % cirkumpolära. Även
djurgeogra-fiskt utgöra tundran och närliggande glesa
skogar ett område för sig med ren (karibo),
den alltmer decimerade myskoxen, polarräv,
polarhare, lämmel, ripa, snöuggla och
snösparv m. fl. som karakteristiska djur. Där är
sommartiden häckplats för ett otal vadare. I
havet kring de arktiska, öarna leva valross och
sälarter, narval och vitval. — S. därom
sträcker sig det norra
barrskogsområdet över nästan hela norra K. Gränsen mot
tundran utgöres av vitgran (Picea canadensis
el. alba), svartgran (P. mariana) och lärkträd
(Larix laricina). Svartgran är i dessa skogar
det förhärskande trädet. Även märkas
balsamgran (Abies balsamea) och banksiantall
(jack pine, Pinus banksiana), med björk, asp
och poppel som inslag. I områdena närmast S:t
Lawrencedalen och Stora sjöarna förekomma
i blandskogen även ädlare lövträd. Här har
vittallen uppträtt i väldiga bestånd. Närmast
prärierna och långt norrut finnas väldiga
asp-skogar. — Ontariohalvön och sydligaste delen
av kuststräckan vid Atlantiska oceanen höra
redan till lövskogsområdet med asp,
björk, lönn, ek och valnöt, sykomor m. fl. i
stark växling.
Norra barrskogsområdet har vidsträckta
försumpade marker. Där möter en med
Nordeuropas besläktad fauna, dock rikare både i
art- och individantal. Älg, wapitihjort,
skogs-karibo, lo, skunk, piggsvin, björn, varg, räv,
mård, mink, myskråtta, bäver, vessla m. fl.
pälsdjur trivas i dessa väldiga jaktmarker.
Puman träffas i Quebecs skogar. —
Prärierna karakteriseras av sin gräsväxt. Här
och var uppträda skogsdungar (särskilt av
asp) på gränsen mot skogen i n., en gräns,
som kan dragas något n. om Winnipeg, Prince
Albert och Edmonton. Ännu på 1870-talet
förekom bison ymnigt, nu blott i halvtama
hjordar i väldiga inhägnader (omkr. 10,000
djur). N. om prärierna ströva 2,000—3,000
vilda bison, — Kordillererna täckas
längst norrut i de lägre delarna av det n.
barrskogsområdets växtvärld, men dess
skogar, där barrträden dominera, uppvisa sina
egna arter. I Kordillerernas östligare del
härska Engelmanngran (Picea Engelmanni),
Pinus contorta, ceder (Thuja plicata),
balsamgran m. fl. I kustskogarna närmast Stilla
havet men delvis långt österut uppträda
doug-lasgranen (Pseudotsuga taxifolia) och
sitka-granen (Picea sitchensis), alaskatallen (western
hemlock, Tsuga heterophylla) m. fl. i jättelika
dimensioner. De bilda en del av
Stillahavs-kustens och världens mest storslagna
barrskogar.
Befolkning. 1921 angavs engelska som
modersmål för 62,1 % av befolkningen över 10
år, franska för 26,6 %. Tyska talades av 3 %,
skandinaviska språk av 1,6 %, slaviska språk
av 2,8 %. Emellertid kunde dock 84,8 % av
hela befolkningen över 10 år tala engelska.
49,1 % av den fransktalande befolkningen
kunde ej alls tala engelska. Engelska och
franska äro K:s off. språk.
Den fransktalande befolkningen
härstammar nästan helt från de franska
kolonisterna under 1600-talet men har ej tillväxt
nämnvärt genom senare invandring. I
provinsen Quebec utgör den fransk-kanadensiska
befolkningen 4/5, i New Brunswick 3/i0, i Nova
Scotia rho av befolkningen.
Statistiken över »rasursprung» ger ungefär
samma bild av K:s folk. Enl. denna äro
55,4 % av brittiskt ursprung, 27,9 % av
franskt, 3,4 % av tyskt, 1,9 % av
skandinaviskt ursprung. Av dessa, senare, i allt 167,359.
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
