Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Kanada (Näringar)
236
av kemisk trämassa utgjorde 1926 1,12 mill.
ton och av mek. trämassa 1,7 mill. ton,
sammanlagt 2,82 mill. ton, endast underlägsen
Förenta staternas (3,92 mill.) och överlägsen
Sveriges (1,93 mill.) och Tysklands (1,80 mill.).
Som pappersproducent överträffas K. endast
av Förenta staterna. Produktionen 1926 var
1,92 mill. ton. Hela skogsindustrien (trä-,
trämasse- och pappersindustrien) hade 1926
ett produktionsvärde av 21/* milliarder kr.
Än utgör jakten en betydande
inkomstkälla. Värdet av dödade pälsbärande djur
uppgår till omkr. 55 mill. kr. Räv, myskråtta,
mink (ett mårddjur) och bäver ge största
utbytet; omkr. 150,000 rävar, 100,000—150,000
bävrar, 150,000 mink dödas årl. — Om
skogsbruk, skogsindustri och jakt se vidare
Amerikansk skogshushållning.
Fiske. K. har ett av världens största
fisken, som sysselsätter 70,000 pers. Tills, m.
New Foundlandsbankarna bildar K:s östkust
t. o. m. Hudson bay ett storartat
fiskeområde, där främst torsk, kolja, makrill och sill
fångas. Nova Scotia och New Brunswick ha
jordens största hummerfisken (med en fångst,
värd 22 mill. kr. 1926), och
hummerkonservfabrikerna sysselsätta 7,000 pers.
Stillahavs-kusten uppvisar jordens största laxfiske, vari
British Columbia har en betydande del. Även
helgeflundrefisket är betydande. Under
senare år har organiserats fångst av val. —
Härtill kommer ett mycket betydande fiske
i invattnen. I allt beräknades fångsten 1926
ha ett värde av 210 mill. kr. Härav kom en
tredjedel på laxfångsten. Av hela fiskets
värde bidrog British Columbia med 49 %,
in-landsprovinserna med 12 %, Quebec och
kustprovinserna med 39 %.
Kraftresurser och
mineraltillgångar. K. har gott om vattenkraft,
särskilt inom ö. delen (även i Manitoba) och i
British Columbia, medan Alberta och
Saskatchewan ha ganska begränsade
vattenkraftresurser. K:s vattenkraft vid normalt
lågvatten uppskattas till 20,2 mill. hkr, en
säkerligen mycket för låg beräkning.
Installerade turbiner representerade vid slutet av
1928 5,3 mill. hkr. Näst Förenta staterna är
K. det land, där vattenkraften mest
utnyttjats. Quebec har största krafttillgångarna och
nu även största utnyttjade vattenkraft; dock
följer Ontario strax efter. I dessa provinser
finnas över 3/4 av den utbyggda
vattenkraften. Vattenkraftens värde ökas av att den
förekommer mest i de kolfattiga områdena.
K. har goda stenkolslager i Nova Scotia,
Alberta (även brunkol) och British Columbia.
Produktionen 1928 var 17,8 mill. ton till ett värde
av 240 mill. kr. Förråden av kol äro
ofantliga, särskilt i Alberta. Kol är K:s till värdet
största mineralprodukt. Därnäst i värde
komma guld, bly, koppar, nickel och silver.
Genom upptäckten av guldfyndigheterna i
Por-cupine 1909 och Kirkland lake 1911, båda i
Ontario, har K. blivit ett av jordens viktigare
guldländer, där ung. 9 % av jordens guld
uttagas (värde 1928 144 mill. kr.). Däremot
spelar Klondike i Yukonterritoriet numera
ringa roll, och utvinningen av silver är där
större än av guld. Ontario (koboltgruvorna)
och British Columbia äro de största
silver-producerande provinserna. K:s andel i
världs-produktionen av silver är 8 %. East
Koote-naydistriktet i British Columbia är
huvudproducenten av bly, som här tages från
lågprocentiga silverblymalmer. K:s andel av
jordens blyproduktion är nära 9 %. I British
Columbia brytas ung. 2/3 av all kopparmalm
i K., i Ontario huvudmassan av resten.
Produktionen är 4 % av världsproduktionen. I
fråga om nickel behärskar K.
världsmarknaden. Det är i Sudburydistriktet i Ontarios
södra mineralrika urbergsterräng, som nickel
tages ur nickelkopparjärnmalm. Där brytas
till ett värde av 90 mill. kr. 90 % av jordens
produktion. Även i fråga om ett annat
mineral, näml, asbest, intar K. en liknande
ställning, i det att 1926 i ö. Quebec togos 76 %
av all asbest (värde nära 40 mill. kr.).
Järnmalm finnes flerstädes men brytes ej i
nämnvärd skala, då både New Foundlands gruvor
och Mesabifältets rika gruvor i Minnesota
ligga för nära. Värdet av produktionen från
K:s bergsbruk uppgick 1920 till 1 milliard
kr. (Ontario 35 %, British Columbia 25 % av
produktionsvärdet).
Industri. K:s industri är i snabb
tillväxt. 1926 funnos 22,708 anläggningar med
581,527 anställda. Tillv.-värdet var M/n
milliarder doll. (12,3 milliarder kr.). De största
industrierna äro de, som äro grundade på
inhemska råvaror. Kvarn-, slakteri- och
kött-packningsindustrierna, som sysselsätta 140,000
arb., ha ett tillv.-värde av över 4 milliarder
kr.; trä- och pappersindustrierna ha 134,000
arb. och 2^4 milliarder kr. tillv.-värde. Men
även järn-, maskin- samt textilindustrierna
ha starkt utvecklats och sysselsätta vardera
över 100,000 pers. Ontario är den ledande
industriprovinsen med nära hälften av de i
industrien arbetande och 52 % av tillv.-värdet
(Quebec 28 %). Där finns ock en mer
mångsidig industri än i det övriga K., där
prärie-provinserna uppvisa huvudsakligen
närings-industri, medan British Columbia och Quebec,
med undantag av Montreal, domineras av
trä-och pappersindustrien. De största
industriorterna äro Montreal och Toronto’ (resp. 92,000
och 83,000 fabriksanställda 1925). K:s tredje
fabriksstad i ordningen är Hamilton, Ontario.
Handelsflott a, utrikes sjöfart
och handel. K:s handelsflotta omfattade
vid slutet av 1926 4,824 ångare och 3,351
andra fartyg med ett tonnage av 1,349 mill.
ton. Under 1927 byggdes 341 fartyg om 32,801
ton. Av handelsflottan ägde staten 46 fartyg
om 312,090 ton. Ankomna fartyg i K:s
hamnar voro 1926/27 i kustfart 92,222 med 41,i
mill. ton, avgångna 90,814 med 42,6 mill. ton;
i utrikesfait ankommo 21,382 om 23,2 mill.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
