Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanaan - Kanaaneiska språk - Kanada - Areal och utsträckning - Naturområden, kustlinje, hydrografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Kanaaneiska språk—Kanada (Naturområden, kustlinje, hydrografi)
230
underkuva dem och erövra K. —
Kanaanéer-nas kultur stod då högre än Israels, och
Israel segrade blott i kraft av sin högre religion
och sin sedliga styrka. Den kanaaneiska
religionen var polyteistisk, vällustig och förenad
med stor grymhet. Kvinnor hängåvo sig åt
otukt till gudomens tjänst, och offer av
människor, särskilt barn, voro vanliga. E.S-e.*
Kanaaneiska språk, de språk, som
talades i det forntida Kanaan:
fornkanaa-n e i s k a, de gamla kanaanéernas språk, känt
genom glosor i el-Amarna-breven (se A m a
r-n a), d. v. s. övers, till kanaaneiska av
enstaka ord i de på ackadiska avfattade breven,
hebreiska och f e n i c i s k a. Se H. Bauer
och P. Leander, »Historische Grammatik der
hebräischen Sprache», I (1922), s. 35—36. P. L.
Ka’nada el. Canada [kä’nodo] omfattar det
politiska området The Dominion of Canada.
Se kartor vid Förenta staterna o. Nordamerika.
INNEHÅLL:
sp.
Areal och utsträckning 229
Naturområden,
kustlinje, hydrografi .... 230
Klimat............. 231
Växt- och djurvärld ... 231
Befolkning......... 232
Politisk geografi,
administrativ indelning... 233
Näringar........... 233
Kommunikationer ... 237
Mynt, mått och vikt... 237
Statsfinanser........ 238
Religion och undervis-
ningsväsen ........... 238
Tidningspress ....... 238
Försvarsväsen ....... 238
Författning, förvaltning
och rättskipning.... 239
Flagga............... 239
Historia ........ ... 239
Litteraturanvisningar.. 242
Areal och utsträckning. K. sträcker sig
över n. hälften av Nordamerikas fastland och
de arktiska öarna n. därom med undantag av
Alaska i n. v. och New Foundland samt
Labra-dorkusten i ö. Gränsen mot Förenta
staterna i s. löper från Stilla havet genom Juan
de Fucasundet s. om Vancouverön och följer
på fastlandet parallellen 49° n. br. till Lake
of the Woods (95° ö. Igd), därefter till övre
sjön, genom denna, Huron-, Erie- och
Ontario-sjöarna, S:t Lawrencefloden till s. v. om
Montreal och går därifrån rakt österut efter
parallellen 45° n. br. Gränsen går vidare åt n. till
S:t John river, följer den ett stycke, antager
därefter s. riktning och träffar Atlanten vid
inloppet till Fundy bay. Genom ett fördrag
1927 reglerades gränsen mellan New
Found-lands besittningar i Labrador och K., varvid
åt New Foundland tillerkändes ett betydande
inlandsområde kring Hamilton river.
Därigenom har också K. (provinsen Quebec)
minskats i omfång omkr. 300,000 kvkm. N. om
fastlandet ligga de arktiska öarna, en väldig
arkipelag på 1,5 mill. kvkm.
Den sydligaste punkten i K. är Middle
island (Point Pelée island) i Eriesjön (41° 41’
n. br.), den nordligaste på fastlandet är Kap
Murchison på Boothiahalvön 71° 50’ n. br.,
men på arktiska öarna når Ellesmerelandet
med Kap Columbia 83° 5’. Hela ytan
beräknas enl. senaste off. uppgifter till 9,343,044
kvkm land och vatten. K. är av samma
storlek som Förenta staterna med Alaska el. som
Europa. Landarealen är 9,186,951 kvkm. I
vattenytorna (356,093 kvkm) ingår även K:s
andel (88,718 kvkm) av Kanadensiska el.
Stora sjöarna.
Naturområden, kustlinje, hydrografi. K. kan
indelas i fem naturgeografiska områden, som
vart för sig ha sin fortsättning inom Förenta
staterna (se Nordamerika).
1. Appalachiska området närmast
Atlanten, ett bergigt område, som
övervägande består av paleozoiska bergarter och
i Gaspéhalvön når 1,052 m höjd. Odlingen är
begränsad till kuststräckorna och flodernas
smala dalgångar. — 2. S:t
Lawrence-låglandet och Ontariohalvön
utgöra utlöpare av de inre slätterna och vila
på sedimentära yngre bergarter (i S:t
Law-renceflodens dalgång från silurisk, på
Onta,-riohalvön även från devonisk tid). Jordmånen
är ishavsavlagringar i n. men på
Ontariohalvön till större delen morän. Området är
K:s rikaste bygd, fr. o. m. Montreal norrut
den fransk-kanadensiska befolkningens
centrum.— 3. Laurentiska
urbergsområdet (Kanadensiska skölden), ett väldigt
sjö- och mossrikt slätt- och platåområde
runt Hudson bay, en motsvarighet till
Fenno-skandia. Berggrunden är vanl. urberg,
jordmånen till större delen morän. Platån når i
regel en högsta höjd av 300—600 m. Endast
nära Labradorkusten finns fjällterräng (1,800
m ö. h.). Odlingsbygderna i detta vildland,
som omfattar över hälften av K., äro bundna
dels till issjöområden och dels till
förkast-ningsbäcken, i vilka yngre bergarter bevarats.
Området omfattar också de arktiska öarna i n.
(1,5 mill. kvkm, därav Baffinsland 550,000).
— 4. De inre slätterna från
Laurentiska urbergsområdet i ö. till Klippiga
bergen i v. Ytan sänker sig från v. till ö.
(Calgary 1,048 m ö. h., Winnipeg 235 m ö. h.)
och från s. till n., där slätterna i en smal
flik nå Polarbassängen efter Mackenziefloden.
Jordmånen är en ofta fruktbar morän. I s.,
där prärier härskat, ligger det nuv. K:s stora
nybyggarland. — 5. Kordillerernas
område, ett av parallella bergskedjor och
mellanliggande bäcken och dalar uppbyggt
bergland. Det når i den ö. randkedjan,
Klippiga bergen, 3,983 m (Mount Robson), i
kustkedjan i v. på gränsen till Alaska 6,050 m
(Mount Logan, Kanadas högsta berg). —
Kustlinjen i ö. och v. är rikt utbildad (delvis
fjordkust) och hamnrik. Däremot är den stora
arktiska övärlden i n. med sina nästan
ständigt frusna sund ett kulturfientligt och
folktomt område, endast besökt av
kringströvande eskimåer.
40 % av K:s yta avvattnas till Hudson
bay, 35 % till Nordpolarbassängen och
Da-vis sund, blott 10 % till Stilla havet och 15 %
till Atlantiska oceanen. Floderna på
urbergsplatån äro rika på forsar och sjöar;
vatten-delarna äro låga, och över dem ha kanoterna
lätt dragits från ett vattendrag till ett
annat (portages). Dessa vidsträckta
vattensystem ha möjliggjort landets tidiga
genom
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
